Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Experter för tekniskt bistånd, av Mats Kihlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Experter för tekniskt
bistånd
För jämnt tio år sedan startade Förenta
Nationerna utvidgade program för tekniskt bistånd.
FN:s resurser inriktades på att lösa de
underutvecklade ländernas problem. Tidigare
insatser hade begränsats till Europas
krigshärjade länder. Det förflutna decenniet bar fått
bevittna hur programmet har omfattats med allt
starkare intresse såväl i de fattiga länderna
som i de högt utvecklade. Med all säkerhet
kommer 1960-talet att medföra en ytterligare
expansion för denna form av internationellt
tekniskt samarbete.
Betecknande för dagens läge på
biståndsfronten är den förändrade terminologin, man talar
inte längre om "de underutvecklade länderna"
utan föredrar "utvecklingsländerna", som ger
en bättre föreställning om den dynamiska
framstegsbild, som börjar prägla tidigare
underprivilegierade delar av världen. Att
1960-talet kommer att kräva medverkan av tekniska
experter från industriländerna i långt större
omfattning än tidigare är ganska självklart.
Den politiska utvecklingen i Afrika följer
samma banor som i Asien, största delen av
kontinenten får, eller har helt nyligen fått, nationell
frihet. En mångfald nya självständiga stater
bildas där bristen på kvalificerad teknisk
personal blir ytterst allvarlig när det svåra
uppbyggnadsarbetet skall igångsättas och
fullföljas. Senaste FN-sessioner har också visat att de
vaknande folkens begäran om ökade insatser
kommer att mötas med vidgade resurser på
inte minst det tekniska expertområdet. Sådana
insatser tillmäts primär betydelse i
utvecklingsprocessen. Det tekniska kunnande, som
bara industriländerna kan förmedla, är ju en
nödvändig förutsättning för
kapitalöverföringar i större skala.
Verksamhetens omfattning
och inriktning
Under tiden 1955—1959 liar enligt FN:s
statistik mellan 60 och 80 svenska experter
årligen (och totalt 340) varit verksamma inom
det utvidgade programmet för tekniskt bistånd.
De bilaterala insatserna, som inte går genom
Sekreterare Mats Kihlberg, Stockholm
341.232.5
internationella organisationer och som
handhas av Centralkommittén för Svenskt Tekniskt
Bistånd, lämnas utanför denna framställning.
Huvudparten av dessa expertuppdrag
förmedlas genom Svenska Institutets avdelning för
tekniskt bistånd, som sköter rekryteringen för
FN, Unesco, den internationella
arbetsorganisationen ILO och atomenergiorganet IAEA.
FN:s övriga fackorgan, FAO, WHO m.fl. har
speciella kontaktorgan i Sverige.
Enbart inom FN:s biståndsprogram har enligt
institutets statistik under de senaste fem åren
64 svenskar utsetts till expertuppdrag. Av dessa
har inte mindre än 52 varit ingenjörer eller
haft annan teknisk utbildning. Av de 29
expertuppdragen inom Unesco var 19 av teknisk
karaktär, medan endast 10 hade rent pedagogisk
eller kulturell inriktning. Nio av ILO:s 21
experter arbetade med industriella
produktivitetsfrågor och övriga 12 med
arbetsmarknadsproblem och yrkesutbildning, tabell 1.
Svenska experter inom bergsvetenskapen
utgör den största gruppen. Här inkluderas även
geologer med prospekteringsuppdrag. Som
nummer två kommer experterna på kraftteknik
och kraftförsörjning. En tredje relativt stor
grupp utgör produktionstekniken, särskilt
kemisk industri, maskinindustri och
massaindustri. Även då det gäller transportfrågor och
industriell organisation har inte så få svenska
ingenjörer anlitats.
I fråga om de svenska experternas geografiska
fördelning kan man iaktta en ganska stark
regional koncentration till länderna i Asien.
Indien och Pakistan förekommer särskilt ofta
men även Turkiet, Iran och Indonesien bör
nämnas. I Sydamerika förekommer normalt
högst 4—5 uppdrag per år med stor spridning
över kontinenten. Språksvårigheter kan antas
vara en bidragande orsak. Afrikas nationella
uppvaknande har ännu inte hunnit sätta spår
i den svenska expertstatistiken. Uppdrag söder
om Sahara är ytterst sällsynta; Egypten, Sudan
och Tunisien har däremot haft en del svenska
experter. I Europa kommer bara Jugoslavien,
Grekland och Polen i fråga. Det förstnämnda
landet är sedan länge livligt besökt av svenska
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
