Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Säkerhetsventiler för ånga och gaser, av Thure Wilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Kägelkraftkurvor vid förställning av
precisionsringen pä säkerhetsventil enligt fig. 4; a ringen
inställd till 0,15 mm spalt, b 0,50 mm, c 0,65 mm,
d ringen borttagen.
den stora ringen skruvas uppåt sänks
nedblås-ningen, och skruvas den nedåt ökas
nedblås-ningen. Om ventilkäglan i
stängningsögonblicket ej vill stänga distinkt utan vill "hänga"
skall den lilla ringen sänkas.
Genomflöde
I det föregående har redogjorts för funktionen
och möjligheten att få en stor
genomströmningsarea. För att få största genomflödet i en
ventil måste man dessutom minska
genomströmningsförlusterna så långt som möjligt.
I Nordiska Armaturfabrikernas laboratorium
har man gjort prov för att finna dessa
förluster. Undersökningar har även gjorts i USA av
Falls1. Resultaten redovisas i en
genomströmningskoefficient, som tar hänsyn till alla olika
delförluster. Den är alltså förhållandet mellan
verkligt och teoretiskt flöde. Falls resultat har
bearbetats så att de kan redovisas på samma
sätt som NAFrs resultat. I det följande visas
genomströmningskoefficienten p, som funktion
av relativa lyfthöjden h/D. Koefficienten
hänför sig alltid till minsta genomströmningsarean,
n D h för h/D < 0,25 och jz D-/4 för h/D ^ 0,25.
och därmed nedblåsning och lyfthöjd ändras
vid förställning av precisionsringen, fig. 6.
Mindre nedblåsning medför mindre lyfthöjd
och större nedblåsning större lyfthöjd. På
diagrammet har även inlagts kurvan d för kägla
utan precisionsring.
Med stigande tryck flyttas kägelkraftkurvan
uppåt, fig. 5, tills den i punkt A möter
fjäder-kraftkurvan. Käglan öppnas då utan
tryckökning till punkt B, där jämvikt råder. När
trycket börjar sjunka flyttas kägelkraftkurvan i
diagrammet tills den i punkt C "släpper"
fjä-derkraftkurvan, varvid ventilen stänger
plötsligt. Avståndet A — D motsvarar då
nedblåsning-en, dvs. trycksänkningen för att få ventilen att
stänga. Till skillnad från tidigare nämnda
flödesberoende ventiler kallas denna ventil
direktöppnande.
Fjäderkraftkurvan har stor inverkan på
ventilens egenskaper, fig. 7. En mjuk fjäder ökar
lyftet men ökar nedblåsningen. En styv fjäder
verkar omvänt.
Den modernaste och numera mest använda
anordningen vid sätespartiet har uppfunnits i
USA av G S Coffin. I denna är käglan placerad
på en kolvliknande anordning, omgiven av en
höj- och sänkbar ring. Härigenom får man en
reaktionseffekt när medieströmmen omböjs och
därmed ett högt lyft på käglan. För att få vissa
distinkta egenskaper i öppnings- och
stängningsögonblicket har man den förställbara
ringen placerad omkring sätet, fig. 8 och 9.
Med denna konstruktion kan man få
lyfthöjder på käglan på ungefär 0,25—0,35 av
sätesdiametern utan tryckstegring. Man kan vidare
garantera nedblåsningar av 3 % och med
särskild trimning även få lägre värden.
Trimningen av precisionsringarna innebär, att om
0,05 010 Ots 0,20 0,25 0,30
h/D
Fig. 7. Olika fjädrars inverkan på egenskaperna hos
en säkerhetsventil enligt fig. i.
Fjäder
Fig. 8. Don för
höglyftning av kägla till
säkerhetsventil, typ
Coffin.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40 1157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
