Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 27 - Markeffektfarkosten »Ilen», av C Fo - Spaltgasanläggning för stadsgas ur lättbensin, av SHl - Nya metoder - Tillsats av zirkonium till magnesium, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MarkefTektfarkosten "Ilen"
En schweizisk ingenjör Carl Weiland har
konstruerat en markeffektfarkost, fig. 1, som började byggas
1959 och som i februari 1960 i Schweiz genomförde
provturer med en hastighet över 51 knop. Därmed
genombröt den "stänkvallen", dvs. den hastighet
över vilken vattenstänket kommer att kastas under
fartyget och åt sidorna i stället för att gå upp över
dess förskepp. Farkostens längd är 11 m, bredd 9 m
och deplacementet är 7 t. Maskinanläggningen
utgöres av fyra motorer om tillsammans 700 lik.
I det breda förskeppet sitter sex fläktar, som
komprimerar luften och pressar ner den genom små
munstycken under fartygsbottnen. Därigenom bildas
en luftkudde, på vilken båten svävar över vattnet.
Fartyget liar bekostats av amerikanska marinen
och skall tjäna som en prototyp för större byggen
av samma slag. Man hoppas att inom en icke alltför
lång tid kunna börja konstruera fartyg för öppna
vatten (Schiff und Hafen maj 1960 s. 130). C Fo
Spaltgasanläggning lör stadsgas ur lättbensin
Vid slutet av 1959 ersattes Jönköpings snart
hundraåriga kolgasverk med ett spaltgasverk, i vilket
stads-gas framställs genom total förgasning av lättbensin
’(Tekn. T. 1959 s. 374; jfr 1958 s. 521; 1960 s. 162).
Kolgasverket har nämligen under senare år varit en
dålig affär, och spaltgasverket erbjuder flera
ekonomiska fördelar, såsom starkt förenklad drift
genom automatisering och avsaknaden av biprodukter,
vilkas försäljning vållat svårigheter.
Spaltgasverket, som är av fransk konstruktion,
består av två serier, var och en för en garanterad
produktion av 6 000 mVdygn stadsgas (verklig
produktion drygt 7 000 mVdygn). Varje serie består av en
eldfast infodrad spaltkammare, en avgasångpanna
och en kylare-tvättare för gasen. Spaltkammaren
innehåller ett 300 mm högt katalysatorskikt,
bestående av körsbärsstora kulor av en högeldfast
massa med en icke uppgiven nickelhalt.
Gasen framställs satsvis under gasningsperioden.
Härvid införs lättbensin med kokpunkt 40—120°C i
finfördelad form i spaltkammarens överdel
tillsammans med ånga från avgaspannan. Blandningen
passerar genom det glödande katalysatorskiktet, varvid
bensinen omsätts med ångan under bildning av vid
rumstemperatur gasformiga kolväten, kol, koloxid
och väte. Kolet och koloxiden reagerar delvis vidare
med vattenångan till koldioxid och väte.
Spaltgaserna går genom avgaspannan, kylaren-tvättaren och
reningskistorna (för borttagning av svavelväte) till
huvudgasmätaren och gasbehållaren.
Reaktionen är värmekrävande, varför katalysatorn
och spaltkammaren efter ca 90 s gasning måste
värmas. Härvid avbryts tillförseln av bensin,
kammaren spolas några sekunder med ånga, denna stängs
av, och blåsningsperioden börjar. Vid denna bränns
lättbensin med luft i en sidbrännare, varvid spalt-
kammaren och katalysatorn värms och kol, utfällt
på den senare, bränns bort.
Rökgaserna passerar genom avgaspannan och
under ca 10 s genom gaskylaren för utspädning av
spaltgasen till önskat värmevärde. Därefter går de ut
genom en skorsten, varvid förbindelsen med
gaskylaren bryts automatiskt av ett vattenlås. Efter ca
110 s blåsning har spaltkammaren och katalysatorn
nått önskad temperatur. Bensin och luft till
sid-brännaren stängs av, och en ny gasningsperiod börjar.
Hela förloppet regleras automatiskt av en eldriven
programmeringsmaskin, som över kammar och
dragstänger påverkar manöverorganen.
Av 1 t lättbensin med 11 500 kcal/kg kalorimetriskt
värmevärde erhålls drygt 2 300 m3 gas med 4 300
kcal/m3 kalorimetriskt värmevärde räknat på
fukt-mättad gas av 15°C och 760 torr. Verkningsgraden
är god. Gasen har ca 86 °/o av bensinens
bränslevärme och består av 9 "/o C02, 1 «/o 02, 14 »/o N.,,
12 «/o CO, 4 ,0/o CH,, 4 «/o C„H„, 8 %> tunga kolväten
och 48 "/o H„. Den innehåller 0.03 g/m3 naftalen och
0.02 g/m3 organiskt bundet svavel.
Med ett spaltgasverk av den aktuella typen kan
man reglera gasens koloxidhalt inom vissa gränser.
Genom ökning av bensinförbrukningen kan man
sålunda erhålla gas med bara 8 %> CO, men
tillverkningskostnaden stiger då med 0,7 öre/m3 (G Cronier
i Svenska Gasverksföreningens Månadsblad 1960 h. 1
s. 1—10). SHI
nya metoder
Tillsats av zirkonium till magnesium
Både bearbetade och gjutna magnesiumlegeringars
mekaniska egenskaper förbättras avsevärt genom
tillsats av zirkonium soin ger materialet fint korn
(Tekn. T. 1953 s. 498; 1959 s. 426). För att
kornförfiningen skall bli så stor som möjligt måste
magnesiumlegeringen vara mättad med zirkonium.
Detta fälls emellertid ut av föroreningar, såsom
aluminium, kisel, järn och väte.
För att magnesiumlegeringen skall bli mättad med
zirkonium vid gjutningen måste man därför sätta
till så mycket att föroreningarna fälls ut och halten
zirkonium i legeringen blir 0,6—0,8 "/o. Dessutom
bör det finnas en reserv, ur vilken smältan kan ta
upp zirkonium snabbare än det fälls ut genom
långsam upptagning av järn, väte och andra
föroreningar.
Legering med metalliskt zirkonium ger inte
tillfredsställande resultat, och man har därför använt
saltblandningar, innehållande zirkoniuinhalogenider,
eller halvmetalliska "legeringar", erhållna genom
reduktion av salterna med magnesium. Först
använde man en blandning innehållande
zirkonium-tetraklorid som reducerades till zirkonium under
bildning av magnesiumklorid. Denna associerade sig
emellertid med zirkoniumrika partiklar och gav
kor-rosiva slagginneslutningar i magnesiumlegeringen.
Vidare gav vatten i det starkt hygroskopiska saltet
väte som förorenade smältan.
Man utarbetade därför en blandning innehållande
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
Fig. 1.
Mark-effektfarkosten
"Ilen’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
