Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige första kvartalet 1960, av Mats Bärlund - Standardisering av dukbelysningen på biografer, av Stellan Dahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indextal (1938-100)
500
Fig. 1. Indextal
(1938 = 100)
för; 1 total
elproduktion, 2
industriell
elförbrukning,
3 industrins [-produktionsvolym.-]
{+produktions-
volym.+}
låg på en betydligt lägre nivå än 1958 trots att
exporten visade en avsevärd uppgång och
avsättningen inom landet var god. Förklaringen härtill
var att de betydande lager, som sågverken hade vid
årets början, måste avvecklas. Först i december 1959
var avvecklingen avslutad och produktionen kunde
anpassas till den löpande försäljningen. Första
kvartalet 1960 förstärktes omsvängningen och
produktionen ökade med 14 ®/o jämfört med 1959 men blott
3 °/o jämfört med samma kvartal 1958.
För cellulosaindustrin är läget gynnsamt med
stigande förbrukning i avnämarländerna. Under första
kvartalet 1960 steg exporten av mekanisk och
kemisk massa till 575 000 t mot 530 000 under samma
tid 1959. Pappersbruken visade den starkaste
produktionsökningen av de enskilda industrigrupperna,
+ 18 %>, men ännu starkare var exportökningen,
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och
produktionsvolym i Sverige under första kvartalet 1959 och 1960
Elkonsumtion Ökning 1959—1960
1959 1960
Elkon-
Produk-sumtion tionsvolym
GWh GWh % Vt
210 9 15
Metall- och verkstads-
industri ................ . 1 404 1 612 15
därav:
järnverk ............... . 491 595 21 12
elhyttor ................ 72 89 24
legeringsverk ........... . 162 163 1
mekaniska verkstäder . 267 307 15 5
Jord- och stenindustri . 175 198 13
Träindustri .............. . 101 126 25 14
Massa-, pappers- och
grafisk industri ....... . 1 248 1 504 21 15
därav:
träsliperier ............. . 118 130 10 | 12
cellulosafabriker ........ . 471 581 23 |
pappersbruk ........... . 543 651 20 18
■wallboardfabriker ...... 88 109 24
Livsmedelsindustri ...... . 143 148 3 8
Textilindustri ............ 93 102 10
Läderindustri ........... 35 39 11 —1
Kemisk industri ......... 556 555 —
övrig industri .......... 60 70 17
Industri totalt .......... . 4 008 4 564 14 8
som uppgick till inte mindre än 30 °/o. Huvudparten
av denna ökning föll på kraftpapper.
Elkonsumtionen avspeglar tydligt högkonjunkturen
i industrin och steg med 14 °/o jämfört med första
kvartalet 1959. Även för samfärdseln var ökningen
i elkonsumtionen högre än på länge, medan
detaljförbrukningens ökning fortfarande var dämpad.
Även om ransoneringshotet redan i början av 1960
var övervunnet, fordrades även i fortsättningen en
betydande värmekraftproduktion. Tillrinningarna
var först något lägre än normalt, men blev i mars
extremt låga. Belastningen måste därför täckas med
en stor andel värmekraft och import samtidigt som
leveranser till elpannor och export hölls vid
minimum. Magasinsfyllnaden vid kvartalets slut var ca
19 »/o, vilket är 13 °/o eller 1 300 GWh lägre än
medelvärdet 1950—1959. Mats Bärlund
Standardisering av dukbelysningen på
biografer. Sedan under de senare åren de "vida bilderna"
infördes på biograferna, har frågan om
dukbelysningen råkat i ett prekärt läge. Tidigare användes
diffuserande dukar och luminansen hos bilden
bestämdes entydigt av dukbelysningen (vilken fixerats
till 140 lux) och dukens reflektionsförmåga. Med de
stora bilderna följde nödvändigheten av
reflekterande dukar, varvid mycket olika ljusspridning
erhållits, beroende på ytans beskaffenhet.
Försök att standardisera luminansen hos den
projicerade bilden har strandat på att variationerna
varit så stora som 1:10 för olika platser i salongen
och för olika partier av bilden.
Frågan var uppe till diskussion redan vid
ISO-sammanträdet i Stockholm 1955 utan resultat. Nu
föreligger ett förslag till amerikansk standard som
utgör en början till en förbättring av rådande
missförhållanden. I stort sett går denna ut på en
lumi-nans på 55 nit, mätt i en viss punkt mitt framför
duken och en variation på 19—69 nit, mätt vid
godtycklig sittplats i lokalen. De tillåtna variationerna
är stora, men för den som sysslar med dessa frågor
är det dock tillfredsställande att se en strävan efter
förbättring av de rådande förhållandena.
I övrigt antydes i en not till den föreslagna
standarden att den tillåtna variationen skall komma att
minskas, då mera tillfredsställande biografdukar
blivit tillgängliga. Stellan Dahlstedt
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
