Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Stenmalning i Vassbo-gruvan, av Per Fahlström H:son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finns i malsystemet. Luftmängden till
mammutpumpen regleras från nivåkännare i den. Om
pulpmängden till mammutpumpen ökar, stiger
nivån över mätdonet, som ger impuls till
ökning av lufttillförseln. Det omvända sker, om
pulpmängden minskar. Slutligen finns
alarm-och säkerhetskretsar för olika slags fel.
Kvarnens varvtal
Som redan nämnts kan kvarnens varvtal
regleras enligt Ward-Leonard-systemet. Ett visst
varvtal har hittills ställts in för hand, men
avsikten är att göra även varvtalsregleringen
automatisk. Vid konstant matning till kvarnen
av olika fraktioner innebär en ökning av den
cirkulerande belastningen, dvs. utgående
mängden gods från kvarnen, att nedmalningen går
långsammare och att en grövre malprodukt
framställs.
En ändring av den cirkulerande lasten i
förhållande till normalvärdet mäts kontinuerligt
av godsmängdsmätaren. Från denna utgår en
signal till Ward-Leonard-systemets
hastighetsregulator. En ökning av den cirkulerande
belastningen kompenseras genom en minskning
av kvarnens varvtal. Därvid höjs chargenivån i
kvarnen samt ökas effekten något, och
produkten blir finare. Regleringsåtgärden är den
motsatta, om den cirkulerande belastningen
minskar, vilket är ett tecken på att malprodukten
börjar bli finare. Även denna del av
automatiseringen förbereds för närvarande.
Stenmalningens genomförande
Som inledningsvis nämndes föreligger endast
preliminära resultat, emedan systemet ännu
icke är intrimmat. Normal matning till kvarnen
är 21 t/h, och den har varierats mellan 15 och
28 t/h. Vid fördelningen 40—20—40,
matningen 21 t/h och varvtalet 12,5 r/m (75 % av det
kritiska) drar kvarnen en nettoeffekt av 490
kW, motsvarande 23,4 kWh/t netto. Man har
iakttagit en minskning av energibehovet per
ton med ökande matning.
Vid varje matning är chargefyllnaden omvänt
proportionell mot varvtalet. Om således
kvarnens varvtal sänks ökar kvarnfyllnaden under
bibehållande av effektbehovet, medan
förhållandet är det omvända om kvarnens varvtal
ökas. Vid 21 t/h matning ocli 12,5 r/m är
chargen i jämviktsläge i höjd med skarven
mellan gavelplattorna, medan den vid 60 % av
kritiska varvtalet stiger några decimeter över
gallerplattorna.
Utförda kontrollmätningar har visat att
kvarnens nettoeffekt följer den tillämpade
2,6-potensformeln. Detta gör att kvarnen är något
för stor, att chargen står under gallernivån och
att kvarnen därför arbetar med för hög
pulp-nivå. Detta nedsätter sannolikt dess
malnings-förmåga och ökar energibehovet per ton. Detta
torde också vara orsaken till att energibehovet
per ton minskar vid ökad genomsättning.
Inverkan av malmens styckestorlek på
mal-ningsresultatet har redan berörts, och de syn-
Fig. 9.
Mal-charge i
stenkvarnen.
punkter som där framförts har styrkts av
driftresultaten. Vid driftens början matades
huvudsakligen ort- och tillredningsberg till kvarnen,
varvid chargens sammansättning blir
finstyc-kig. Därvid blev malningsverkningsgraden
betydligt sämre än den senare varit, när grövre
berg från brytningsfronterna erhållits.
Vid undersökningarna i en 3 m kvarn fann
man, att ett ingående, som till 65 % var grövre
än 50 mm och höll stycken upp till 250—300
mm, var optimalt. Såvitt man nu kan bedöma
bör malmens största styckestorlek helst vara
ännu grövre men andelen grövre gods
begränsad, för att bästa målning skall erhållas
vid det normala varvtalet. Detta får sannolikt
tillskrivas den tidigare föga kända
diameterfaktorn.
Den malm, som senare påmatats, uppvisar en
maximal längd av ca 500 mm och en tjocklek
av 200—250 mm. Vikten av de tyngsta stenarna
är ca 25 kg. Detta motsvarar vikten hos en
185 mm kula. Man har kunnat konstatera, att
praktiskt taget ingen segregering uppstår i
kvarnen (fig. 9).
Chargens sammansättning påverkas starkt av
varvtalet. Vid 60—75 % av det kritiska
varvtalet innehåller chargen alla storlekar av
avrundade stenar, medan vid 90 % av kritiska
varvtalet mängden stenar under 45—50 mm är
90%
Varvtal relativt det kritiska
Fig. 10. Sammansättningen hos från kvarnen
utgående gods vid olika varvtal; - mindre än
0,062 mm,–-större än 0,35 mm; matning 21 t/h.
vikr-%
50 i—
1244 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
