Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 35 - Polarisbrytarna »Moskva» och »Leningrad», av Curt Falkemo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dockning av fartygen har koncernen byggt om
sin torrdocka vid varvet i Åbo.
Fig. 1. Den i
Finland byggda
havsisbrytaren
"Moskva".
Polarisbrytarna
"Moskva" och
"Leningrad"
629.124.752
1 maj 1956 tecknade Sovjetunionen genom sin
importorganisation V/O Sudoimport kontrakt
med den finska Wärtsilä-koncernen A/B om
leverans av två polarisbrytare om vardera
22 000 hk axeleffekt (Tekn. T. 1955 s. 162 och
1959 s. 373).
Dessa isbrytare, som i storlek och styrka nu
endast överträffas av den ryska atomisbrytaren
"Lenin", har de största dieselelektriska
maskinanläggningar för fartyg som hittills utförts. Den
10 januari 1959 sjösattes den första av
isbrytarna, "Moskva", fig. 1.
Omedelbart därefter kölsträcktes dess
systerfartyg "Leningrad", som löpte av stapeln den
24 oktober samma år. Det första av de två
systerfartygen har levererats sommaren 1960,
medan det andra enligt kontraktet skall levereras
två år senare. Dessa nya polarisbrytare är
avsedda för tjänst i Norra Ishavet. Bl.a. skall de
möjliggöra sjöfart i Nordostpassagen under en
längre tid av året än vad som tidigare har varit
möjligt.
Under fartygens byggnadstid har varvet fått
lösa ett flertal tekniska problem. Enbart
sjösättningen erbjöd särskilda svårigheter, och
bl.a. måste man för att öka fartygets
deplacement bygga en 1 160 m3 stålponton, som fästes
under aktern. Därigenom minskades trycket
mellan bäddändan och fartygsbottnen. Likaså
måste omfattande muddringar i varvsbassängen
göras och allmänna farleden fördjupas. För
Huvuddata och arrangemang
Polarisbrytarna har följande huvuddata:
Längd överallt ...................... 122,10 m
Längd i konstruktionsvattenlinjen .... 112,40 m
Största bredd på spant.............. 24,50 m
Bredd på spant i
konstruktionsvattenlinjen ............................. 23,50 m
Sidohöjd till mellandäck ............ 11,50 m
Sidohöjd till övre däck.............. 14,00 m
Djupgående på
konstruktionsvattenlinjen ................................ 9,50 m
Djupgående, maximalt .............. 10,50 m
Deplacement till
konstruktionsvattenlinjen i saltvatten .................... 13 290 t
Deplacement, maximalt.............. 15 360 t
Axeleffekt .......................... 22 000 hk
Hastighet........................... 18 knop
Fartygen har tre genomgående däck, samt
bakdäck och ett plattformsdäck förut, fig. 2.
Midskeppsdelen av fartygen täcks av ett
sammanhängande däckshus. Fartygen är under
övre däck tvärskepps indelade i nio vattentäta
avdelningar. Upp till mellandäck har fartygen
dubbel bordläggning, emedan långskeppsskott
avgränsar sidtankar utefter hela
fartygslängden. Tvärskeppsskotten avgränsar två
dieselmotorrum och akterom dessa två
propellermo-torrum. Förutom dieselmotorrummen finns
förråds- och lastrum, samt längst för- och
akterut djuptankar och pikar.
I dubbelbottnen och tankar kan normalt
förvaras ca 3 200 t brännolja, 290 t
pannbränn-olja, 130 t smörjolja, 350 t färskvatten och 20 t
flygbensin, men ytterligare tankkapacitet har
reserverats. Sålunda kan maximalt ca 5 300 t
brännolja medföras.
Dessutom är isbrytarna försedda med
avsevärda tankvolymer för trimnings- och
krängningsändamål. Trimtankarna är placerade två
och två längst förut och akterut på fartygen.
Krängningstankarna rymmer 2x470 m3. Vid
krängning kan sålunda 470 m3 vatten på 120 s
pumpas från den ena sidan av fartyget till den
andra. Därigenom erhåller man erforderlig
rörelse för att lösgöra fartygen från isens grepp
vid svåra isförhållanden.
Skrov
Skrovet är konstruerat såväl för påkänningar
genom isbrytning som genom påverkan av
skruvande polaris. Dess hållfasthetsvärden
överstiger avsevärt fordringarna för Lloyd’s
Registers of Shipping klass + 100 A 1 med
is-förstärkning, samt finländska isklassen I A,
och kan i det över 6 m breda isbältet belastas
med högst 1 000 Mp/m2 i förskeppet, 600 Mp/m2
midskepps och 800 Mp/m2 i akterskeppet.
Motsvarande värden för vanliga handelsfartyg är
30—15 Mp/m2.
Stålgjutgods har använts i stor utsträckning.
Enbart akterstäven väger 72 t, och den
mittersta av de tre propellrarna i aktern 36 t. Far-
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
