Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Metoder för radiostereofoni, av Ingemar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Blockschema för FM-AM-FM-systemet;
upptill sändare, nedtill mottagare.
våg och skillnadssignalen en bärvåg med
samma frekvens som huvudbärvågen men 90°
fasförskjuten. Resultatet blir att
summasignalen sändes med konventionell AM-modulering
och skillnadssignalen blir fasmodulerad.
Stereomottagaren kan vara uppbyggd av antingen
en faskänslig detektor pius AM-detektor eller
med två faskänsliga detektorer.
FM-AM-system bygger på att summasignalen
frekvensmodulerar bärvågen och
skillnadssignalen amplitudmodulerar den. Man bör härvid
förse amplitudmodulationen med en
bärvågsstyrning, så att inte spänningen på
begränsa-ren i mottagaren minskar vid modulation.
Systemet fordrar antingen
mellanfrekvensförstärkare med större bandbredd eller
frekvensmot-koppling. Signal-brusförhållandet är sämre på
skillnadssignalen än på summakanalen.
För både detta och AM-FM-systemet fordras
dyra mottagare, samtidigt som överhörningen
är stor och sändarförstärkningen är mindre än
för monoradio.
Enkelt sidbandsystem studeras i USA. Alla
rundradiosändningar använder hittills båda
sidbanden vid programöverföring. Emellertid
innehåller vart och ett av de två sidbanden all
information. Man kan därför tänka sig att
överföra högra signalen på övre sidbandet och
vänstra på det undre i ett stereosystem, som
blir kompatibelt utan summa- och
skillnadssignaler.
Både sändare och mottagare blir mycket
komplicerade och dyra.
System med huvudbärvåg och underbärvåg
Man kan få ett icke kompatibelt system, om
en huvudbärvåg AM- eller FM-moduleras med
vänstra eller högra signalen och en
underbärvåg AM- eller FM-moduleras med högra eller
vänstra signalen.
Detta kan emellertid överföras i ett
fullstereo-foniskt, kompatibelt system om huvudbärvågen
AM- eller FM-moduleras med dels
summasignalen och dels med underbärvågen, vilken
AM-eller FM-modulerats med skillnadssignalen.
Genom olika kombinationer av
modulationsför-faranden kan man erhålla åtta olika system
byggande på samma grundprincip. Alla dessa
är emellertid inte likvärda.
För att få tillräckligt frekvensutrymme för
god ljudåtergivning förlägges
stereoöverföringarna till UKV-området, varvid fyra av de åtta
systemen bortfaller, nämligen de som
använder amplitudmodulerad huvudbärvåg. Vidare
kan de två system uteslutas, som använder
amplitudmodulering av underbärvågen på
huvudbärvågen. Dessa är nämligen behäftade med
samma nackdelar som tidigare beskrivna
FM-AM-system, dvs. kraftig överhörning och
dyrbar mottagarkonstruktion.
Kvar står alltså två möjliga system:
kombinationerna FM-AM-FM och FM-FM-FM.
FM-FM-FM-system ger en mycket god
kvalitet på överföringen, men deras nackdel är en
tämligen komplicerad mottagarkonstruktion. I
Amerika och Tyskland har några företag
arbetat på denna princip.
Armstrongsystemet var det första kända
multi-plexsystemet, i bruk redan 1934. Det var
emellertid inte avsett för stereofoni utan för
fler-kanalöverföring. Man använde här egentligen
fasmodulering på en tämligen lågfrekvent
huvudbärvåg (jämfört med UKV), vilket förde
med sig en rätt hög störnivå. Underbärvågen
låg på 27,5 kHz. Sändaren var också mycket
komplicerad. Systemet torde numera endast ha
historiskt intresse i detta sammanhang.
Crosbysystemet, fig. 3, är ett av de nu mest
framgångsrika systemen i USA.
Skillnadssignalen får här modulera en underbärvåg på 50
kHz och med ± 25 kHz frekvenssving. Den så
erhållna signalen frekvensmoduleras på
huvudbärvågen med ett modulationsdjup på 15—50
%, där 100 % innebär ± 75 kHz sving.
Summasignalen moduleras direkt på
huvudbärvågen. Nackdelen är komplicerad mottagare och
sändare.
Griesesystemet, som är tyskt, liknar i stort
sett Crosbysystemet men underbärvågen har
valts till 40 kHz och dess deviation är ± 10
kHz.
FM-AM-FM-system, fig. 4, ger en enklare
mottagarkonstruktion. Man AM-modulerar
underbärvågen med skillnadssignalen. Detta får man
betala med de brister som en AM-detektor för
med sig i förhållande till FM-detektorn. Det
blir således på skillnadssignalen större
beskär-ning av frekvensområdet. De flesta
FM-motta-garna har inte heller perfekt begränsarsteg,
vilket gör, att en amplitudmodulation på
FM-signalen kommer att gå genom AM-detektorn.
Därigenom försämras signal-brusförhållandet
något på AM-kanalen.
FM-AM-FM-systemet har praktiserats av bl.a.
Philips i Holland. Därvid har följande data
befunnits lämpliga:
underbärvågens frekvens ............................35 kHz
största modulationsdjup på AM................100 %>
ljudbandbredd ........................ 15 kHz
största frekvenssving för summasignalens
FM-modulering på huvudbärvågen .... 37,5 kHz
största frekvenssving för underbärvågens
FM-modulering på huvudbärvågen .... 37,5 kHz:
sammanlagt sving ........................................75 kHz
920 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
