Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige tredje kvartalet 1960, av Mats Bärlund - Frekvensstudier, av ag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indextal (1938-100)
500
Fig. 1. Indextal
(1938 = 100)
för, 1 total
elproduktion, 2
industriell
elförbrukning, 3
industrins produktionsvolym.
årets uppgång förbyttes i nedgång under tredje
kvartalet. Läder- och skoindustrins produktion var,
liksom under andra kvartalet, 6 °/o lägre än 1959 års
nivå.
Till följd av den även under tredje kvartalet höga
aktiviteten i de mest elkrävande industrigrenarna
steg industrins elkonsumtion kraftigt, medan
detaljförbrukningen fortsatte att öka i lägre takt.
Ökningen för samfärdselns vidkommande var av normal
storleksordning, medan nettokonsumtionen genom
den kraftiga ökningen för industrin steg snabbare
än det långsiktiga genomsnittet.
Den rikliga nederbörden under sommaren 1960 höll
i sig till mitten av september, då den närmade sig
en för årstiden mera normal nivå. Tillrinningen
under juli—september 1960 har tämligen väl följt kur-
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och
produktionsvolym i Sverige under tredje kvartalet 1959 och 1960
Elkonsumtion ökning 1959—1960
1959 1960 Elkon-
Produk-sumtion tionsvolym
GWh GWh % »/o
Gruvindustri ....................161 174 8 10
Metall- och
verkstadsindustri ............................1 251 1390 11
därav:
järnverk ..........................425 466 10
elhyttor ............................97 101 4
legeringsverk ................173 219 27
mekaniska verkstäder 202 226 12 7
Jord- och stenindustri 168 186 11
Träindustri ......................73 88 20 14
Massa-, pappers- och
grafisk industri ............1 227 1 365 11 17
därav:
träsliperier ....................131 133 2 \ J5
cellulosafabriker ..........462 517 12 J
pappersbruk ..................525 597 14 19
wallboardfabriker .... 83 90 8
Livsmedelsindustri .... 149 151 1 —2
Textilindustri ..................75 76 1
Läderindustri ..................25 28 12 —6
Kemisk industri ............558 602 8
övrig industri ................62 62 —
Industri totalt ................3 749 4 122 10 7
van för normalårstillrinningen, men var under de
två sista veckorna i augusti och de två första
veckorna i september exeptionellt hög. Härigenom
förbättrades magasinsläget avsevärt och vid kvartalets slut
var magasinsfyllnaden ca 4 % högre än medelvärdet
för de senaste 10 åren. Det för kraftindustrin starkt
förbättrade läget har tillåtit stora leveranser till
export och elpannor. Kraftbalansläget är således gott
och någon risk för restriktioner eller ransonering
under den kommande vintern föreligger inte.
Mats Bärlund
Frekvensstudier används i första hand för att
fastställa tidsfördelningen på olika moment i en
ar-betscykel. Om man t.ex. önskar veta hur stor
procent av tiden en maskin går, kan man, var gång man
passerar den, anteckna om den går eller inte.
Sammanställs ett stort antal sådana observationer,
binden procentuella andelen av tiden som maskinerna
går lika med antalet observationer av maskinen i
gång, uttryckt i procent av hela antalet
observationer. Vidare fordras, att observationerna sker vid
slumpmässigt fördelade tidpunkter; observationer
från t.ex. en fabrikschefs rundvandring varje
morgon fyller inte kravet på slumpmässighet. Man
behöver ej använda klocka vid studierna, och metoden
är synnerligen lämplig när det gäller att studera ett
flertal personer eller maskiner på en gång.
Inom byggnadsindustrin har man med hjälp av
frekvensstudier beräknat hur stor andel av
kostnaderna för en viss operation, t.ex. formsättning, som
ligger på olika deloperationer.
Rationaliseringsarbetet koncentreras sedan på de mest kostsamma
deloperationerna. Man har även använt frekvensstudier
för att omarbeta vissa ackordsprislistor.
Även i kontorsarbete har man tillämpat
frekvensstudier, bl.a. vid SAS. Här hade man år 1958 på
bokningsavdelningen 110 personer sysselsatta, och
man uppskattade personalbehovet för 1959 till 143.
Arbetet frekvensstuderades, och på basen av dessa
studier gjordes vissa omläggningar; enligt
beräkningarna skulle 100 personer vara tillräckliga för
att sköta bokningsarbetet 1960. Personalstyrkan 195!)
var 96 (Från Sveriges Rationaliseringsförenings
konferens i september 1960 i Stockholm). ag
1282 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
