Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Stockholms trafikledsplan, av Bo Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms trafikledsplan
Tekn. lic. Bo G A Jonsson, Stockholm
Stockholms trafikledsplan, som framlagts av
stadens generalplaneberedning våren 19601, är
en särredovisning av de biltrafikleder och
därmed sammanhängande terminalanordningar,
som i princip omfattas av stadens generalplan2.
Då den sistnämnda emellertid utarbetades
redan under 1940-talets senare del och
publicerades 1952, börjar den bli inaktuell som
underlag för trafik- och parkeringsplaneringen.
Detta beror främst på att bilantalet har vuxit
väsentligt snabbare än vad man räknade med, då
generalplanen framställdes. Vidare saknades i
slutet av 1940-talet en sammanfattande
planläggning för hela stockholmsregionen. I det
re-gionplaneförslag3, som numera föreligger, har
man dock i det väsentliga kunnat acceptera
grunddragen i generalplanens trafiksystem och
Fig. 1. Antal bilar per 1 000 invånare i Stockholm
och landet i sin helhet under ären 1935—1958.
Stockholm: ■—––-— alla bilar,–-— personbilar.
Hela landet: - alla bilar, - - - - personbilar.
711.7(487.1)
anknyta regionplanen till dessa.
Trafikledsplanen måste också ses i sammanhang med
väg-planen för Sverige4 (Tekn. T. 1958 s. 67), både
i fråga om väg- och gatunätets utformning, dess
kapacitetsberoende, konstruktiva standard och
den ekonomiska medelsfördelningen mellan
stat och kommun.
Trafikledsplanen skall ej betraktas som en
generalplan i byggnadslagens mening och antas
eller fastställas enligt lagens regler. Den skall
i stället ses som ett underlag för stadens
fortsatta planeringsåtgärder och som ett rättesnöre
för realiserandet av de närmaste tjugo årens
trafikbyggen.
Trafikledsplanen har framställts under
ledning av ett expertutskott inom
generalplaneberedningen. Utredningsarbetet är i huvudsak
utfört av Stockholms stads
stadsbyggnadskontor i samarbete med dess gatu- och
fastighetskontor samt det kommunala spårvägsbolaget.
Till skillnad mot vad som var fallet i fråga om
vägplanen för Sverige, har för Stockholms
trafikledsplans utformning inga utomstående
experter anlitats. Den personalstab som har
utfört arbetet sorterar under borgarråden för
storstockholmsroteln, trafik- och
stadsbygg-nadsroteln samt fastighetsroteln. För
trafikledsplanens omsättning till trafikbyggnader har
staden grundat ett särskilt kommunalt bolag.
Den aktuella trafiksituationen
Tillväxten i bilbeståndet i Stockholm har i
stort sett gått i samma takt som för landet i
övrigt. Under 1930- och 1940-talen hade dock
Stockholm något större biltäthet än vad som
uppvisas för Sverige totalt (fig. 1). Vid slutet
av 1958 fanns ca 110 000 bilar inregistrerade
i Stockholm. Detta innebär en bil på 7,3
invånare, mot en bil på 6,8 invånare för hela
landet. Den 1 september 1960 fanns i
Stockholm 132 388 bilar, vilket ungefär motsvarar
biltätheten 1:6,1.
I generalplanen för Stockholms stad angavs
en biltäthet av en bil på 10 invånare som
troligt för 1970. Denna biltäthet uppnåddes för
Stockholms del redan 1955. I en prognos5, som
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 42 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
