Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Jetdrivna passagerarflygplan, av Gösta Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jetd rivna
passagerarflygplan
Fig. 1. SAS
jetplan "Dan
Viking", DC-8.
I slutet av 1958 inleddes för trafikflyget en
genomgripande omvälvningsperiod. De hittills
använda propellerdrivna flygplanen med
kolv-eller turbinmotorer som primär kraftkälla
började ersättas med jetflygplan i ständigt ökad
takt. Materialförnyelsen sker snabbt och man
kan förutse, att de stora flygbolagens
flygplanflottor under 1961 kommer att bestå av
huvudsakligen jetplan, fig. 1.
Introduktionen av jetplanen innebär ej blott
en standardhöjning ifråga om flyghastighet och
passagerarkomfort med i stort sett
oförändrade biljettpriser utan kan även förutses komma
att medföra ökad säkerhet och — när vissa
inkörningssvårigheter väl är övervunna —
även en förbättrad regularitet.
Vad som primärt initierat och framtvungit
detta språng i utvecklingen är införandet av
jetmotorn som kraftkälla. Att man kunnat göra
sig oberoende av propellern som
accelererande organ för den dragkraftalstrande,
bakåtrik-tade luft-gasströmmen har möjliggjort en
väsentlig ökning av flyghastigheten.
Propellern omvandlar med acceptabel
verkningsgrad den avgivna motoreffekten till kine-
Civilingenjör Gösta Magnusson, Stockholm
629.13.035 : 629.138.5
tisk strålenergi, så länge propellerspetsarnas
hastighet ej avsevärt överstiger
ljudhastigheten. Detta inträffar vid flyghastigheter av 650—■
675 km/h (motsvarande machtal 0,55—0,60).
Här ligger därför den praktiska
hastighetsgränsen uppåt för propellerdrift, och dit har
man i dag nått med de snabbaste
turboprop-planen, sådana som det engelska Vickers
Van-guard och det amerikanska Lockheed Electra.
Jetdriften har ej denna begränsning.
Jetmotorns propulsions- eller
framdrivningsverk-ningsgrad ökar med hastigheten — militära
flygplan flyger som bekant i dag med
hastigheter motsvarande machtal 2 och högre — och
dess bränsleekonomi, som tidigare varit ett
krux, har förbättrats, så att jetdriften numera
med fördel kan utnyttjas kommersiellt i det
transoniska hastighetsområdet.
Jetmotorer
En svaghet hos den rena jetmotorn, där hela
strålmassan passerar genom brännkammaren,
är dock en stark stegring av
bränsleförbrukningen i förhållande till dragkraften vid lägre
flyghastigheter. En tendens att i de
kommersiella jetflygplanen ersätta de rena
jetmotorerna med turbofläktmotorer ("turbo-fan" och
"by-pass engines") har därför på sistone gjort
sig gällande. Vid dessa varianter av jetmotorn,
som i princip skiljer sig från den rena
versionen därigenom att de arbetar med större
massa i strålen och lägre strålhastigheter, sker
stegringen i bränsleförbrukningen först vid
avsevärt lägre flyghastighet. Den större
luftmängden ger — i kombination med förbättrad
pro-pulsionsverkningsgrad —- även fördelen att
motorns startdragkraft kan ökas väsentligt med
en förhållandevis ringa mervikt.
Fläkten, som ger det ökade massflödet,
monteras antingen framför kompressorn och drivs
från samma axel som denna ("front-fan
en-gine") eller kombineras med ett extra,
frilöpande turbinhjul, som drivs av gaserna från
motorn, innan dessa strömmar ut genom
utloppsmunstycket ("aft-fan engine"). En tredje
metod som praktiseras är att leda en del av
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 853
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
