Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Järngjutgods i konstruktioner, av Bertil Thyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Vridningsprov på grått gjutjärn (upptill) och
ferritiskt segjärn (nedtill).
viss mån tänkas tjänstgöra som inre
spånbry-tare. Troligen verkar grafiten även smörjande
i kontaktytan mellan den skärande eggen och
arbetsstycket. Liedholm uppger att man enligt
amerikanska erfarenheter kan vid bearbetning
av vevaxlar räkna med 400—1 000 % ökning
av livslängden på verktygen vid övergång från
0,45 % kolstål till högvärdigt grått gjutjärn.
Denna förbättrade bearbetbarhet i
förhållande till stål (smitt eller gjutet) gäller även för
segjärnen trots att grafiten där föreligger i
sfärisk, ej fjällig, form. Sålunda uppger SKF,
Katrineholm, följande relativa kostnader för
järnvägslagerboxar:
■ iii|ii|iili
Fig. 3. Bockningsprov pä grått gjutjärn (upptill) och
ferritiskt segjärn (nedtill).
sätta nyttan av dessa extremt höga värden
annat än i rena undantagsfall.
Gjutjärn med sfärisk grafit låter sig dock,
trots något lägre förlängningsvärden än stål,
deformeras åtskilligt före begynnande
bristning, fig. 2 och 3. Proven har gjorts vid
rumstemperatur. Jämförelseobjekt är provstavar av
fjällgrafitiskt gjutjärn av handelskvalitet, SIS
0115.
Bearbetbarhet
En mycket markant fördel hos grått gjutjärn
i förhållande till smitt stål är dess överlägsna
bearbetningsegenskaper. Fjällgrafitiskt gjutjärn
är ju inget segt material och blir därigenom
kortspånande. Grafitinneslutningarna kan i
Gråjärn Segjärn Gjutstål
Materialkostnad ... 100 130 200
Bearbetningskostnad 100 106 260
Totalkostnad ..... 100 122 221
I samtliga fall, både beträffande material och
bearbetning, har kostnaden för gråjärn satts
som bas. De ökade bearbetningskostnaderna
vid övergång till stål illustreras klart. Här
gällde det visserligen gjutet stål, men smitt stål
avviker inte väsentligt i beteende i detta
avseende.
I anknytning till denna jämförelse mellan
smidning och gjutning kan det vara lämpligt
att föra in tankarna på ett tillverkningsobjekt,
som länge intresserat båda dessa
fabrikationsmetoder, nämligen vevaxlar till dieselmotorer
och till bensinmotorer. Amerikanska data1 för
dieselmotorer, tabell 4, redovisar stora
besparingar i material och bearbetningstid vid
övergång från smidda till gjutna vevaxlar. De stora
vinsterna på bearbetningssidan tycks i detta
fall till stor del ha sin förklaring i kraftigt
minskad arbetsmån. Den bortarbetade
materialmängden är mycket mindre i
gjutgodsalter-nativet.
När det gäller gjutna vevaxlar för
bensinmotorer till bilar har Fordfabrikerna länge varit
pionjärer. Före segjärnets existens göt både
de amerikanska och engelska Fordfabrikerna
sina vevaxlar i ett mellanting mellan stål och
aducergods (ca 1,5 % C), som
snabbaducera-des. USA-fabrikerna har övergått till segjärn
som material och det nya formningsförfarandet
skalformning8 som tillverkningsmetod. De gör
ca 12 000 vevaxlar om dagen på detta sätt.
Tabell 4. Materialförluster och tid för maskinbearbetning av framtaget ämne för smidda och
gjutna vevaxlar till dieselmotorer
Smidd i stål Gjuten i gråjärn Besparingar med eiuteods
[-Cylinderantal Ämnesvikt-]
{+Cylinder- antal Ämnes- vikt+} kg Färdig vikt kg [-Bearbetningstid-] {+Bearbet- ningstid+} h [-Ämnesvikt-] {+Ämnes- vikt+} kg Färdig vikt kg [-Bearbetningstid-] {+Bearbet- ningstid+} h Material kg [-Bearbetningstid-] {+Bearbet- ningstid+} h
6 1 140 295 160 317 288 80 816 80
6 610 130 100 116 98 30 462 70
4 304 64 60 80 64 34 224 26
4 417 126 73 136 126 55 281 18
3 212 60 73 56 44 24 140 49
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
