Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Nybyggen - Kirunagruvans kompressorcentral, av BoJ - Bostadsbyggandet i olika länder 1959, av BS - Böcker - Varme og ventilation, bd 1 & 2, av Ivar Paljak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukningen är 14 000 kVA. Tryckluften går ut till
gruvan i ett 22" tryckrör, som försetts med
skrivande luftmängdmätare (Luft-trycket 1960 h. 7—8
s. 7). " Boj
Bostadsbyggandet i olika länder 19S9
Från 1958 till 1959 ökade antalet färdigställda
lägenheter i Europa exklusive Sovjetunionen med 8 %,
i Sovjetunionen med 13 % och i Sverige med 11 %.
I USA påbörjades 1959 14 % flera lägenheter än
1958. Väst- och Centraleuropas andel av de
färdigställda lägenheterna i Europa har minskat från
42 % 1953 till 28 % 1959. Bostadsbyggandet i
Sovjetunionen har ökat, och 1959 låg 55 % av de
byggda lägenheterna i Europa i detta land.
Länderna i Väst- och Centraleuropa har en högre
bostadsstandard än i övriga Europa. Antalet boende
per rum 1958 var där 0,8 mot 1,2 i Sydeuropa och
1,6 i Östeuropa. Motsvarande värden var 1,1 i
Europa som helhet, 1,5 i Sovjetunionen, 0,7 i USA och
0,9 i Sverige.
I statistiken över färdigställda lägenheter och
rumsenheter inklusive kök 1959, tabell 1, är uppgifterna
om rumsenheterna något osäkra då de räknats fram
med hjälp av rätt grova uppgifter på
lägenhetsfördelningen.
Räknat i lägenheter per invånare hade
Sovjetunionen den största produktionen 1959. Sedan kom
Västtyskland, Sverige och USA. Om man i stället
jämför antalet producerade rumsenheter leder
sannolikt USA med troligen över 45 rum per 1 000
invånare, Sovjetunionen kommer sannolikt i samma
grupp som Nederländerna och Storbritannien med
ca 40 rum per 1 000 invånare och tätt därefter
kommer Norge och Sverige.
Tabell 1. Färdigställda lågenheter och rumsenheter
i Europa 1959
Lägenheter Lägenheter Rumsenheter
1 000-tal per 1 000 inklusive kök
invånare per 1 000
invånare
Väst- och Centraleuropa
Sverige .............. 70 9,4 35
Danmark ............ 26 5,8 24
Norge ................ 27 7,5 35
Finland .............. 30 6,8 21
Belgien .............. 46 5,1 —
Frankrike ............ 320 7,1 28
Irland ................ 7 2,5 13
Nederländerna ....... 84 7,4 39
Schweiz ............. 36 6,8 30
Storbritannien ....... 284 5,5 23
Västtyskland ......... 555 10,5 41
Österrike ............ 36 5,0 17
Sydeuropa
Grekland ............ 54 6,5 —
Italien ............... 295 6,0 —
Jugoslavien .......... 60 3,4 10
Portugal ............. 34 3,7
Spanien .............. 114 3,8 20
Turkiet .............. — — —
Östeuropa
Bulgarien ............ 50 6,4 —
Polen ................ 138 4,7 14
Rumänien ............ 95 5,2 —
Tjeckoslovakien ...... 68 5,0 15
Ungern .............. 47 4,7 12
USSR ................ 3 042 14,4 —
Östtyskland .......... 60 3,5 12
USA ................... 1 5311) 8,9 —
a) Påbörjade lägenheter
Bostadsproduktionen har ökat särskilt mycket
mellan 1958 och 1959 i Danmark, Schweiz och
Tjeckoslovakien. Den under byggnad varande eller
påbörjade produktionen har under samma tidsperiod ökat
kraftigt i Danmark, Schweiz och Storbritannien
("European Housing Trends and Policies in 1959",
Genève 1960). BS
•fe’-;"’ böcker
Värme og ventilation, bd 1: Grundlaget och bd 2:
Isolering, 2:a uppl., av Poul Becher. Teknisk
Forlag, Köpenhamn 1960. 193 + 149 s., ill. 30 +
+ 30 dkr.
De två första banden av detta stencilerade
kompendium i sex delar föreligger i bokhandeln. Arbetet är
avsett som lärobok för studerande i
uppvärmnings-och ventilationsteknik vid Danmarks
Ingeniørsaka-demi. Enligt förf. skall boken läsas som komplement
till de stora handböckerna på området.
Det första bandet om grunderna inledes med en
redogörelse för människokroppens reaktioner för
temperatur, fuktighet och luftrörelse åtföljd av ett
kapitel om meteorologiska grunder. Intressant är det
tämligen korta avsnittet om luftens jonisering som
följd av klimatiska förhållanden och dess inverkan
på människans välbefinnande.
Kapitlet om värmeöverföring inledes med
elementär teori för värmeöverföring genom ledning,
konvektion och strålning. Vid värmeledning behandlas
även flerdimensionella temperaturfält med
strömningsteori och relaxationsmetoden samt beräkning
av icke stationära värmeströmmar vid uppvärmning
och kylning av tjocka väggar.
Värmeledningsförmågan ägnas en grundlig
genomgång, där inverkan av porositet, temperatur,
molekylär uppbyggnad och fukthalt belyses med
diagram och tabeller. Inläckning av ytterluft i
byggnader som funktion av vindtryck och
isoleringsmaterialets egenskaper behandlas i detalj. Bandet
avslutas med kapitel om fuktig lufts egenskaper och
elementär mätteknik. Förf. har i detta sammanhang
ej behandlat hydromekanik och strömningslära, som
även torde tillhöra grunderna i uppvärmnings- och
ventilationsteknik.
Det andra bandet om isolering bygger i stort sett
på förf:s egna undersökningar och teorier.
Arbetet inledes med en sammanställning av 23
viktiga isoleringsmaterial, för vilka anges
tillverkningsmetod, utseende, tekniska egenskaper,
användning, leveransform och förvaring.
I ett kapitel om optimal isolering av byggnader
belyses värmegenomgångstalets inverkan på de olika
kostnaderna för skilda hustyper med hjälp av
diagram och tabeller. Den mest ekonomiska
isoleringstjockleken för olika isoleringsmaterial och
byggnadstyper anges i tabell.
För beräkning av optimal isoleringstjocklek för
värmeledningar har förf. konstruerat ett nomogram,
där man med utgångspunkt från graddagar (dygn
°C/år), kapitalkostnader och rördiameter kan
erhålla gränsvärden för motsvarande optimala isolerings-
1259 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
