Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Automatiseringen och arbetsledaren, av Bertil Gardell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automatiseringen
och arbetsledaren
Fil. mag. Bertil Gardell, Stockholm
Automatisering uppträder olika i olika
situationer. Med en viss förenkling kan dock dessa
situationer klassificeras i tre olika kategorier
och man får sålunda tre typfall av
automatisering:
Sammanförandet av tidigare separata
tillverkningsmoment till en enda kedja av kontinuerlig
tillverkning genom vilken produkten
transporteras och bearbetas, i största möjliga
utsträckning orörd av människohand.
Övervakning av tillverkningen genom en
avsevärd instrumentering med eller utan
automatisk återföring av information till
produktionsförloppet.
Databehandling med hjälp av
databehandlingsmaskiner som kan registrera och lagra
information samt utföra enkla och komplicerade
matematiska operationer med denna
information.
Gemensamt för de här tre angivna typerna
liksom också gemensamt för annan form av
teknisk utveckling är att mänskliga funktioner
ersätts av maskiner eller instrument. I det
första fallet rör det sig närmast om motoriska
rörelser och manipulationer, i det andra i
huvudsak om enkla kontrollfunktioner baserade
på mänskliga sinnesorgan samt i det sista om
enkla beslutsfunktioner.
Inverkan på omgivande personal
Före en diskussion av huvudproblemen måste
man något studera hur den tekniska
utvecklingen kan tänkas inverka på personal som är
över- och underställd arbetsledaren.
Automatiseringens inverkan på
sysselsättningen går givetvis inte att isolera från inverkan
av andra faktorer som samtidigt påverkar
skeendet. Marknadsförhållanden, konjunkturer,
befolkningsutveckling, andra
rationaliseringsåtgärder, allt detta inverkar på sysselsättningen
och kan förstärka eller balansera effekten av
de tekniska förändringarna beroende på läget
vid den aktuella tidpunkten. I förhållande till
flertalet av övriga faktorer torde dock
automatiseringens inverkan på sysselsättningen i
vårt land vara av ringa betydelse. I motsats
65.011.56 : 658.374.14
till vad som gäller USA och många
Västeuropeiska länder, är vårt problem snarare att
automatisera för att arbetskraften skall räcka
till.
Produktionsarbetare
Automatisering synes i stora drag innebära två
tendenser vad avser förändrade
arbetsuppgifter och förändrade krav på
produktionsarbetaren. Dels ger automatiseringen ersättningar
för mänskliga funktioner för repetitivt arbete
och skapar kvalificerade arbeten av
övervakande slag samt arbeten som kräver
kvalificerad manipulation av anläggningar. Dels gör
automatiseringen kvalificerad yrkeskunskap
överflödig och skapar i stället arbeten av
ru-tinbetonat slag där yrkesutbildning kommer att
få minimal betydelse.
Den första tendensen synes framför allt
framträda inom industrier där tillverkningen är
eller kan reduceras till en kontinuerlig process
och betingas framför allt av framsteg inom
regleringsteknikens område. Samma tendens
återfinnes också inom den mekaniska industrin
kanske framför allt inom gjuterier men också
i sådana fall där transfermaskiner kan
användas. I dessa fall övergår arbetaren från att
direkt delta i framställningen av produkter till
att arbeta med symboler för olika skeenden i
processen eller tillverkningen. Denna typ av
arbetsuppgifter saknar yrkestradition.
Automatiska tillverkningsprocesser av här
antytt slag kan sägas kräva två typer av arbetare
i driften nämligen kvalificerade maskinskötare,
främst inom verkstads- och andra bearbetande
industrier, samt processövervakare.
Maskinskötare kör och övervakar komplicerade och ofta
mycket omfattande system av teknisk
utrustning till t.ex. transfermaskiner, valsverk,
kedjor av automatiska vävstolar eller dylikt.
Processövervakaren kontrollerar och bevakar att
förloppet i en process fungerar normalt,
vanligtvis genom avläsning av instrument,
sammanförda till manövertavlor eller kontrollrum.
Dessa typer av arbeten som alltså kan sägas
uppstå i samband med automatisering finns
givetvis till viss del redan i dag. Utvecklingen
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
