Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Nya material - Dagens nioblegeringar i USA, av SHl - Latex till förpackning av livsmedel, av SHl - Mikroporös linjär polyeten, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
[-Beteckning-]
{+Beteck-
ning+}
Innehåller nominellt
Brottgräns
Vid 200°C vid 1 100°C
kp/mm2 kp/mm2
FS-82 33 Ta, 1 Zr 57 22
1 "/o Zr 0,75-1 Zr 50 17,5
F-48 15 W, 5 Mo, 1 Zr 71,5 39
F-50 15 W, 5 Mo, 1 Zr, 5 Ti — 34
D-31 10 Ti, 10 Mo 61 22,5
Cb-7 28 W, 7 Ti 80,5 32
Cb-16 20 W, 10 Ti, 3 V — —♦
Cb-65 7 Ti, 0,8 Zr 53 8,5
Cb-74 10 W, 5 Zr — —*
Dagens nioblegeringar i USA
Före 1955 var tillgången på niob knapp, dess
användning som konstruktionsmaterial ansågs
utesluten, och den betraktades som en viktig metallurgisk
krydda (Tekn. T. 1954 s. 337). Under 1950-talet
upptäcktes emellertid stora förekomster av niobmalmer
i Amerika och på andra håll. Härigenom ökades de
kända niobreserverna till samma storleksordning
som nickelreserverna.
Under de senaste fem åren har man därför på
flera håll intensivt studerat niob och dess legeringars
användningsmöjligheter som konstruktionsmaterial.
De är av stort intresse på grund av
niobs höga smältpunkt (2 500°C) som fastän inte
den högsta för metaller dock ger nioblegeringar
användbar hållfasthet vid upp till 1 650°C;
dess goda duktilitet som gör att den relativt rena
metallen kan kallvalsas och har en omslagspunkt
från segt till sprött brott under —100°C;
dess okänslighet för föroreningar, såsom kol, syre
och kväve, i mellanatomlägen, varigenom den skiljer
sig från andra högsmältande metaller utom tantal;
dess relativt svaga kemiska aktivitet; metallen är
resistent mot många syror och flytande metaller,
men tyvärr angrips den av luft vid över 650°C;
dess relativt låga absorptionstvärsnitt för termiska
neutroner, lägre än för de övriga högsmältande
metallerna, vilket är av vikt för kärnreaktortekniken;
dess låga densitet (7,87 kg/dm3), lägre än för de
övriga högsmältande metallerna, vilket är av stort
värde för dess användning i flygplan och missiler.
Ett antal nioblegeringar har framställts i
laboratorieskala och några är tillgängliga i handeln
(tabell 1). De starkare legeringarnas mekaniska
egenskaper är lika goda som andra högsmältande
metallers åtminstone vid upp till 1 370°C.
Brottöjning-en är över 10 °/o vid rumstemperatur för alla
legeringarna i tabell 1. Av dem tillverkas FS-82 och
1 «/o Zr i kommersiell skala, F-48, F-50, D-31 och
Cb-65 i halvstor skala, medan de ire återstående
hittills framställts bara i laboratoriet.
Tabell 1. Nioblegeringars brottgräns och innehåll a v
legeringselement
Prov vid 1 200°C har givit 24,5—31,5 kp/mm2
Zirkonium kan förekomma i icke legerad niob;
det har visat sig påtagligt öka metallens hållfasthet.
En titanhalt på 5-—10 °/o ökar metallens resistens
mot oxidation avsevärt och oftast även dess
bear-betbarhet, men titan snarast minskar hållfastheten.
Volfram och molybden i fast lösning höjer
hållfastheten vid hög temperatur samt bidrar något till
ökning av oxidationsresistensen. Denna höjs mest
av krom, aluminium, kisel och titan, men tillsats
av dessa element i större mängd ger antingen spröda
eller obearbetbara legeringar. Dispergerade karbider
eller oxider höjer nioblegeringars brottgräns och
kryphållfasthet vid hög temperatur (L P Jahnke. R
G Frank & T K Redden i Metal Progress juni 1960
s. 69—74). SHl
Latex till förpackning av livsmedel
En latex av polyvinylidenklorid (saran), kallad
Re-syn 3 600. är nu tillgänglig i USA i
experinientkvan-titeter iill ett pris av 45 ct/lb torrsubstans (5,15
kr/kg). Latexen innehåller 50 °/o fast substans och
ger vid anbringandet en beläggning som har mindre
genomsläpplighet för vattenånga än någon
kommersiellt tillgänglig plastfolie. Dess genomsläpplighet för
de vanliga gaserna är mindre än en tusendel av
polyetens.
Vidare har beläggningen god resistens mot syror,
lösningsmedel och alkalier även vid långvarig
kontakt. Dess brottgräns är tre gånger så stor som
polyetens. Den är inte brännbar.
På grund av sin låga genomsläpplighet för gaser
torde latexen främst få användning till förpackning
av livsmedel, t.ex. till omslag för bröd, till
mjölkkartonger, omslag för frysta livsmedel, till
smörpapper och pappersbägare. Latexen kan emellertid
också användas för beläggning av t.ex. kraftpapper
och vellpapp. Med Resyn 3 600 belagda kartonger
kan användas som behållare för smörjolja och
smörjfett, då polyvinylidenklorid inte absorberar
dessa ämnen (Chemical & Engineering News 23 maj
1960 s. 51). ’ SHl
Mikroporös linjär polyeten
I Storbritannien tillverkas under handelsnamnet
Vyon en mikroporös polyeten av Ziegler-tvp. Den
har medelstora porer, och porstorleken kan
varieras så att material, passande för olika ändamål, kan
erhållas. Plasten uppges vara lätt, böjlig, mycket
stark och lättbearbetad. Då den är kemiskt inert, är
den lämplig för användning inom livsmedelsindustrin
och kemisk industri. Den kan användas vid —70
till +100°C.
Dess största användningsområden är som filter för
vätskor och gaser, som elektrolytiska diafragmer i
avjoniseringsanläggningar, som luftfördelare vid
pneumatisk transport av pulver samt som
luftnings-plattor i silor och andra trånga utrymmen. Vid
användning som filter har materialet fördelen att
sakna fibrer och dess släta yta underlättar
mekanisk rengöring; i de flesta fall kan plasten
användas utan stöd.
I anläggningar för pneumatisk pulvertransport ger
materialet en jämn luftfördelning. Då det är
ickeabsorberande och inte angrips av mikroorganismer,
är det lämpligt för livsmedelsindustrin. Det är
vidare hydrofobt och föga benäget för igensättning,
varför det lämpar sig för luftningsplattor.
Plastens goda hållfasthet och böjlighet är en fördel
vid dess användning som elektrolytiska diafragmer.
Dessa egenskaper gör också materialet lämpligt för
spjälning av benbrott, varvid det dessutom släpper
igenom luft t i 11 huden (Macroplastic Exhibition 1960
i Utrecht, Holland). SHl
1194 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
