Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Förbränningssystem för ugnar, av Rolf Collin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flödeslinje
Virvel, nära att släppa
2
kq/kq
28
- Avlösninqsspunkt
Område med
minimi-hastiqhet och maximitryck
Tryckmaximum
Innan
cylinderns
inflytande
börjat
J>!apförbräjTning
Wirvelzon med
| förbränning^
I Vi/veizon utan förbränn inq
I–«
Fig. 12. Strömningslinjer och tryck runt en
flam-hällare i en isotermisk ström, med och utan
förbränning.
tror att de droppar, som samlas på
flamhålla-ren, förgasas och blandas i lä av denna med
en mycket mindre mängd luft än i
huvudströmmen. I recirkulationszonen är luftfaktorn
därför sådan, att en förbränning kan
upprätthållas. Den värmemängd, som krävs för att
förgasa oljedropparna, överföres till dessa
både direkt från flamman och på grund av
ledning genom flamhållaren.
50 100 150 200 250 m/s
Oashastiqhe/
Fig. 13. Stabilitetsområde vid olika blandningshastighet och
flamhållar-diameter; Z kvot av luft- och bränslemängd; flamhällardiameter; o 73
mm, □ 48,3 mm, A 31,8 mm, x 19,1 mm.
En del av oljedropparna slits åter bort från
flamhållaren av den förbiströmmande luften
och förgasas därför icke. När oljemängden
ökas, stiger den avskilda oljemängden tills den
för förgasning tillgängliga värmemängden har
reducerats så mycket att flamman slocknar.
Den rika gränsen är således förknippad med
bildandet av en fattig blandning i
recirkulationszonen, med andra ord rakt motsatt
förhållandet vid gaslågor. När bränslemängden
minskas, ökar den för förgasning tillgängliga
värmemängden, varför koncentrationen av
bränsle i recirkulationszonen ökar. Man skulle
därför vänta sig att utsläckningen av lågan vid
den fattiga gränsen beror på att blandningen
blir för rik. Så är emellertid inte fallet.
Förångningen av olja från flamhållaren ökar
allteftersom den senares temperatur stiger. Till
slut blir temperaturen så hög att
Leidenfrost-effekten uppträder, varvid en ångkudde bildas
mellan oljedroppen och ytan. Eftersom ångan
är en dålig värmeledare, sjunker
förångnings-hastigheten åter och temperaturen stiger allt
snabbare. Samtidigt börjar flamhållaren att
torka, och när den är helt torr slocknar
flamman. Även den fattiga gränsen är således
förbunden med en fattig blandning i
recirkulationszonen.
Gasers utbytbarhet
Ett stabilitetsdiagram, fig. 15, illustrerar ett
problem, som är rätt vanligt i USA12. I
Pennsylvania har stålverken brist på naturgas
under vinterhalvåret, eftersom tillgången är
begränsad och hushållen har prioritet. Verken
får då under de kallaste dagarna ersätta
naturgasen med någon annan gas. I exemplet
undersöks hur propangas, som blandats med luft
till värmevärdet 37 200 resp. 53 500 kJ/m3
förhåller sig i en brännare, avsedd för naturgas.
Den blandning, vars värmevärde är 37 200
kJ/m3, har ett mycket smalt stabilitetsområde
och är därför olämplig. Den andra blandningen
har nästan samma utblåsningskurva som
naturgasen, och backslagskurvan ligger endast
obetydligt över. Koksugnsgas kan inte ersättas
med propån utan att brännarens utloppsarea
ökas, fig. 15 nedtill.
För att bedöma en brännares kapacitet vid
olika gaser används Wobbes index: lf HJ]/q,
där It är den teoretiska
förbränningsluftmängden m3/m3, Ht bränslets effektiva värmevärde
och q gasens täthet. Volymen är omräknad till
760 mm Hg. Om två gaser har samma värde på
Wobbes index, ger brännaren samma
värmeutveckling vid lika tryck före
brännarmunstyc-ket.
Flamstrålning
Utforskandet av flamstrålningen har varit
huvuduppgiften för Flame Radiation Foundation
alltsedan dess bildande för mer än 10 år
sedan. Flamstrålning är ett komplex av ytterst
svårbemästrade problem, vilket framgår av att
873 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
