Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Sveriges energiförsörjning 1960—1980, av Nils Lundmark och Rolf Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den för elektriciteten vid den slutliga
omvandlingen till nyttoenergi ej beaktas. Ett mera
rättvisande sätt att evalvera elkraft är att
beräkna den mängd bränsle som erfordras för
att i en värmekraftstation producera denna
elektricitet. För elektricitet alstrad i
vattenkraftstationer ger detta beräkningssätt, som
överensstämmer med den metod som tillämpas
för OEEC:s energiutredningar, den mängd
bränsle som kan inbesparas tack vare
tillgången på vattenkraft.
Nu är det emellertid så att verkningsgraden
vid omvandling till nyttoenergi i
förbrukningsapparaterna förbättras för de fasta och
flytande bränslena; för elektricitet, som sedan länge
karakteriserats av en mycket hög
verkningsgrad, är förbättringen av mindre
storleksordning. Vid studium av hur fördelningen mellan
elektricitet och de andra energiformerna
förändras är denna skilda utveckling av
verkningsgraderna av betydelse och för att i någon
mån ta hänsyn till detta räknas med att
omräkningstalet mellan elektricitet och bränslen
ändras, säg med 1 % per år. Elektricitetens
energivärde vid jämförelse med bränslen har
för 1960 ansetts motsvara 2 900 kcal/kWh; för
1935 fås då 3 700 kcal/kWh och för 1980 2 400
kcal/kWh.
Utvecklingen 193S-1960
1951 års bränsleutredning redovisade i sitt
betänkande energibalanser för 1930-talets mitt
och uppskattat för 1950-talets mitt. Statistisk
kännedom föreligger nu beträffande 1955 och
en uppskattning kan göras även för 1960
(tabell 1). Elektricitetens andel i den totala
energiförsörjningen har ökat från 21 % år 1935
till 34 % år 1955 och 38 % år 1960. Vidare har
oljan gått starkt framåt, huvudsakligen på
kolet och koksens bekostnad, och betydelsen av
de inhemska bränslena har minskat.
Framtida utveckling för inhemska
bränslen och kol
En energiprognos måste omfatta dels det
totala energibehovet och dels fördelningen
mellan olika energiformer, eftersom dessa två
faktorer hänger intimt samman och påverkar
varandra. Allt tyder emellertid på att utvecklingen
fram till 1980 kommer att i huvudsak baseras
på endast två energikällor, olja och elkraft, och
det är därför möjligt att behandla de övriga
energikällorna mera summariskt, eftersom
deras utveckling inte påverkar totalenergins
tillväxt i högre grad.
Inhemska bränslen
Bränsleutredningen, som baserade sin syn på
Hartley-kommissionens inom OEEC rapport,
inventerade de inhemska energitillgångarna
och rekommenderade en aktiv energipolitik,
som bl.a. skulle leda till att ved, skånekol, torv
och skiffer inte skulle helt försvinna ur bilden.
Det har nu visat sig (Robinsson-rapporten
Tabell 1. Energiförbrukning 1935 och 1960 samt prognos för
förbrukningen 1980 i miljarder Mcal
Industri Detalj- Transport Total-
förbruk- Totalt Järn- och
förbrukning spårvägar ning
Utländska stenkol 1935 19,2 2,9 7,1 4,6 29,2
inklusive briketter 1960 3,1 1,7 0,7 0,6 5,5
1980 1,3 — — — 1,3
1935 3,7 11,7 — — 15,4
Koks 1960 8,3 7,4 — — 15,7
1980 11,7 2,0 — — 13,7
1935 1,0 0,5 1,5 — 3,0
Eldningsolja 1960 30,5 42,0 5,0 0,5 77,5
1980 41,0 71,8 10,0 0,5 122,8
1935 0,9 0,5 — — 1,4
Svenska stenkol 1960 1,2 0,1 — — 1,3
1980 0,9 0,1 — — 1,0
1935 . .—. — — — —
Torv 1960 0,1 0,3 — — 0,4
1980 0,1 0,3 — - 0,4
1935 8,1 27,9 — — 36,0
Vedbränslen 1960 5,4 9,0 — — 14,4
1980 3,1 3,1 — — 6,2
1935 1,8 — — — 1,8
Träkol 1960 0,3 — — — 0,3
1980 0,2 — — — 0,2
1935 •— — — — —
Lutar 1960 3,3 — — — 3,3
1980 5,5 — — — 5,5
1935 0,3 0.8 — — 1,1
Gasverksgas 1960 0,3 1,4 — — 1,7
1980 0,2 1,6 — — 1,8
Summa eldnings- 1935 35,0 44,3 8,6 4,6 87,9
bränslen 1960 52,5 61,9 5,7 1,1 120,1
1980 64,0 78,9 10,0 0,5 152,9
1935 _ — 5,2 — 5,2
Motordrivmedel 1960 — — 31,2 0,8 31,2
1980 — — 54,6 1,0 54,6
1935 19,2 3,3 1,9 1,9 24,4
Elkraft*) 1960 56,5 28,8 5,5 5,5 90,8
1980 119,3 115,0 5,5 5,5 239,8
1935 54,2 47,6 15,7 6,5 117,5
Totalt 1960 109,0 90,7 42,4 7,4 242,1
1980 183,3 193,9 70,1 7,0 447,3
*) Prognosen för elkraft 1980 får närmast ses som en maximiprognos.
1960) att de förutsättningar som gjordes
beträffande den internationella
bränslemarknaden inte har uppfyllts och vidare har de
inhemska bränslenas -— särskilt då torvens och
skifferns — ekonomiska konkurrensmöjligheter
inte utfallit så gynnsamma som då bedömdes.
Det är därför motiverat att för vissa inhemska
bränslen räkna med en minskning i
förhållande till bränsleutredningens antaganden, vilket
resulterar i en betydligt reducerad prognos.
Stenkolsförekomsterna i Skåne saknar större
betydelse och väntas 1980 ge storleksordningen
1 miljard Mcal per år.
Veden konsumeras som husbehovsved i
skogstrakter och för fliseldning i industrins värme-
1082 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
