Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Makroklimat och mikroklimat, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12. Mest morgonsol på ostkusten och aftonsol på västkusten.
Fig. 13. Under
nätter med klar
himmel avkyls
marken starkt;
kalluft samlas
dä i terrängens
lägre partier.
kalla för landbris och sjöbris. Under dagen
då solstrålningen värmer marken, stiger luften
över denna och ny luft tillförs från havet
eller sjön. Denna luftström är sjöbrisen, fig. 11.
När luften stiger bildas moln, men över havet
där luften snarare sjunker bildas inga moln.
Man får då den för sommaren typiska
molnbildningen över land, medan himlen över vattnet
är klar, med en tydlig gräns just vid
kustlinjen.
Denna molnighetsfördelning ger upphov till
variationer hos solinstrålningen just vid
kusten. Om kusten ligger i söder kan kustremsan
njuta oavbrutet solsken medan solen är skymd
av moln redan någon kilometer in i landet. Om
kusten ligger mot öster, kommer
förmiddagssolen att överväga, ligger den mot väster, kommer
eftermiddagssolen att överväga, fig. 12. Det är
ju givet att sådana assymetrier hos
solstrålningen kan påverka byggnaders lämpliga
placering och orientering.
Sjöbrisen avlöses under natten av landbrisen,
som går i motsatt riktning mot denna, d.v.s.
från land ut över havet. Denna luftrörelse beror
på att marken kyls hastigare än vattnet.
Särskilt under klara nätter kyls marken starkt
genom utstrålningen, och luftens temperatur
sjunker. Den avkylda luften rinner ned mot
kusten och ut över havet där luften stiger och
moln utbildas.
Den kalluft, som bildas under klara nätter
drar sig nedåt till terrängens lägre partier.
På dessa partier stannar den och
temperaturen där blir avsevärt lägre än på sluttningarna
runt omkring, fig. 13. Om de lägre partierna
är sanka, bildas ofta dimmor när kalluften
möter den fuktiga luften. På sådana ställen
bör man undvika att lägga bebyggelse. Även
om man lyckas dränera marken kommer där
alltid att bli ett köldhål.
I närheten av floder drar sig kalluften nedåt
floddalarna och följer dessa. På
eftersomma-ren har vattnet i havet och sjöarna hunnit
bli varmt, och när kalluften möter den varma
fuktiga luften över vattnet utbildas dimmor
vid flodernas mynningar. Där ligger ofta
städer och dessa kommer att besväras av
dimmorna, fig. 14.
Långa huslängor i sluttande terräng, som har
sin längdriktning parallell med nivåkurvorna
har ofta luftfickor på översidan dit kalluft
rinner ned och samlas. Dessa fickor blir
köldhål, där snön och isen har svårt att smälta
och som blir fuktiga och kalla året om, fig. 15.
Hus i denna situation böra därför inte göras
för långa utan korta så att några luftfickor inte
bildas. Punkthus är i detta fall mycket
lämpliga. Även olämpligt placerad vegetation kan
bilda spärr för den nedrinnande kalluften och
ge upphov till köldhål.
Av det sagda framgår att man inte bör lägga
bebyggelse på sådana ställen i terrängen där
kalluft samlas utan litet längre upp på
sluttningarna. Uppe på höjderna är det inte heller
så lämpligt att lägga husen ty där är i
allmänhet vindstyrkorna större än på sluttningarna.
Den förhärskande vindriktningen blir dock
oftast längs dalgångar, till vilken hänsyn bör
tas vid bebyggelsens planering. Gator i dalens
längdriktning bör brytas då och då, så att de
inte bildar kanaler för starka vindar. Även
detta pekar sålunda på olämpligheten av
huslängor utefter gator i nivåkurvornas riktning.
Bergshöjder och skog är effektiva skydd mot
starka vindar. Även enstaka planterade träd och
lägre vegetation kan i detta hänseende göra
Fig. Ii. 1
floddalar flyter
kall-luften ned mot
havet, där
dimma bildas när
den möter
varmluften.
Fig. 15.
Bakom långa hus
i sluttningar
bildas fickor,
där
kalluften samlas.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 777
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
