Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 26 - Nybyggen - Induktionssmältugn för vakuum, av SHl - Kärnenergin i Frankrike, av SHl - Ett brittiskt satellitprogram?, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Skiss av vakuuminduktionsugn; fr.v.t.h. vakuumpumpar,
ugns-och satsningskammare, gjutkammare.
och gjutkammaren samt mellan smältkammaren och
pumpledningen.
Spolen för smältningen matas med 890 Hz
växelström från två 550 kW, parallellkopplade
enfasge-neratorer. Tilledningarna är strömskenor och
böjliga kablar, varigenom full effekt kan tillföras
oberoende av ugnens lutning. Effekten räcker för
smältning av en kall 2,2 t charge på ca 75 min.
En 800 kVA tvåfasgenerator ger ström med 30 Hz
frekvens för omröringen. Genom att använda
tvåfasström med faserna förskjutna 90° både i tid och
rum erhåller man cirkulation i två slingor (fig. 3
t.h.) i stället för den konventionella cirkulationen
i fyra slingor (fig. 3 t.v.). Härigenom har man
undvikit fyrslingcirkulationens stora nackdel att
metallen i degelns botten får1 en krånglig väg upp till
badytan, varigenom smältans avgasning och
blandning försvåras. Vid tvåslingcirkulation förs smältan
vid bottnen direkt upp till ytan, varigenom
avgasning och blandning går mycket snabbt. Inblandning
av aluminium och titan vid tillverkning av 2,2 t
Udimet 500 lär ta 1 min.
En laminerad magnetring kring spolen stöder
denna och degeln mekaniskt samt leder det magnetiska
Fig. 3. Cirkulationsmönster vid induktiv omröring av
en rPietaltsmälta, t.v. vanlig fgrkretscirkulation, t.h.
ny tvåkretscirkulation.
flödet på spolens utsida. Magnetringen ger ett
utmärkt stöd genom sin stora tyngd och styvhet och
hjälper därför till att öka infodringens livslängd
(J W Byrne i Metal Progress april 1960 s. 83—86;
enl. Asea, Västerås). SHl
Kärnenergin i Frankrike
Stigande lager av kol, naturgas från Lacq-fältet och
betydande reserver av olja och naturgas i Sahara
har gjort att Frankrike i dag har en rikligare
tillgång på konventionella energikällor än någonsin
tillförne. Detta medför av allt att döma en
krympning av det franska kärnenergiprogrammet. Härtill
bidrar också kostnaderna för utvecklingen av
kärnvapen och proven med dessa.
Trots programmets krympning börjar man dock
1960 bygga ett fjärde stort forskningsinstitut och en
k^aftreaktorprototyp för 100 MW eleffekt. Båda
projekten antyder att man ämnar överge den
grafit-modererade, gaskylda reaktortypen som man hittills
arbetat med.
Den nya kraftreaktorn EL-4 får visserligen liksom
de tidigare naturligt uran som bränsle och gas som
kylmedel, men moderatorn blir tungt vatten i stället
för grafit. Reaktorn väntas vara färdig 1963—1961.
Dess placering var ännu inte bestämd i februari
1960.
Det nya forskningsinstitutet byggs i Cadarache, 50
km nordöst om Marseille. Vid det skall man
uppföra Frankrikes första snabba reaktor, Rapsodie,
med en blandning av anrikat uran och plutonium
som bränsle och natrium som kylmedel. Vidare skall
man på samma ställe sätta upp en bassängreaktor,
Pégase, för prov av bränsleelement och en reaktor
för medelhög temperatur, Gazelle. Man bygger
Pégase i två steg; det första med huvudsakligen
anrikat uran som bränsle väntas vara i drift hösten
1960.
Det statliga Electricité de France, som i Avoine
nära Chinon bygger EDF-1, en grafitmodererad,
gaskyld reaktor med naturligt uran för 68 MW
eleffekt netto, har mött svårigheter vid svetsningen
av det cylindriska tryckkärlet. Vid hopsvetsning av
de ringformade sektionerna av cylindermanteln
uppstod så stora spänningar att en av plåtarna sprack.
Man har därför monterat ned det halvfärdiga kärlet
och skall börja från början igen enligt en annan
metod.
Enligt denna skall kärlet först sättas samman
provisoriskt, isoleras utvändigt och värmas jämnt
inifrån till 400°C. Isolationen tas sedan bort bara där
plåtarna svetsas samman. När svetsningen är klar
och kärlet svalnat tas hela isoleringen bort. På
detta sätt hoppas man kunna undvika för stora
spänningar.
Genom missödet med tryckkärlet har reaktorns
färdigställande fördröjts ett år till 1961, men detta har
inte rubbat programmet för de övriga två
Chinon-reaktorerna. Man har redan börjat bygga EDF-2
som får 170 MW eleffekt och väntas bli färdig
1962. Den tredje reaktorn blir liksom de övriga en
grafitmodererad, gaskyld reaktor, men dess
konstruktion är inte definitivt fastslagen. Den skall bli
på 350—500 MW eleffekt och beräknas vara i drift
1964 (Nucleonics febr. 1960 s. 20). SHl
Ett brittiskt satellitprogram t
I januari 1960 tillkännagavs att britter och
amerikanare skulle samarbeta i ett satellitprogram
omfattande till en början tre mindre (under 100 kg)
satelliter. Detta är ännu så länge britternas enda
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
