Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Nya metoder - Elektrolytisk regenerering av betbad, av SHl - Raffinering av stål genom bottenblåsning med syre, av SHl - Rening av kolkemikalier med alkalimetaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tre rum (Tekn. T. 1960 s. 741). Vid en ny
österrikisk metod utskils järnet som amalgam i en
primärcell, där syran regenereras, och fälls sedan i
en sekundärcell ur en elektrolyt, vars pH kan
regleras.
Förbrukat betbad pumpas genom primärcellen, som
har en kvicksilverkatod, liknande den som används
i alkali-klorceller (fig. 1). Anoderna, som är av en
bly-silverlegering, är skilda från betbadsströmmen
av diafragmer som tillåter sulfatjoner att passera
till anodrummen. Vatten sätts till dessa för bildning
av svavelsyra enligt
2S042" + 2H20 —» 2ILS04 + 02 + 4e
Katodreaktionen består i reduktion av järn(II)jon
till metall enligt
Fe2+ + 2e -
Fe
varvid ca 4 g/1 järn avlägsnas under varje passage
av elektrolyten.
En fördel med den nya metoden är den höga
arbetstemperaturen (60—100°C), varigenom värme
sparas därför att det inkommande badet inte
behöver kylas och den regenererade syran kan föras
tillbaka till betningsanläggningen vid en användbar
temperatur. En annan fördel uppges vara att
bet-badets järnhalt kan hållas vid en låg, förutbestämd
nivå; den regenererade syrans järnhalt är bara 25
g/1-
Syran från anodrummen kombineras med betbad,
utarmat på FeS04, som tvättas bort från
kvicksilverytan, och återförs till betningsanläggningen.
Järnamalgam flyter från primärcellen till ett
sönderdel-ningskärl, där det blandas med järn (III)
sulfatlösning från sekundärcellen. Järnet löses då ut enligt
2 FeSt + Fe -
3 Fe*
och kvicksilvret återförs till primärcellen efter
tvättning.
Järn(II)sulfatlösningen går till sekundärcellen, som
är av filterpresstyp. Järnet fälls ut på stålkatoder,
medan järn(II)jon oxideras till järn(III)jon vid
blyanoder. Elektrolytens pH hålls vid ca 1,5.
På grundval av data från en halvstor anläggning
har man för en produktion av 95 t/månad
regene-rerad svavelsyra beräknat strömåtgången per
månad till 720 kWh för elektrolys och 25 kWh för
pumpning m.m. Vidare åtgår 560 arbetstimmar, 6 t
ånga och 115 $ i underhållskostnader. I Österrike
beräknas de totala kostnaderna till 5 630
På kreditsidan kommer 95 t svavelsyra, 51 t järn
och 100 000 kcal sparat värme, vilket i Österrike
motsvarar 5 918 $. I de angivna siffrorna ingår inte
kapitalkostnader och besparing av vanligt
oskadliggörande av förbrukat betbad (Chemical Engineering
16 maj 1960 s. 82, 84). SHl
Raffinering av stål genom bottenblåsning
med syre
I Kanada har man i halvstor skala provat
raffinering av stål genom bottenblåsning med syre. Vid
denna metod uppnås en mycket god omröring av
stålet och minskning av järnoxidröken, det senare
genom att järnoxiden till största delen reduceras
på väg upp genom det smälta stålet.
Man blåser med syre av minst 28 b tryck, som
förs in genom ett antal parallellkopplade små
kopparmunstycken. Dessa kyls så effektivt av gasen att
de inte bränns ned, om deras godstjocklek och
isolation med eldfast material är avpassade på
lämpligt sätt. Man fann t.ex. för munstycken med 1,6 mm
öppningsdiameter och skydd av högeldfast lera ingen
avbränning vid 2,4 mm godstjocklek, medan de
brändes av med 6 mm/min när godstjockleken var 0,8
mm.
Processen har utarbetats för avkisling av stål.
Härvid behandlades satser på 13,5 t stål och som
fluss-medel tillsattes 1,8 °/o glödspån, 1,5 °/o bränd kalk
och 0,14 °/o flusspat. Genom fyra munstycken
blåstes syrgas med en hastighet av 1,5 m3/min under
ca 14 min. Smältans temperatur steg härvid från
1 270 till 1 395°C, tre fjärdedelar av kiseln och
hälften av manganen oxiderades, och slaggen innehöll
efter blåsningen 23,80 %> CaO, 52,80 °/o Si02, 4,13 °/o
FeO, 12,75 % MnO, 5,79 °/o MgO och 0,15 »/o P205.
På grund av den starka omröringen reducerades
en del av det tillsatta glödspånet och gav härvid
både järn och syre. Med den föreslagna tekniken
tycks man kunna förbruka allt glödspån som
erhålls i stålverket. Syrgasförbrukningen var 6,25 m3/t
stål, och 3,3 m7t erhölls ur glödspånet. Detta gav
härvid 9,85 kg/t järn, vilket innebär att 81 °/o av
det reducerades (G Savard, R Lee & M R
Campbell i Journal of Metals juli 1960 s. 566—569). SHl
Rening av kolkemikalier med alkalimetaller
I konkurrensen mellan koksproducenterna och
petroleumraffinaderierna om marknaden för bensen
och andra aromatiska kolkemikalier har de senare
i dag övertaget därför att deras produkter i
allmänhet är renare. Två nya amerikanska
reningsmetoder kan kanske vända på steken. De består i
avlägsnande av tiofen och kolsvavla ur bensen eller
bensen-toluen-xylenblandning (BTX) med
natrium-kaliumlegering och avsvavling av naftalen med
natrium.
Några av de största koksproducenterna renar nu
BTX genom en kombination av hydrering och
extraktion. Metoden är visserligen effektiv, men den
fordrar stor investering och lönar sig därför inte
vid mindre koksugnar. Den nya
natrium-kaliumpro-cessen drar emellertid relativt liten
anläggningskostnad, mindre än 25 000 $ (ca 130 000 kr.) för ca 40
m7dygn BTX. Driftkostnaderna beräknas till ca 0,9
ct/gal (1,25 öre/1).
Bensen, tvättad med syra, och NaK (56 ®/o K)
matas kontinuerligt in i ett reaktionskärl,
innehållande 1—-2 »/o NaK i bensen, kokande under
åter-lopp. Viktförhållandet NaK : tiofen i tillflödet hålls
vid 1,5:1. Bensen tas ut kontinuerligt som destillat
från reaktionskärlet i samma takt som råbensen
tillförs. Uppehållstiden är 15 min. Nästan all tiofen
förstörs; tiofenhalten sänks från 0,026 till 0,00015 »/o.
TEKNISK TIDSKRIFT 1760 H. 37 1QQ1
Fig. 1.
Flytsche-ma för
elektrolytisk regenerering av betbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
