Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 47 - Nya metoder - Elektrohydraulisk styr- och rodermaskin, av CFo - Dieldrin som malsäkringsmedel, av SHl - Ättiksyra genom nedsänkt jäsning, av SHl - Böcker - NTH femti år, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre av kamrarna står i förbindelse med varandra
genom en ringkanal och bildar ett system, och de
övriga kamrarna är förenade på samma sätt och
bildar ett annat system. Rodret läggs åt styrbord eller
babord beroende på i vilket system olja inpumpas.
Genom att kamrarna i systemen har samma
vinkeldelning och är kommunicerande, blir
sammansättningen av krafterna en sluten triangel och den
resulterande kraften på hjärtstocken ett rent
vridande moment. Hjärtstocken med roderlagret
behöver alltså ej uppta några radiellt verkande krafter.
Den yttre cylindern är fastsatt vid skrovet med ett
elastiskt förband. Därigenom följer cylindern och
navet helt hjärtstockens rörelser, såväl uppåt och
nedåt som i slingrande rörelser i fästena om
hjärtstocken blivit sned. Eftersom hydraulrodrets
rotor-delar arbetar i tryckolja utan öppna glidytor eller
smörjställen, uppstår ingen förslitning.
Rodermomentet på vardera maskinen uppgår till 25 Mp/m.
Styrmaskinen har två pumpaggregat med steglös
pumpreglering för varje maskin, fig. 2, och ger
ro-deromläggningstiden ca 13 s. Telemotorn är helt
elektrisk och har vägberoende handstyrning,
tidsberoende tryckknappsstyrning och en vägberoende
autopilot med programstyrning. Den senare styr
asymptotiskt in mot rätt kurs.
Den beskrivna styrmaskinen är en av de första som
levererats i Sverige. En serie fruktbåtar och
tankbåtar utrustas nu med motsvarande anläggningar för
rodertryck upp till 80 Mp/m. CFo
Dieldrin som malsäkringsmedel
En nyhet på malbekämpningsområdet är användning
av insektbekämparen dieldrin (Tekn. T. 1956 s. 451)
som malsäkringsmedel. Till skillnad från aldrin
innehåller det en mycket reaktiv epoxigrupp. Det finns
i handeln under ett antal handelsnamn. I Europa
används Dielmoth som är en lösning av dieldrin i
xylen, försatt med ett emulgeringsmedel till hjälp vid
appliceringen på ullen. I USA finns en produkt
kallad Drewclad.
Ullen behandlas med en vattenemulsion av
Dielmoth, varvid den absorberar dieldrinet. Den bästa
uppdragningen erhålls vid 95°C. Då dieldrinet är
lösligt i fett och oljor, måste ullen vara tvättad för
att malsäkringen inte skall försvinna tillsammans
med fettet vid tvättning. För malsäkring behövs
minst en halt av 0,032 % Dielmoth motsvarande
0,006 % dieldrin.
Tillverkaren rekommenderar en lägsta halt av 0,1 %
Dielmoth som ger en acceptabel malsäkring även
efter tio tvättar i tvål och soda vid 45°C.
Tvättålig-heten anses vara sämre än för det tidigare använda
malsäkringsmedlet Mitin FF. Detta är förklarligt
eftersom Mitin FF har samma karaktär som ett
syrafärgämne och därför binds kemiskt vid ullens
aminosyror. Det fordras emellertid större mängd (3 %)
Mitin FF än dieldrin för effektiv malsäkring.
Dieldrin anses vara en svår konkurrent till Mitin
FF. Enligt en amerikansk uppskattning har det i
dag tagit ca 70 % av marknaden (Textil &
Konfektion 9 sept. 1960 s. 18—19). SHI
Ättiksyra genom nedsänkt jäsning
Enligt en i Formosa utarbetad process framställs
ättiksyra genom nedsänkt jäsning av alkohol och
melass. Den tillämpas i en fabrik för 1—2 t/dygn
ättiksyra som sattes i drift vid slutet av 1959. I
jämförelse med den länge tillämpade
jäsningsprocessen med Acetobacter ger den nya metoden
kortare jäsningstid, högre syrahalt hos mäsken, större
utbyte och en renare produkt. Utbytet av ättiksyra
uppges bli 90 % av det teoretiska.
I kombination med vätskeextraktion av syran ger
den nedsänkta jäsningen en praktisk och ekonomisk
process för framställning av isättika, om man
förfogar över billig etanol och melass.
Tillverkningskostnaden blir jämförbar med den syntetiska
processens.
Man utgår från en mäsk, innehållande 1—2 %
etanol, 1—-2 % melass och kvävehaltiga
näringsämnen. Den jäses med en speciell typ av
Acetobacter kallad No. 4601. Denna bakterie uppges kunna
arbeta vid 28—40°C, vilket är viktigt i länder där
kylvattentemperaturen vanligen är hög. En mäsk
med upp till 11 % ättiksyra erhålls med ett utbyte
av 95 %.
Mäsken omrörs och luftas under 48—60 h tills
ättiksyrahalten blivit ca 10 %. Dess alkoholhalt hålls
under huvudjäsningen vid 1—2 % genom tillsats
av 95 % etanol; högre alkoholhalt medför
avdunst-ningsförluster. Under slutskedet tillsätts ingen
etanol, varigenom mäskens alkoholhalt sjunker till
0,5 %.
Den utjästa mäsken extraheras med ett
lösningsmedel, lämpligen etylacetat, varvid dess syrahalt
sänks till 0,1—0,2 %. Extraktet destilleras, varvid
en vatten-lösningsmedelsazeotrop erhålls som
destillat och ättiksyra som återstod. Den senare
destilleras om till isättika.
För tillverkning av 1 t isättika åtgår 860 kg 95 %
etanol, 500 kg melass, 10 kg ammoniumsulfat, 30 kg
etylacetat, 900 kWh elström, 12 t ånga och 720 t
kylvatten av 30°C (Chemical Engineering 5 sept.
1960 s. 50—52). SHI
J.,
böcker
NTH femti år, av Olaf Devik. Teknisk Ukeblad,
Oslo 1960. 359 s., ill. 55 nkr.
I Norge firade man 1957 den högre tekniska
utbildningens 200-årsjubileum och till detta utgavs verket
"Fra bergseminar till teknisk høyskole" (Tekn. T.
1958 s. 681), en historik över den högre tekniska
undervisningen i Norge fram till 1910. Det
sistnämnda året kom Norges Tekniske Høgskole till och man
har sålunda i år kunnat fira ett nytt norskt tekniskt
undervisningsjubileum, denna gång i Trondheim, där
NTH:s 50-årsdag högtidlighållits med vederbörlig
pomp och ståt. Det nu föreliggande verket, som
utgavs till jubileet, tar sålunda vid ungefär där det
tidigare nämnda slutade.
I boken skildras NTH:s förhistoria och tillkomst
samt dess verksamhet fram till 1960. Högskolans
administrativa och undervisningsmässiga uppbyggnad
behandlas liksom även förhållandet till studenternas
organisation, Studentsamskipnaden. Författaren
redogör även för forskningen vid NTH och Sintef,
Sel-skapet for Industriell og Teknisk Forskning ved
Norges Tekniske Høgskole, samt för samarbetet mellan
industrin och högskolan genom NTH:s Venner
(Tekn. T. 1960 s. 147) och Samarbeidskomiteen.
De olika instituten och deras arbetsområden ge-
1315 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
