Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Industritransformatorer, av Bror Sollergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12.
Hermetiskt sluten,
torrisolerad 500
kVA
transformator med klass
H-isolation.
använda goda isolermaterial även ur
fuktabsor-beringssynpunkt, har fått stå utan spänning i
rätt fuktig lokal sex månader och efter denna
tid har de ursprungliga spänningsproven med
50 Hz upprepats utan anmärkning. Detta
resultat var i själva verket bättre än vi hade vågat
hoppas. Vi har vidare gjort en del
undersökningar på neddammade transformatorer, och
dessa tyder på att damm, som inte innehåller
ledande partiklar, inte heller ger någon tydligt
påvisbar isolationsminskning. För säkerhets
skull bör man dock nog räkna med en
isola-tionsförsämring, som ju också är ofrånkomlig
på grund av åldringsförloppet.
Ett slutligt förslag till provspänningar och
isolationsklasser för torrisolerade
transformatorer skulle bli följande:
[-System-spänning-]
{+System-
spänning+}
kV
Provspänning 50 Hz Isolationsklass
kV (stöt 1/50)
3 16 35
6 22 45
10 28 60
□
r
Fig. 13. Uppställning av torrisolerad industritransformator i ställverksfält.
Förhållandet 50 Hz provspänning till
stöt-spänning blir 0,46—0,49, vilket kan jämföras
med 0,44 enligt reglerna i SEN 30. Minskningen
av stöthållfastheten jämfört med oljeisolerade
transformatorer enligt SEN 30 för
systemspänningarna 3, 6 och 10 kV är 5, 10 resp. 15 kV.
Om man önskar ytterligare garantier för att
känna sig på säkra sidan, kan man förse
transformatorerna med direkt påbyggda
ventilavle-dare, vilka väl får rum på transformatorer för
300 kVA och högre effekt. En lämplig
avledar-typ för 10 kV transformatorer har skyddsnivån
ca 40 kV, som i förhållande till den föreslagna
stötspänningen 60 kV ger en god marginal. För
en 500 kVA transformator kostar tre
fasavleda-re endast ca 2 % av vad transformatorn kostar.
Typer och utföringsformer
Det normala utförandet av torrisolerade
transformatorer är ventilerad kapsling med klass
B-isolation och 80°C tillåten temperaturstegring.
För större effekter, ca 500 kVA och högre, var
det tidigare normalt att använda inbyggda
fläktar för att få forcerad kylning och en
billigare transformator. Detta har dock vissa
nackdelar. Med hänsyn till de ganska höga
förlustvärderingar som numera är typiska, blir det
ingen reell vinst att pressa ner priset alltför
mycket på bekostnad av förlusterna. Vidare
ger den forcerade luftcirkulationen större
dammavsättning på lindningarna och man får
slutligen dyrare underhåll på grund av
fläkt-utrustningen.
Av dessa skäl föredrar vi numera det
själv-kylda utförandet, och de största torrisolerade
transformatorer som t.ex. Asea hittills
tillverkat har effekten 1 500 kVA, fig. 11. Enligt
värmeprov klarar denna transformator vid 80°C
temperaturstegring mer än 1 600 kVA. 2 000
kVA självkyld effekt är därför i dag möjligt.
Större enheter torde knappast vara behövliga.
Ventilerat kapslade transformatorer bör inte
utsättas för alltför oren atmosfär, men något
krav på luftrening för uppställningsrummet får
inte anses nödvändigt i normala fall. För starkt
korroderande eller fuktig atmosfär är
transformatorerna olämpliga och i sådana fall skulle
det heller inte vara tillfredsställande med
plast-ingjutna lindningar. Praktiska
drifterfarenheter under mer än 10 år med normala ventilerat
kapslade transformatorer, för vilka såväl
isolationsstandard som materialval varit inte
oväsentligt sämre än för dagens typer, visar att
nedsmutsningsproblemet inte är alltför
besvärligt. Lindningarna bör dock, så gott sig göra
låter, renblåsas med tryckluft, om möjligt en
gång om året.
Klass //-transformatorer (150°C tillåten
temperaturstegring) skulle innebära ytterligare en
förbättring bl.a. ur fukt- och
nedsmutsningssynpunkt. Det är inte osannolikt, att
utvecklingen går i den riktningen och att sådana
transformatorer så småningom ersätter klass
B-transformatorerna. Materialtekniskt är det
dock ännu så länge svårt med en dylik
övergång i större skala.
31 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
