Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Malmutlastningsanläggningen i Narvik, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Vcign-jrammatare.
Fig. 2.
Utlastning s pir och
inbyggd malmtransportör.
Malmutlastnings-anläggningen i Narvik
622.61 : 627.35(481)
Utlastningsanläggningen för malm i Narvik,
som levererats av AB Nordströms Linbanor i
Stockholm, har nu varit i drift i 10 år, men
anses fortfarande vara en av världens
modernaste. Omkring 80 Mt järnmalm har passerat
transportbanden och via utlastarna runnit ned
i fartygens lastrum. Under tiden har i stort
sett inga reparationer ägt rum. Maskinerier,
drivrullar, växlar, rullställ gör -— med några
få undantag -—• fortfarande sin tjänst. Trots
hård drift med långa tidsperioder i treskift
har man i allmänhet inte behövt smörja
transportörernas rullställ mer än vartannat år.
Vid krossarna tas tågsätten om hand av i
spåren inbyggda vagnframmatare, fig. 1, som
kontinuerligt för fram vagnarna för
bottentömning i krossfickorna. Dessa eldrivna
vagnmatare har en åkbrunn i spåret, vars längd
tillåter framdragning av tågsätten med två
vagnslängder åt gången. Medan de frammatade
vagnarna lossas, sänker sig matarens medbringare
och mataren åker tillbaka två vagnslängder.
Medbringaren höjer sig åter mellan
buffertarna och är redo dra fram nästa vagnpar. Efter
inställning av de två främsta vagnarna över
fickorna kan på detta sätt hela tågsättet
synkront matas fram vagnpar efter vagnpar, jämnt
och utan knyckar. Hela proceduren dirigeras
med tryckknappsautomatik från
tömningsstationen.
Denna rationalisering har minskat lokbehovet
från 7 till 2 lok — för rangering till och från
krossområdet — och eliminerat alla
besvärligheter som lokframmatningen medförde.
Den leveransklara malmen går antingen till
lagring på ett stort upplag (byggt av Demag)
eller direkt ut till piren på transportörer, fig. 2.
Från upplag och krossar leder transportörerna
ned i en tunnel med "dubbelspår" under
bangården och kommer upp i en omlastnings- ocli
provtagningscentral. Här tas kvalitetsprov för
varje skeppslast. Detta sker automatiskt med
en skopa, som svänger genom malmströmmen
vid övergången mellan två band. För att få
en för hela skeppslasten representativ kvalitet
tar man flera provsatser med bestämda
tidsintervaller. Alltsammans krossas och en
roterande fördelare tar ut en del av malmen för
finare krossning. Av denna malm tas en del ut
för ytterligare krossning och så fortsätter
ut-gallringen och nedkrossningen tills bara en
liten mängd malmpulver återstår. Detta pulver
underkastas kemisk analys och ett prov
inneslutes i en plomberad provpåse, försedd med
påskrift om resultatet. Påsen överlämnas till
fartygets befälhavare och medföljer den last
den representerar till lossningshamnen.
Returmalmen från provtagningen går tillbaka
upp på huvudtransportörerna. En sådan
provanläggning finns vid vardera bandet i
centralen, där också malmen automatiskt vägs vid
passagen. Viktssiffrorna registreras i
utlastar-förarens kabin nere på kajen.
Malmen strömmar vidare på transportörerna
ut på piren, där den lastas i fartygen via
åkbara utlastare, som kan åka från lastrum till
lastrum. Utlastaren har en utfällbar
tvärtransportör, fig. 3 och 4, på vilken de längsgående
banden avlastas. Tvärtransportören avslutas
med ett rör, genom vilket malmen passerar
Fig. 3.
Utlastare.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
