Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 35 - Andras erfarenheter - Magnesiumlegeringars spänningskorrosion, av SHl - Termoelementkylare, av SHl - UV-ljus vid flamspektroskopering, av SHl - Böcker - Stoftavskiljning, av Wll - Ordlista för bränslen och smörjmedel till förbränningsmotorer, av Wll - Aufgaben zur theoretischen Elektrotechnik, av Jöns Ehrenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centig koksaltlösning. Resultaten uppges visa att
ingen spänningskorrosion uppstår, om materialet
upphettats tillräckligt lång tid till 185°C. Denna
behandling tycks inte inverka på legeringens
hållfasthet (Metal Industry 4 sept. 1959 s. 78). SHl
Termoelementkylare
En kvaternär halvledarlegering, kallad Neelium,
består av vismut, tellur, selen och antimon. Av den
tillverkas små termoelektriska enheter, kallade
Fri-gistor. De kan användas för kylning av elektronisk
utrustning, mikroskopbord, destillationsapparater
och liknande.
En Frigistor med åtta termoelement är ungefär
lika stor som en germaniumtransistor, inte större
än 25X25X6 mm. Den är innesluten i ett plasthölje;
de enda oskyddade metalldelarna är två
kontaktskenor av koppar som även tjänstgör som
värmeledande element. Vid drift kyler apparaten när den
serveras ström i en riktning och värmer när
strömmen leds åt motsatt håll.
En Frigistor har en värmepumpseffekt på 10—15
W. Om den används för kylning av
germanium-transistorer för högfrekvens, kan dessa arbeta vid
upp till 150°C omgivningstemperatur. Vid kylning
av kiseltransistorer för hög effekt lär dessa kunna
användas vid över 300°C (Chemical & Engineering
News 23 maj 1960 s. 55). SHl
UV-ljus vid flamspektroskopering
Under många år har man trott att grundämnens
emission vid flamspektroskopering uteslutande
beror på lågans temperatur. Det har emellertid visat
sig att det av lågan eventuellt utsända UV-ljuset
är av stor betydelse för de spektrallinjer, som kan
iakttas, därför att det exciterar metallatomerna i
lågan.
De flesta lågor ger inte UV-ljus med kortare
våglängd än 306 ni|l och därför ger de inga
spektrallinjer med kortare våglängd. Metallatomerna
absorberar strålningsenergi i lågan och återutsänder den
med för dem utmärkande frekvenser under den
högsta frekvensen i lågan. Av stort intresse är att
denna kan höjas varigenom det blir möjligt att
öka metodens känslighet och vidga dess
användbarhet till ämnen som hittills inte kunnat påvisas
med flamspektroskopi.
Om man i en syre-cyanlåga använder mer än den
stoikiometriska cyanmängden, kan dess temperatur
sänkas till 500°C från 4 850°C för en
stoikiomet-risk gasblandning. Lågan sänder emellertid då ut
UV-ljus med ned till 200 mu våglängd, och i den
har man iakttagit linjer som normalt inte finns
i flamspektrum men väl i ljusbågs- och
gnistspektrum.
Vid syreöverskott och samma låga temperatur som
vid cyanöverskott ger lågan mindre UV-ljus och
mycket mindre emission från det införda provet.
Härav drar man slutsatsen att det är UV-ljuset som
orsakar emissionsökningen vid användning av
cyanöverskott.
Det lösningsmedel, som används vid provets
införande i lågan, spelar också en betydande roll.
En vattenlösning kommer in i lågan i små droppar,
vattnet avdunstar och kvarlämnar vattenhaltiga
salter som dehydratiseras och reduceras till
metallatomer. Dessa exciteras slutligen och sänder ut
ljus. Processerna tar en avsevärd tid; därför
hinner många metaller inte emittera ljus, och om de
gör det ger de bara ett fåtal av de linjer som
erhålls vid andra exciteringsmetoder.
För att minska energi- och tidsförlusten har man
börjat använda organiska lösningsmedel i stället
för vatten. Härigenom kan lågans temperatur höjas
300—500°C och linjernas intensitet göras 50 gånger
så stor som vid användning av vatten. Vanligen
använder man en lösning av en organisk
metallförening. Lösningsmedlet avdunstar och brinner upp
i lågan och det senare gör också provets organiska
del varvid fria metallatomer bildas. Dessa processer
ger energi som exciterar metallatomerna (Chemical
& Engineering News 14 dec. 1959 s. 44, 47). SHl
m •: ■:
■ •. • •••
I
■••v •■••" böcker
Stoftavskiljning. Teknisk Tidskrift, Stockholm
1960. 62 s., 117 fig. 10 kr.
I detta häfte finns samlade 11 uppsatser om
stoft-avskiljare och närliggande frågor, som publicerats i
Teknisk Tidskrift under 1959 och 1960. Häftet, som
ger en god översikt över tekniken på området,
behandlar mätmetoder och beräkning av
avskiljnings-grad, de fysikaliska principerna för stoftavskiljning
och avskiljare av olika typer, såsom tygfilter,
dynamiska avskiljare, våtavskiljare och elektrofilter.
Vidare redogörs för uppsamling av stoft och
stofthal-tiga gaser, för kåpor och inkapslingar för
utsugningsanläggningar samt för hantering av avskilt
stoft. ’ Wll
Ordlista för bränslen och smörjmedel till
förbränningsmotorer. Södertälje 1960. I
distribution: Svenska Teknologföreningen, Box 16 368,
Stockholm 16. 16 s. 4 kr.
Denna ordlista med svenska och engelska
uppslagsord rörande bränslen och smörjmedel till
förbränningsmotorer har utarbetats inom Föreningen
Mekaniks Kommitté för Motorbränslen och
Smörjmedel.
Terminologin inom bränsle- och
smörjmedelsområdet har blivit allt mer invecklad, och många
utländska facktermer har ännu inte fått allmänt
godtagna översättningar till svenska. Det är därför av
stor betydelse att man utarbetat denna ordlista, som
förutom de svenska och engelska uppslagsorden
även innehåller definitioner och förklaringar.
Ordlistan synes vara omsorgsfullt gjord och
förklaringarna väl genomarbetade. I fråga om
beteckningen SIS kan dock nämnas att den ej längre bör
användas som beteckning för Sveriges
Standardiseringskommission; SIS skall numera endast användas
som beteckning för svensk standard. För alla som
sysslar med förbränningsmotorer, bränslen och
smörjmedel är boken till stor nytta. Wll
Aufgaben zur theoretischen Elektrotechnik,
av G Mierdel & S Wagner. Technik, Berlin
1959. 270 s., 164 fig. 21 DM.
Önskar man uppnå färdighet i att lösa tekniska
problem, så räcker det ej att blott känna alla
teorier och formler. Innan man lärt sig att tillämpa
920 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
