Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Ljuskällor för industribelysning, av Gösta Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid medför en upphettning till niira
smältpunkten även en avsevärd förångning av
glödkroppens material. Både ljusutsändning,
förångning och emission av elektroner följer
fysikaliska lagar, som karakteriseras av
expo-nentialfunktioner, som växer snabbt med
stigande temperaturen. För att uppnå största
möjliga ljusutbyte vid tekniskt godtagbar
livslängd och ljusminskning under brinntiden
måste en kompromiss göras mellan den goda
ljusalstringens fordran på hög temperatur och
den låga förångningshastighetens fordran på
låg.
Genom användning av en
förångningsnedsät-tande gasatmosfär och en stark koncentration
av glödkroppen — spiralisering eller dubbel
spiralisering — samt i vissa fall anbringande
av svärtningsnedbringande medel, getter, på
lampkolvens insida har den moderna
glöd-lampsindustrin sökt ernå bästa möjliga
verkningsgrad (jfr Tekn. T. 1956 s. 560).
En gas molekyler är i ständig rörelse, och
deras antal per volymenhet är för en viss
temperatur hos gasen proportionell mot det
använda trycket. Den i en glödlampa inneslutna
gasen bombarderar ständigt de hinder, som
kommer i dess väg, såsom glasväggen och
glödtråden. När en metallmolekyl står i begrepp
att lämna glödtråden eller just har lämnat den,
kan den vid en sammanstötning med gasens
riiolekyler ändra rörelseriktning så att den
återförs till glödkroppen.
Gasmolekylernas kinetiska energi bör därför
vara så hög som möjligt, och denna fordran
uppfylles genom högt tryck och hög
molekylvikt hos den använda fyllnadsgasen. Man
använder huvudsakligen argon med ca 1 at tryck.
Spiraliseringen av glödtråden har en trefaldig,
gynnsam effekt. Den medför att en del av de
förångade metallmolekylerna kan slå sig ned
på andra delar av glödkroppen och sålunda ej
gå till spillo.
Den kylning genom konvektion, som
fyllnadsgasen åstadkommer, minskas betydligt genom
att den spiraliserade glödkroppen hindrar
gasens rörelse i sin omedelbara omgivning, och
konvektionskylning sätter in mot ytterytan av
den relativt stillastående gascylinder, som
bildas kring glödspiralen.
De från den glödande metallen emitterade
elektronerna bildar en stark, negativ
rymdladdning inne i och runt omkring glödkroppen.
Härigenom undertrycks vidare emissionen av
Tabell i. Ljusflöde och verkningsgrad för
glödlampor utförda för 220—230 V och 1 000 h
livslängd
Kelaliv känslighet
100
Lamp- Ljus- Ljus- Sann Färg-
tvp flöde utbyte tempe- tempe-
ratur ratur
W lm lm/W °K °K
100 1 380 13,8 2 690 2 760
200 2 950 14,8 2 750 2 830
500 8 500 17,0 2 875 2 950
Energi
Fig. 2. Det
Ijus-apterade ögats [-känslighetskurva.-]
{+känslighets-
kurva.+}
0,7/J.
Våglängd
elektroner. De utsända elektronerna skulle
nämligen vid de aktuella temperaturerna
kunna åstadkomma en högst avsevärd shuntning
av glödtråden.
Just på grund av rymdladdningen innebär
emellertid den använda gasfyllningen ett
riskmoment. Skulle de emitterade elektronerna
icke alla bromsas upp i rymdladdningen, utan
någon eller några accelereras i det elektriska
fält, som uppstår över glödspiralen, kan de vid
sammanstötning med gasmolekylerna jonisera
dessa. När de sålunda bildade positiva jonerna
vandrar in i den negativa rymdladdningen, kan
denna i större eller mindre grad neutraliseras.
Härvid uppstår en bågurladdning, som helt
eller delvis kortsluter glödspiralen, varigenom
lampan vanligen snabbt förstörs.
Smärre föroreningar i fyllnadsgasen kan öka
jonisationen. Vissa tillsatser, såsom kväve,
minskar däremot väsentligt fyllnadsgasens
jo-niseringsförmåga. Sedan länge har man
använt just kväve för detta ändamål. Genom nya
pumpmetoder har man också under det
senaste decenniet väsentligt kunnat nedbringa
halten av skadliga föroreningar i lampan. I
lampans sockel inbyggs ofta en säkring,
avsedd att fungera vid de bågurladdningar, som
trots dessa försiktighetsmått kan uppträda,
speciellt sedan lampan brunnit sin normala
Ultraviolett
Synligt
Infrarött
Fig. 3. Den
spektrala
energi-fördelningen
hos strålningen
från en
glödlampa.
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
