Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Investeringskalkyl, tekniska garantier, driftresultat, av Bengt Brunes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
la sig på kort tid, utan större fel kan använda
payoff-metoden. Kurvan för = 0,4, som
motsvarar 2,5 års payoff-tid, skär
lönsamhetsgränsen (1,0 på ordinatan) vid 2,9 års ekonomisk
livslängd.
För = 0,2 har en serie kurvor med räntan
varierande mellan 3 och 9 % inritats. Räntan
är som synes av betydelse vid större ekonomisk
livslängd. Vid 15 år betyder 1 % felaktig
räntesats lika mycket som 5 % fel i beräknad årlig
bruttovinstökning. Vid 20 år svarar en
räntesats av 5 % mot lönsamhetskvoten 2,5, medan
en till 9 % höjd ränta blott ger kvoten 1,8.
Beräkning av "internränta" är en variant av
annuitets- och diskonteringsmetoderna, som
innebär att man för kalkylarbetet icke fastställer
en ränta utan i stället beräknar den som ger
lönsamhetskvoten 1,0. I ett fall har för ett
större svenskt produktionsföretag angivits, att
en investering som syftade till
produktionsökning borde ge en internränta av ca 15 %,
medan en rationaliseringsinvestering borde ge ca
25 % ränta.
I fig. 1 har för k1 = 0,2 inlagts kurvor med
utgångspunkt från dessa räntesatser. Kurvorna
blir för ekonomisk livslängd överstigande 10 år
flacka och närmar sig asymptotiskt horisontella
linjer. För 15 % ränta och 10 års ekonomisk
livslängd uppnås samma lönsamhet som om
man enligt payoff-metoden räknar med 5 år.
Antages i stället oändlig livslängd ökar blott
den motsvarande payoff-tiden till 6,7 år. For
25 % ränta och 10 års och oändlig livslängd
är motsvarande payoff-tider 3,5 resp. 4 år.
Metoden med beräkning av internränta
förefaller därför att bara vara en onödig
komplice-ring, enär man vid längre ekonomisk livslängd
lika gärna kan räkna med 5—6 eller 3,5—4
års payoff-tid enligt den enkla payoff-metoden,
motsvarande 15 resp. 25 % internränta. För
investeringar med kortare livslängd har räntan
mindre betydelse. För 5 års livslängd
motsvaras 15 och 25 % internränta av 3,3 resp. 2,7
års payoff-tid.
Räkning med kapitaliserade belopp är
ytterligare en variant av diskonteringsmetoden.
Metoden innebär i princip att man beräknar den
penningsumma, vars ränteavkastning täcker
alla intäkter och kostnader — även
kapitalkostnader -— för en anläggning. Metoden ger
en enkel matematisk behandling av även
sådana fall som periodiska med flerårsintervall
återkommande storrenoveringar av
maskinerier. Flera uppsatser av F C Jelen i Chemical
Engineering handlar om denna metod.
Nackdelen är väl närmast, att det kapitaliserade
beloppet ofta är av sådan storlek, att man har
svårt att fatta talets reella betydelse.
Investeringskalkylens variabler
För att kunna göra en investeringskalkyl måste
man beräkna eller uppskatta
investeringsbelopp, årlig bruttovinständring, kalkylränta och
ekonomisk livslängd för anläggningen. Ingen
av dessa faktorer har en direkt underordnad
betydelse, varför all omsorg måste nedläggas på
att komma så nära sanningen som möjligt,
fig. 1.
Investeringsbeloppet är i regel den faktor,
som kan bedömas säkrast, enär den i huvudsak
kan baseras på aktuella siffror. Vid både
annuitets- och diskonteringsmetoden bruka alla
intäkter och kostnader relateras till den
beräknade igångkörningsdagen. Om för ett större
maskineri med t.ex. 18 månaders leveranstid
30 % betalas vid undertecknande av kontrakt,
30 % vid huvudsaklig leverans av maskineriet
samt 40 % vid igångkörning, är vid 7 %
kalkylränta investeringsbeloppet på grund av
förskottsbetalningarna ca 5 % högre än
kontraktsbeloppet.
Bruttovinständringen och kalkylräntan är
båda beroende på en bedömning av framtida
förhållanden. Den ekonomiska livslängden är
kanske allra svårast att komma tillrätta med.
Tio år är väl en tämligen vanlig förutsättning,
även om vissa större objekt måste förutsättas
ha väsentligt längre ekonomisk livslängd. Vid
rationaliseringsinvesteringar komma givetvis
mycket korta livslängder in i bilden, vilket gör
kalkylen säkrare, enär bruttovinständringen
och räntan lättare kan bedömas på ett
realistiskt sätt.
En faktor, som vare sig den enskilde
individen eller företaget kan bortse ifrån i sitt
handlande, är skatten till stat och kommun.
Det tycks dock icke vara vanligt att inräkna
skatterna i samband med utarbetande av en
investeringskalkyl. Om man så vill stöter det
emellertid icke på några oöverstigliga
svårigheter. Inflationen, som sedan många år är en
realitet i vårt samhälle, kan också komma till
uttryck. I vissa fall kan den vara en lika
utslagsgivande faktor som räntan.
Tekniska garantier
Vid inköp av större maskineri är det vanligt,
att leverantören i anbudet förutskickar vissa
tekniska prestanda och att köparen i ett
kontrakt förbinder leverantören att uppfylla dessa
tekniska garantier. Sådana garantier har dock
endast ett begränsat värde som skydd för
köparens ekonomiska intressen. Förhållandet kan
illustreras med ett exempel, där det förutsättes
att en industriångpanna arbetar kontinuerligt
vid normallast under en brukningstid av 15 år.
Om en sådan ångpanna har 2 % lägre
verkningsgrad än garanterat, är nuvärdet av
mer-bränsleförbrukningen omkring hälften av
ångpannans inköpspris. Det kan tilläggas, att
provningstoleransen enligt gällande svenska normer
är 2—-3 % av den uppmätta verkningsgraden,
varför ångpannan enligt exemplet mycket väl
har kunnat bli godkänd vid ett leveransprov.
Tekniska garantier innebär sålunda sällan ett
verkligt skydd för köparen. Indirekt har de
naturligtvis den verkan, att en leverantör, som
icke uppfyller sina åtaganden, lider skada
såväl ekonomiskt som med hänsyn till sitt
renommé och borde taga lärdom därav.
Tillspetsat skulle man kunna formulera be-
1284 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
