- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1275

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Maskinanläggningen, av Aksel Barth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 13.
Värmeväxlaren; A
ångavlopp, B till
reaktorn, C från
reaktorn.

andra förvärmaren genom tredje förvärmaren
till värmeväxlarna.

Första matarvattenförvärmaren får
avtappningsånga från huvudturbinens andra
avtappning vid 1,96 ata och varmt vatten från
fuktseparatorn mellan hög- och lågtrycksturbinen.
Den värmer kondensatet från 38 till 94°C.

I andra matarvattenförvärmaren höjs
temperaturen till 132°C med hjälp av
avtappningsånga från huvudturbinens första avtappning
och ånga från en avblåsningsevaporator.

Tredje matarvattenförvärmaren är av
högtryckstyp och höjer matarvattentemperaturen
till 175° C med hjälp av avloppsånga från
hu-vudmatarpumpens ångturbin.

Som en säkerhetsåtgärd för den händelse
ångan i sekundärsystemet skulle förgiftas, finns
ett separat lågtrycksångsystem för fartygets
eget behov. Ångan genereras i en ångformare
för 7 ata. Till anläggningen hör också en liten
oljeeldad ångpanna. Dess uppgift är att leverera
ånga till lågtryckssystemet om reaktorn är ur
funktion, extra ånga till brandpumpen och ånga
till huvudkondensorns luftsugare. Under
normala förhållanden är ångpannan inte i drift.

Värmeväxlare

Värmeväxlaren är U-formad, fig. 13. I U-röret
befinner sig 812 19 mm värmetuber av rostfritt
stål. På själva värmeväxlaren är ångdomen
monterad med sina stig- och fallrör. I
ångdomen finns cyklon och kontaktångtorkare av
speciell typ. Det varma vattnet från reaktorn
tvångscirkuleras genom värmeväxlarens tuber.
Vattnet har vid alla belastningsförhållanden en
konstant medeltemperatur på 264°C och ett
konstant tryck av 124 ata. På sekundärsidan
alstras ånga av varierande tryck allt efter
effektbehovet. Vid 20 000 hk axeleffekt är
ångtrycket 34 ata men sjunker till 30 ata vid 22 000
hk. Vid lägsta effekt stiger ångtrycket till 49 ata.

Det finns två värmeväxlare. Om den ena
sättes ur funktion kan den andra alstra ånga till
85 % av normal maskineffekt. Kraven på
vattnets renhet i värmeväxlarna är höga. Framför

allt måste klorider och kopparjoner hållas
borta. pH-värdet skall vara 10,5—11,0 och halten
klorider får ej överstiga 0,1 mg/kg.

Huvudmaskin

Huvudmaskineriet utgöres av en högtrycks- och
en lågtrycksturbin. Den förra är av aktionstyp
och har nio steg. Rotorn är helsmidd. De sista
fyra stegen är försedda med fuktavskiljare och
vattenavledare med dränering till turbinens
ångavlopp.

Mellan hög- och lågtrycksturbinen är anbragt
en separator, som nedbringar ångans fukthalt
från 12 till 1—2 %. Vid 20 000 hk axeleffekt
utgör den avskilda vattenmängden ca 8 t/h.

I lågtrycksturbinens hus är inrymd en
framåt-turbin och en backturbin. Framåtturbinen är av
aktionstyp och har sju steg. Fuktavskiljning
och vattenavledning äger rum redan från
andra steget. Backturbinen utvecklar 8 000 hk
axeleffekt vid 53,5 r/m, eller 40 % av den
normala frameffekten. Den har två steg, ett
Curtishjul och ett enkelhjul av aktionstyp.
Framåt-turbinens två sista hjul och backturbinens
sista hjul är utsmidda ur rotorn. De andra hjulen
är påkrympta.

Turbinernas varvtal reduceras i två steg.
Första reduktionssteget är dubbelt med
paral-lellkopplad hög- och lågtrycksturbin med ca
50 % av effekten på varje turbin. Andra steget
har två drev och ett hjul. På växeln är anbragt
en nödmotor som träder i funktion om reaktorn
av en eller annan orsak är ur funktion. Det är
en elmotor på 750 hk som kan ge fartyget
nödvändig styrfart. Den får kraft från en av de
två dieselgeneratorerna. När nödmotorn är i
drift, roterar turbinerna med. Vakuumet i
hu-vudkondensorn upprätthålles då av ånga från
hjälpångpannan.

Huvudkondensor

Tuberna som är av en koppar-nickellegering är
svetsade till tubplåtarna. Extra skärmplåtar har
satts in nära tubplåtarna, så att ett smalt
utrymme bildas närmast tubinfästningarna.
Kondensatet som bildas här rinner ned i en
särskild ficka och leds via en saltindikator till
kondensatpumpen. Vid läckning i
tubinfästningen får man därigenom ett tidigt larm. Det
saltblandade vattnet kan kopplas till en
särskild dränpump som pumpar ut det i kölen.
Även hjälpkondensorerna har ett liknande
arrangemang.

Huvudkondensorn kyls endast med en pump
med begränsad kapacitet. Under gång tillförs
vatten med hjälp av ett framåtriktat intag,
liknande det som används på krigsfartyg, varvid
dock vattnet ej passerar genom pumpen utan
strömmar förbi denna. Vid stopp eller
backgång måste kylvattenpumpen startas, och en
stor motormanövrerad ventil stänger
förbiledningen.

Vid manövrering av fartyget hålles full
ångalstring, eftersom reaktorn inte kan regleras

1275 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free