Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Aktuella frågor inom arbetsvärderingen, av Per Ahlén och Hans Wallstén - Värlens skogstillgångar, av ÅG - Kanadas pappersindustri - Världens högsta byggnadsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Praktisk vägning inom olika svenska
arbetsvärderingssystem; AG betecknar Svenska
Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp, J
Järnbruksförbundet, VF Sveriges
Verkstadsförening och P Pappersmasseförbundet och
Sveriges Pappersbruksförbund
AG J VF P
% % % %
Skicklighet ..........................35,7 37,8 33,9 47,5
Ansvar ..................................22,6 33,4 35,7 27,0
Fysisk ansträngning .... 20,2 14,4 14,3 14,0
Arbetsförhållanden ............21,5 14,4 16,1 11,5
100,0 100,0 100,0 100,0
I fråga om t.ex. fysisk ansträngning hävdar
arbetsfysiologerna, att ett arbete får anses
me-deltungt för en man när det motsvarar en
syreförbrukning av 1,5 1/min, medan en sådan
förbrukning för en kvinna motsvarar ett tungt
arbete. Påfrestningen är således i ett sådant
fall olika för man och kvinna även om arbetet
mätt i absolut mått är detsamma. Resultatet
skulle alltså bli, att en kvinna erhåller ett
högre poängtal än en man för samma arbete.
Arbetsprestationen är densamma men
arbetssvårigheten olika. Lönemässigt är väl vid detta
laget principen lika lön för samma prestation
accepterad. Slutsatsen av resonemanget blir då
att det icke är riktigt att utan vidare använda
samma arbetsvärderingssystem för män och
kvinnor.
Meritvärdering
Det är kanske på sin plats att klarlägga
skillnaden i begreppen arbetsvärdering och
meritvärdering. Medan arbetsvärderingen avser en
bedömning av olika arbetens svårighetsgrad,
oberoende av de personer som utför arbetet,
syftar meritvärderingen till en bedömning av
arbetstagarens förmåga i relation till hans
befattning. Hänsyn tas här till olika personers
kunskaper, noggrannhet, snabbhet i utövandet,
sparsamhet med material, aktsamhet, närvaro
i arbetet, anställningstid m.m. Meritvärderingen
är ett förfarande ägnat att utnyttjas vid
individuell lönesättning.
Även om det sålunda går att dra en gräns
mellan begreppen arbetsvärdering och
meritvärdering, råder det ett intimt samband
mellan dessa. Man betraktar som regel
meritvärderingen som en påbyggnad till
arbetsvärderingen. Lönemässigt säger man, att
arbetsvärderingen får ligga till grund för en viss lönedel,
som motsvarar de generella kraven för
ifrågavarande befattning, medan meritvärderingen
får ligga till grund för en lönedel, som
motsvaras av den individuella förmågan.
Meritvärderingen är således ett värdefullt
komplement till arbetsvärderingen, när det gäller att
differentiera löner. Dess praktiska
tillämpningsmöjligheter är emellertid begränsade. Ett
systematiskt uppbyggt meritvärderingssystem
kräver i sin tillämpning en stor arbetsinsats av
de personer som skall utföra värderingen. Vid
flertalet arbetsplatser kan man inte vänta sig,
att arbetsledningen har möjlighet att ägna så
mycken tid åt denna fråga.
Även då det gäller meritvärdering har
lika-lönefrågan diskuterats, och det är väl trolig!
att man vid användandet av ett gemensamt
meritvärderingssystem inom vissa faktorer
kommer fram till olika genomsnittsresultat för män
och kvinnor. Detta gäller t.ex.
frånvarofrekvensen.
Världens skogstillgångar. Food and Agricultural
Organisation har publicerat en skogsinventering för
1958. Det är den tredje i ordningen av de
inventeringar som organisationen utför med fem års
mellanrum. Av hela jordens areal är 25 °/o
skogsbe-vuxen, men härutöver finns mycket stora arealer
med buskvegetation, savanner o.d. Barrskogen
upptar i medeltal 54 % av den produktiva skogsarealen
i hela världen. Motsvarande siffra är 79 "/o för
Sovjetunionen, 59 °/o för Europa och 55 °/o för
Nordamerika.
Fördelningen av den skogsareal som är tagen i
anspråk är:
Barrskog Lövskog Blandskog
m.m.
milj. ha milj. ha milj. ha
72 49 10
Sovjetunionen ............ 362 97 —
Nordamerika ............. 188 102 70
Central- och Sydamerika 11 71 4
2 122 1
38 185 7
4 15 1
677 641 93
De statliga skogarna har sin största relativa
utsträckning i Sovjetunionen, Asien och Afrika.
Industriföretagens skogsinnehav är särskilt betydande i
Kanada (39 %>), Sverige (33 °/o), USA (17 °/o), Norge
(12 %>) och Finland (11 °/o).
Betydande förändringar har ägt rum 1953—1958
i fråga om uppskattningen av de permanenta
skogarnas areal. Totalt uppgår ökningen i Afrika till icke
mindre än 153 V o, i Asien till nära 31 €/o och i
Sydamerika till flera hundra °/o. Ändrade
redovisningsgrunder kan dock ha gjort dessa siffror i viss
mån överdrivna.
Den årliga tillväxten per hektar visar för vissa
områden mycket stora ökningar. Särskilt påfallande är
den stegrade tillväxten för barrskogen. De från
Sovjetunionen uppgivna tillväxtsiffrorna har höjts
kraf-ligt mellan 1953 och 1958. För barrträd utgör
ökningen hela 68 °/o mellan dessa år och för lövträd
40 °/o.
De totala avverkningarna har inom Sovjetunionen,
Nordamerika, Asien och Europa i runt tal ökats med
80 °/o under den aktuella femårsperioden (Skogen
1960 h. 19 s. 362). AG
Kanadas pappersindustri förhandlar med
arbetarnas organisationer om införande av
sjudagars-vecka i stället för sexdagars, som nu gäller för
nästan hela landet. Går förhandlingarna i lås, kan
den kanadensiska tidningspappersproduktionen ökas
med 750 000 t/år utan nyinvesteringar.
Världens högsta byggnadsverk är för
närvarande den 494 m höga antennmasten för en amerikansk
TV-sändare i Maine.
1096 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
