Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stateras vid undersökning av turbinen efter
provet.
Under den tid aggregatet varit i drift har det
givetvis ej undgått en del barnsjukdomar, dock
icke av allvarlig karaktär. Exempelvis har ett
antal kondensortuber, vilka som tidigare
nämnts utgörs av aluminium-mässing, i slutet
av driftsäsongen erhållit längsgående
sprickbildningar som åsamkade kylvattenläckning in
i kondensorn. Orsaken härtill har varit föremål
för ingående undersökningar, varvid man
kunnat konstatera, att skadorna berodde på
spänningskorrosion. Samtliga skadade tuber var
lokaliserade under luftkylardelen. Orsaken till
uppkomsten av denna spänningskorrosion har
befunnits vara dels i tuberna kvarstående
spänningar sedan tillverkningen, dels vid något
tillfälle oavsiktlig överdosering av hydrazin med
åtföljande hög ammoniakhalt i kondensatet.
Förloppet, som klarlagts, har lett till
noggrannare instruktioner för kemikaliedoseringen för
att för framtiden förhindra liknande skador.
En provning med extremt snabb pålastning av
aggregat 2 har gjorts. Turbinen gick med 48
MW belastning och var kopplad för reglering
av panntrycket. Ångtemperaturen före
högtrycksturbinen var då 460° C. Eldningseffekten
till pannan ökades under loppet av 1 min med
jämn hastighet till ett värde, motsvarande 150
MW. Turbinen följde den linjära ökningen av
bränsleeffekten till ca 110 MW, men sedan
ökades turbineffekten något långsammare, emedan
panntrycket samtidigt måste höjas.
Ångtemperaturen höll sig under uppkörningen vid det
inställda värdet 525° C och svängde obetydligt,
högst 10°C. Det hade med säkerhet varit
möjligt att under uppkörningen använda en något
större eldningseffekt, varvid ångtrycket i
pannan skulle kunnat stiga ännu snabbare, så att
man sannolikt kommit upp till
belastningsökningen ca 100 MW/min på hela aggregatet.
Enligt kontinental praxis räknar man med ca 3
MW/min som normalt för ett aggregat av denna
storlek, varför de möjligheter till snabb
belastningsökning som Stenungsundsaggregaten visat
sig kunna prestera kan betraktas som mycket
uppseendeväckande.
Ekonomiska aspekter
Ångkraftens inplacering i vår allmänna
kraftförsörjning är givetvis beroende av många
faktorer, i första hand på utbyggnadsgraden av
vattenkraft. Generellt gäller dock att ju
billigare man bygger ett ångkraftverk och ju
billigare man där kan producera elenergin, desto
mer ofrånkomligt är att man måste ta hänsyn
till ångkraften vid jämförelse med andra
kraftkällor. I detta fall utgör Stenungsundsverket ett
gott exempel på vad man kan åstadkomma även
under så ogynnsamma förhållanden som
bergförläggningen trots allt innebär.
Det bör därför vara av intresse att för
jämförelse med kostnaden för annan kraftproduktion
se på Stenungsundsverkets aktuella
anläggnings- och energikostnader. I det underlag som
SO 100 120 1W MIV
Generatoreffekt
Fig. 30. Nettoverkningsgrad för aggregat 1 vid
ångtemperaturen 530°C före högtrycksturbinen och
515°C före lågtrycksturbinen enligt leveransprov i
mars 1960.
ligger till grund för den framräknade
kostnaden ingår samtliga kostnader, allt från
markköp, hamn, oljelager, bostäder osv. fram till
driftklar anläggning, inberäknat
administration. Om man frånräknar den del av de nu
nedlagda byggnadskostnaderna som kommer
tillkommande aggregat 3 och 4 till del, har
en efterkalkyl givit anläggningskostnaden 550
kr/kW. I detta pris är det även hänsyn tagen
till räntor under byggnadstiden. Anmärkas bör
härvid att räntekostnaden på grund av den
genom bergförläggningen betingade långa
byggnadstiden är större än vad som normalt skulle
vara fallet med den kortare byggnadstid, som
erfordras vid en ovanjordsstation. Om man
bortser från byggnadstidens räntekostnader,
kommer man till 485 kr/kW som
anläggningskostnad för aggregat 1 och 2.
Verkets goda värmeekonomi, ringa
personalbehov och låga kapitalkostnader gör att
energikostnaden är låg. Storleken av denna är
givetvis beroende av bränslekostnad,
utnyttjningstid och vilken årsmedelverkningsgrad man
kan hålla under driftmässiga förhållanden.
Därtill kommer andra rörliga kostnader, såsom
underhåll, kemikaliekostnader, skatt osv.
En beräkning har gjorts av kWh-kostnaderna
för aggregat 1 och 2, fig. 31, varvid räknats
med 7 % kapitalränta, 25 års avskrivningstid
på maskinutrustning och 50 år för byggnader.
För de rörliga kostnaderna har antagits dels
ett oljepris av 73 kr/t vid brännare (cif 70
kr/t), vilket ungefär motsvarar dagspriset, och
dels ett högre, 90 kr/t vid brännare (cif 87
kr/t), vilket överensstämmer med det pris
1340 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
