Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - STF september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa senare kan med särskilda anordningar tvättas
bort. Föredragshållaren avslutade med
konstaterandet att en dieselmotor inte nödvändigt behöver väcka
anstöt, men en god motorvård är nödvändig.
Den efterföljande livliga diskussionen rörde mest
bränslekvaliteterna, och man framhöll från
förbrukarsidan nödvändigheten att få lättflyktiga oljor med
låg svavelhalt. Oljeleverantörerna framhöll häremot
att vi behöver bränsle till billiga priser och
tillgången på de lättare fraktionerna är inte så god.
Betydelsen av en noggrann motorvård framhölls
även. Av såväl förbrukare som motorfabrikanter
framhölls vikten av att man ej överbelastar
motorerna. Om en dieselmotor får gå med måttlig
belastning, blir risken för besvärande avgaser mycket
liten. Man bör därför helst ha överstarka motorer.
Tekniska Fysikers Förening ordnade den 13—16
september tillsammans med
Ingeniörsvetenskapsaka-demien den femte internationella instrument- och
mätteknikkonferensen (Tekn. T. 1959 s. 1226; 1960
s. 708). Ca 700 personer från 21 länder deltog i
konferensen som upptog omkring 150 föredrag
fördelade på fem sektioner.
För att glädja alla som ej hade råd eller tid att
delta i STF:s höstmöte hade SKR onsdagen den 14
september inbjudit Thor Svenzon i
Holma-Helsing-lands Linspinneri & Väfveri AB att skildra några
drag i textilindustrins verksamhet.
Under de senaste tio åren har svensk textilindustris
arbetarstam minskats med 25 °/o, beroende dels på
rationalisering, dels nedläggande av företag.
Orsaken till det senare är givetvis att rörelsen inte lönat
sig. Totalt har den svenska textilindustrin en vinst
av bara 165 Mkr/år på en investering av 2 500 Mkr.
Härigenom försvaras företagens modernisering.
Lönsamheten är vidare mycket ojämnt fördelad; de
största och bästa företagen går med god vinst
medan andra går med förlust.
Orsaken till textilindustrins svårigheter torde ha
historiskt ursprung. Den var den första verkligt
massproducerande industrin och hade långt före
annan industri nått en hög effektivitet. Länge kunde
billig överskottsarbetskraft utnyttjas därför att
yrkesskicklighet inte fordrades. Härigenom kom
textilpriserna att från början bli låga.
Före första världskriget var Västeuropa världens
huvudleverantör av textilier. Under de båda
världskrigen har textilindustrier dock vuxit upp på många
håll i världen, varigenom den västeuropeiska nu
dras med en betydande överkapacitet.
Textilindustrin bör kunna löna sig även i
höglöne-länder om den lägger an på produktion av varor
med hög kvalitet, tekniskt och konstnärligt. Sådana
textilier bör kunna avsättas inom landet i
konkurrens med importerade, men för att
tillverkningsserierna inte skall bli för små måste man bygga upp
en exportmarknad, vilket drar mycket arbete och
stora kostnader.
I Svenska Bergsmannaföreningen berättade
fredagen den 16 september Folke Franzon från Åkers
Styckebruk om en affärsresa i valsar till Indien och
Fjärran Östern.
Den stora Indiska Unionen med sina mellan 300
och 400 milj. invånare producerar bara 6—7 Mt/år
stålgöt som framställs i såväl statsägd som privat
industri. Produktionen expanderar emellertid mycket
starkt under inverkan av en kraftig nationalism,
som trots landets enorma fattigdom effektivt tycks
motverka kommunistiska idéer. Stormakterna tävlar
om att få hjälpa indierna med deras utbyggnad.
Resan till Kina gick över Hongkong, och inom Kina
gick den i Intourisfs regi, från vilken organisation
en kontrollant följde med hela tiden. I detta stora
land på 600 milj. människor produceras årligen
endast 8—9 Mt stålgöt. De på sin tid mycket utbredda
småhyttorna (Tekn. T. 1959 s. 193) har nu ersatts
av stora anläggningar. Det var ganska svårt att träffa
fackmän inom de statliga inköpsorganisationerna,
men det kunde ibland lyckas. Från det sociala
området kan nämnas, att ungkarlar har högre lön
eftersom de har högre levnadskostnader och ingen
hjälp från hustrun med försörjningen. Lönerna var
dock över lag låga, i svenskt mynt ca 100—120 kr/
mån, och landet verkade trist och grått, särskilt
i jämförelse med färgprakten och rikedomen i
Hongkong.
"Stockholms nya boulevard" var rubriken för den
revy av projekt som presenterades vid Svenska
Arkitektföreningens första höstsammanträde måndagen
den 19 september på STF. Med detta avsågs det
stråk som bildas av Hamngatan—Klarabergsgatan
i deras nya utformning på vägen från Nybroviken
till Norr Mälarstrand över Sergels torg och Klara
sjö. Det skall göras till en paradgata dymedelst
markerande Stockholms förvandling från en stor
småstad till en liten storstad.
Göran Sidenbladh inledde som sig bör med en
beskrivning av leden, och därefter berättades det i sju
punkter om projekt i anslutning till den. Det nva
Sverige-huset på Blanche-tomten föreligger än så
länge blott i volymskiss, och som sådan visades det
av Börje Wehlin. Huset, som är avsett att inrymma
Svenska Institutet och Turisttrafikförbundet, bör få
restauranger i hela bottenplanet utmed
Kungsträdgården.
Om NK — ombyggnad av det gamla och nybygget
på gamla elektricitetsverkets tomt — talade Hans
Asplund, och han åskådliggjorde problemen med
fa-sadlösningen och svårigheten att få
tillfredsställande dagsljusbelysning när man har 65 m djupa hus.
Nybygget i granit med koppartak får ej glasfasad.
För ordnandet av Sergels torg har Gatukontoret
anlitat en arkitekt, David Helidén, och denne
arbetar med att ordna en livfull piazza under det
superellipsformade trafiktorg som bildas vid
korsningen med Sveavägen. Piazzan öppnar sig mot
Drottninggatan, och skall göras så attraktiv som
möjligt med en mängd butiker och några
restauranger. Förbindelse mellan planen ordnas med
rulltrappor samt ramper för barn- och brandvagnar.
Inom kvarteret Sporren vid Sergels torg uppförs
ett kombinerat kontors- och affärshus med röd
gra-nitfasad, som bl.a. skall rymma nya Epa. Bengt
Gate berättade om det projektet, en ganska sluten
byggnadskropp i kontrast till de glasade höghusen.
Här visades också prov på den komplicerade
tomtbildningen i dagens centrumbebyggelse. I detta fall
är källarvåningens yta bra mycket större än tomten
ovan mark.
Nya hotell Continental mitt emot Centralstationen
ligger snarast i en trafikplats, och man kan
ifrågasätta riktigheten av att lägga ett hotell och en
restaurang på ett sådant sätt. Så gjorde också Erik
Thelaus, som tillsammans med Hjalmar Klemming
har ritat nybygget, men man ansåg dock att läget
i staden var ovanligt förmånligt. En kompakt
byggnad om elva våningar kommer att rymma, förutom
restaurangen i bottenvåningen och 250 rum, också
en resebyrå, bank och ytterligare butiker. Huset
skall stå klart vid årsskiftet 1962/63.
Ytterligare en representant för Gatukontorets
arbete med den nya leden, Arne Binkert, framträdde.
1040 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
