Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - Nödlärare för tekniska gymnasier, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nödlärare för tekniska gymnasier
Det statliga utredningsväsendet i Sverige har
namn om sig att i likhet med Guds kvarnar
arbeta med låga varvtal. Få kan hävda, att
överraskningar och djärva improvisationer är
byråkratins mest framträdande drag. En av
Överstyrelsen för Yrkesutbildning i oktober
1961 till Konungen ingiven hemställan skiljer
sig emellertid så markant från genomsnittet
att högst densamme väl borde haft anledning
att höja ögonbrynen.
De två överstyrelserna, den för allmänna
skolor och den för yrkesutbildning, fann våren
1961, att såväl arbetsmarknaden som ungdomen
krävde, dels en kraftig expansion av
gymnasieutbildningen, dels en relativt sett starkare
utbyggnad av fackgymnasierna, speciellt de
tekniska. Antalet nybörjaravdelningar i de
sistnämnda borde sålunda läsåret 1965/66 uppgå
till nära 200 mot nu ca 120.
Efter detta visa beslut den 26 april 1961
uppstod vissa farhågor i Överstyrelsens för
Yrkesutbildning själ. Den föreslagna utbyggnaden
av de tekniska gymnasierna medförde ett
behov av ca 150 lärare i naturvetenskapliga och
över 200 i tekniska ämnen. Medräknades
naturlig avgång, vakanser m.m. borde på fem år
framskaffas över 300 civilingenjörer för
tjänstgöring i tekniska läroverk. Omdömesgilla
ämbetsmän fann, att till detta måls ernående man
torde behöva tillgripa rekryteringsmetoder som
engelska flottan övergav före slaget vid
Trafalgar. I denna situation såg Överstyrelsen som
enda möjlighet en tvåårig utbildning av
kvalificerade gymnasieingenjörer med början
vårterminen 1962. Forcerades utbildningen, skulle
de tekniska läroverken redan höstterminen
1963 kunna tillföras 70—90 lärare. Upprepades
kursen under ett par år så skulle underskottet
snart vara utfyllt.
Gymnasieingenjörsexamens nivå skulle
emellertid ej få sänkas. De snabbutbildade lärarna
måste alltså ges högskolekompetens i
undervisningsämnena. Intagningsfordringarna skulle
vara goda betyg från tekniskt gymnasium
jämte kvalificerad praktik. Till uppmuntran och
lockelse utfäste man studielön och föreslog
eljest i undervisningsväsendet osedda
löneförmåner.
Med beaktande av det begränsade ordförråd
som står svenska remissinstanser till buds
måste dessas reaktion på förslaget betecknas som
ett ramaskri (Tekn. T. 1961 s. 1274). Man
konstaterade t.ex., att de ansträngningar som från
de tekniska gymnasiernas sida gjorts för att
förmå civilingenjörer att ta lärartjänst ej
sträckte sig mycket längre än till annonsering
i Post- och Inrikes Tidningar. Optimistiska
företrädare för akademikernas intressefrågor
antydde, att många goda högskolebildade
tekniker, som nu tvekade att beträda den för dem
gällande reglerade befordringstrappan, utan
svårighet skulle låta sig lockas av de
förmåner som föreslogs komma de snabbutbildade
till del.
Överstyrelsen för Yrkesutbildning hade
föreslagit en linjeuppdelning av undervisningen.
På försynta frågor visade sig Överstyrelsen ej
ens veta behovets fördelning på naturvetare
och tekniker. Många, som med oro sett hur
väl kompetenta sökande måst avvisas från de
tekniska högskolorna, frågade var nu plötsligt
utrymmen för nära hundratalet
specialstudera-de upptäckts. Överstyrelsen för de Tekniska
Högskolorna framhöll, ej utan skärpa, att
högskoleutbildning ej må ställas under
överinseende av Överstyrelsen för Yrkesutbildning.
Bland remissvaren hade även personer med
god syn svårt att upptäcka något som kunde
tydas som tillstyrkande av förslaget. Icke desto
mindre fick Ragnar Woxén den 24 november
uppdraget att skyndsammast överarbeta
förslaget. Hans version förelåg den 15 december
men ej förrän Överstyrelsen hade annonserat
den nya utbildningen, vartill sökande borde
anmäla sig den 20 december. Ärendet anmäldes
och medel äskades i statsverkspropositionen.
Frågan behandlas i Riksdagen i slutet av
januari 1962, och 90 utvalda av 720 sökande
avvaktar otåligt besked.
Saken är allvarlig. Till mötande av ett
ofullständigt känt behov konstrueras en ny och
sannolikt olämplig utbildningsgång, som
därefter utan sakprövning förklaras som enda
utväg och genomdrives i det högsta tempo som
statsmaskineriet förmår utveckla. De
konsekvenser som utbildningsformen,
kompetensprofilen, de studiesociala åtgärderna och
lönesättningen kan få har ej studerats.
Tekniker vill gärna gälla för att vara
handlingens män. Men skall ära vinnas av handling
så krävs dessförinnan moget övervägande.
Överilad handling, gränsande till panik, anstår
ingen. Förslaget om högskolemässig utbildning
av gymnasieingenjörer till lärare vid högre
tekniska läroverk måste ytterligare noggrant
prövas. " GAH
(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>