Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 2 - Nybyggen - Motorväg över Brenner, av BoJ - Kabelkranar med cirkulärcylindriska, fasta torn, av BoJ - Böcker - Lyftdonsnormer, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dalgångens botten och blir därmed den högsta bron
1 Europa varför man döpt den till Europa-bron
("Europabrücke").
Europabron blir en stålkonstruktion i sex spann,
och den får längden 820 m inklusive tillfarterna.
Spännvidderna är 81, 108, 198, 108, 81 och 81 m,
och brobalkarna vilar på ihåliga, trecelliga
betongpelare. Den högsta pelaren sticker upp ca 160 m
över omgivningen och är nedtill 55 cm och upptill
35 cm tjock, fig. 2. De relativt klena
tvärdimensionerna har valts med hänsyn till betongegenskaperna
och solstrålningen. Även "hållfasthetsförsök" i berg
har gett synpunkter på konstruktionen. Totalt
beräknas 70 000 m3 betong åtgå för bron, som
kommer att innehålla ca 20 000 t cement och 130 000 t
ballastmaterial, fig. 3.
Brons fria bredd blir 21,6 m. De två körbanorna
blir vardera 8,1 m breda, gångbanorna 1,5 m och
mittremsan 2,4 m. Körbanorna skall beläggas med
2 cm asfaltbetong och slitlager av 2 cm asfaltmastix.
På grund av motorvägens höga läge förutses risk
för isbildning på körbanebeläggningen. Man har
därför valt asfalt som slitlager, då man räknar med
att dess värmeabsorptionsegenskaper skall motverka
isbildningen. Vägkroppen består av 10 cm
frostisolering av sand, 50 cm frostskyddslager av grus, 20
cm bitumenbehandlat grus, 4 cm asfaltbindlager och
3 cm asfaltslitlager (D Reitenmeyer i Fördern und
Heben 1961 "Jubileumsausgabe" s. 228—236; J
Gru-ber i Österreichische Ingenieur Zeitschrift 1961 h. 2
s. 38—44). BoJ
med 86 m höga, cirkulärcylindriska fasta torn tagits
i bruk sommaren 1961. Radialkabelkranarna har
630 m spännvidd och kan var och en lyfta 15 t last.
Kontratornen har ett gemensamt spår med ca 400 m
båglängd. Lyfthastigheten är 1 m/s och
åkhastighe-ten för hissvagnen är 4 m/s. Elutrustningen för
lyft-rörelsen är av Ward-Leonard-typ, som medger att
vedbuntarna kan placeras i vältorna med önskad
precision.
De två intill varandra stående fasta tornen, fig. 1,
är uppbyggda av plåtcylindrar med 3 m diameter
och 6 m höjd. Den av dessa bildade
skalkonstruktionen medger invändiga trappor och hiss.
Dessutom kan såväl inner- som ytterytor relativt lätt
korrosionsskyddas och underhållas. Anledningen till
att man här valde denna torntyp är emellertid att
man ej hade plats för resning av tornen på
konventionellt sätt. Rörtornen har byggts med en
klättrande krän, varför platsbehovet varit minimalt.
BoJ
wm •••••
I
m&y’ böcker
Lyftdonsnormer. IVA:s Krän- och Hisskommission
(IHK). Ringpärm med lösblad, Stockholm 1 april
1961. 105 s., ill. Pris komplett detta datum 40 kr.
IVA:s Krän- och Hisskommission har här
sammanställt ett flertal normblad, som tidigare förekommit
i olika former, till ett enhetligt bokverk i
lösblads-system. Detta initiativ underlättar otvivelaktigt
umgänget med de olika normerna på lyftdonsområdet,
något som borde vara intensivt bland en stor grupp
transporttekniker, återförsäljare och brukare av
lyftdon samt besiktningsmän.
Av det inledande registerbladet framgår, att man
tänkt sig att normsamlingen skall omfatta de
grundläggande rekommendationerna och fordringarna för
konstruktion och drift av såväl intermittent som
kontinuerligt arbetande lyft- och transportdon. Spel,
lyftblock, löpvagnar, kranar, hissar, lyftredskap,
gaffeltruckar, transportörer, linbanor, domkrafter
och diverse lyftdon är i ordning benämningarna på
normsamlingens undergrupper.
Innehållet avses som synes bli omfattande och av
det nu tillgängliga materialet kan blott några
detaljer beröras här. Så märks t.ex. bland senare
normblad "normserier för kranar", vilket anger
rekommenderade lyftkrafter samt lyft- och
åkhastig-heter. Talvärdena är valda ur standardiseringens
välkända Renard-serie. Lyft- och åkhastigheter
anges i cm/s, vilket är en hittills ovanlig och
förbluffande sort. Frågvärt är om man inte bort
behålla den praktiska sorten m/min eller bättre m/s.
Oförsvarligt är att man använder dimensionen t i
stället för Mp för lyftkraft. Då man nu allmänt i
elementarskolorna övergått till det senare
beteckningssättet borde tiden vara inne för en allmän
normrevision på denna punkt. Normen använder
skrivsättet "låg krangrupp" för kranar vilkas
gr.upp-beteckningssiffra har ett lågt värde beroende på
driftfaktorerna, "lätt drift" vore bättre.
I övrigt innehåller samlingen de omarbetade
"Krannormerna", som i den nya upplagan har komplet-
Kabelkranar med cirkulärcylindriska,
fasta torn
För vedhanteringen vid Korsnäs AB:s
sulfatmassafabrik i Karskär vid Gävle har två radialkabelkranar
Fig. 1. De rörformiga kabelkranstornen i Karskär
under byggnad med klättrande krän.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
