Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Det ekonomiska läget hösten 1960, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Industriproduktionens förändringar
januari—juni
1958/59 °/o 1959/60 »/o
Hela industrin .............. .. +1 + 8
Järnmalmsgruvor ........... . . —12 + 17
Järn- och metallverk........ . . +15 + 9
Sysselsättning i verkstäder . . .. — 3 + 5
Träindustri ................. .. — 9 + 12
Massa- och pappersindustri . . . . +4 + 17
Livsmedelsindustri .......... . . — 2 + 7
Textil- och sömnadsindustri . . . . ±0 + 51’
Läder- och skoindustri ...... — 7 — 4
u endast törsta kvartalet.
Ett drag i den aktuella konjunkturbilden som
inte är minst viktig är att utvecklingen inte
kan sägas innebära någon generell inflatorisk
tillspetsning. Den ökade aktiviteten har
nämligen åtföljts av i stort sett stabila priser.
Därmed är dock inte sagt att prisläget kommer att
förbli oförändrat. Ty även om detta sannolikt
åtminstone på kort sikt synes bli fallet får man
inte glömma bort, att ökade löne- och andra
produktionskostnader sker med en viss
eftersläpning. Mycket är också beroende på den
fortsatta ekonomiska politik som kommer att
föras. Detta är som bekant i dubbel bemärkelse
ännu en öppen fråga.
Men samtidigt som det ekonomiska läget för
närvarande kan karakteriseras som en
balanserad högkonjunktur med tydligt märkbara
expansiva drag, finns det dock en del tendenser
som utlöst en tidvis mycket intensiv debatt om
riskerna för en överhettning av
produktionsresurserna. Bakom detta ligger den
tankegången att de tillgängliga resurserna redan är fullt
utnyttjade och att det därför under den
återstående delen av året kan bli svårt att hålla
den nuvarande expansionstakten.
Industriproduktionen har sålunda exempelvis visat,
visserligen svårtolkade men ändå tydliga, tecken på
stagnationstendenser. På arbetsmarknaden har
vidare vissa översysselsättningsfenomen
återuppstått. Dessa, som varit praktiskt taget
försvunna under de senaste två, tre åren, har
bland annat tagit formen av en stigande
tendens till ökad rörlighet och frånvaro bland de
anställda.
Splittrad produktionsbild
Den nu förflutna delen av året har alltså vad
beträffar den industriella
produktionsutvecklingen givit en delvis splittrad bild. Under de
sex första månaderna i dess helhet var
nämligen industriproduktionen 8 % större än
samma tid 1959. Detta innebär en stegringstakt som
ligger betydligt högre än den genomsnittliga
under 1950-talet. Men ser man till hur
utvecklingen varit månad för månad blir intrycket
något annorlunda. Under januari—februari var
sålunda produktionsökningen 8—9 % för att
sedan under april—maj krympa till 7 %. Att
juni kom att visa en uppgång med 8 %
utesluter inte att expansionstakten inom industrin
håller på att successivt avstanna.
Den löpande orderingången samt de redan
inneliggande orderstockarna tyder visserligen på
att det finns incitament till en fortsatt hög
produktionsnivå. Men de enkäter, som
Arbetsmarknadsstyrelsen och Konjunkturinstitutet
nyligen gjort, visar att de tillgängliga
produktionsresurserna och då främst tillgången på
arbetskraft kan bli en alltför besvärande
flaskhals.
Av de olika branscherna har utvecklingen
varit mest gynnsam för skogsindustrin. Inom
träindustrin samt massa- och pappersindustrin låg
sålunda produktionen under första halvåret 12
resp. 17 % högre än motsvarande tid 1959.
Avsättningsbetingelserna har här också varit goda
och av den för hela året beräknade tillgängliga
exportkvantiteten av trävaror liksom av
cellulosaprodukter torde man kunna säga, att de i
stort sett redan disponerats. Priserna har varit
relativt stabila och de prisrörelser som
förekommit har varit i uppåtgående riktning.
Även vid järnmalmsgruvorna och för
järn-och metallverken har produktionsökningen
varit större än den genomsnittliga för hela
industrin. Beträffande de sistnämnda kunde man
dock under motsvarande tid 1959 notera,
tabell 1, en väsentligt högre stegringstakt, 15 %
mot 9 % 1960. Aktiviteten, som trots detta ändå
måste anses som hög, beror här främst på den
livliga investeringsverksamheten inom
industrin och bostadsbyggandet samt behoven av
att öka de förefintliga lagren. Samma sak kan
även sägas gälla för verkstadsindustrin, där
leveranserna både till hemmamarknaden och på
export varit kraftigt stigande. Här har också
allmänhetens ökade efterfrågan på varaktiga
konsumtionsvaror, särskilt då bilar, verkat
stimulerande.
Vad slutligen beträffar de egentliga
konsum-tionsvaruindustrierna har året inneburit en
väsentlig konjunkturförbättring för textil- och
konfektionsindustrin. Men frågan är om denna
återhämtning innebär inledningen till ett nytt
och åter gynnsamt skede för denna bransch
eller om den endast är tillfällig. Det
sistnämnda, särskilt då med tanke på
sjustatsmarkna-den, ligger dock närmast till hands att tro med
hänsyn till vårt höga kostnadsläge. För
läder-och skoindustrin har däremot utvecklingen inte
lett till någon mer synbar förbättring och
denna är för övrigt den enda bransch som
redovisar minskad produktion.
Arbetskraftsbrist
På arbetsmarknaden har den stigande
ekonomiska aktiviteten medfört en särskilt inom
kapitalvaruindustrierna kraftig ökning av
sysselsättningen, vilket lett till en alltmer accentuerad
brist på arbetskraft. Antalet registrerade
arbetslösa, som av säsongmässiga skäl steg något
i augusti, uppgår sålunda inte till mer än i runt
tal 17 000. Siffran är endast två tredjedelar så
883 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
