Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 8 - Fastighetsbildningens roll i omdaningen av vår landsbygd, av Gerhard Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor vikt läggas vid att inte arronderingen
försämras. Skadeverkningarna av en sådan
försämring kommer nämligen sannolikt att
kvarstå under överskådlig framtid. Man får i sådant
fall inte glömma långtidsperspektivet.
Omarrondering, storleksförbättring,
utformning av optimala väg- och dikessystem,
planering för en förnuftig markanvändning och
detaljutformning av produktionsområdena efter
framtidens krav är stora och arbetskrävande
uppgifter, som måste lösas i samband med
om-reglering. En modern sådan är ett omfattande
företag. Men utvecklingen går i den riktningen
i hela Västeuropa. Fastighetsregleringar har
där mer och mer kommit att bli liktydiga med
totalförbättringar av de behandlade områdena
med syfte att skapa ekonomiskt och socialt
högtstående block, som därefter genom
fortlöpande verksamhet successivt förtätas, tills hela
landsbygden mer eller mindre omvandlats. Man
söker på det sättet åstadkomma ett gott
underlag för jordbruket, en teknisk ram, inom
vilken näringen efter hand förändras. Man
övergår till nya företagsstorlekar och nya
driftformer, men ramen bör ha förutsättningar att
under lång tid på ett tillfredsställande sätt
kunna rymma dem alla. Om den inom ett
område så småningom bryts ner eller föråldras,
är det tid att på nytt angripa området.
Fastighetsreglering blir på så sätt en ständigt
fortgående verksamhet liksom all annan
rationalisering, blott det att den får arbeta med längre
perioder än vad som annars är det normala.
Att en sådan verksamhet är nödvändig för att
vidmakthålla en sund jordbruksnäring har allt
mera blivit en självklarhet på kontinenten,
icke minst i samband med bildandet av
sex-statsunionen. När konkurrensens vindar börjar
blåsa friare, skärps också kravet på
rationalisering. Förr eller senare lär också vårt
jordbruk hamna i liknande positioner, och det är
angeläget, att vi i tid ser om vårt hus.
Som exempel på en rationalisering kan
nämnas en byplanering i Jönköpings län, fig. 5.
Här har fastighetsstorlek och arrondering
förbättrats genom att två fastigheter förvärvats
och använts som tillskottsjord. De övriga
fastigheterna har omformats i anslutning till
väg-system och naturliga produktionsområden.
Speciella skogsbrukssynpunkter
Då det gäller skogsbruket, spelar
konkurrensen redan fritt, och här föreligger kanske
också det största behovet av omedelbar
förbättring av fastighetsstrukturen.
Omarrondering av de ofta uppremsade eller starkt
splittrade skogsinnehaven blir så mycket
nödvändigare, som rationalisering av skogsbruket i
övrigt är svårt med tanke på de spridda
arbetsplatserna och många företagarna. Enligt
uppgift av chefen för det norrländska
skogsbrukets arbetsstudieavdelning skulle minskningen
i arbetsförbrukning per producerad enhet i
skogsbruket knappast kunna skattas till mer än
två procent årligen under överskådlig framtid.
Och det är ju en låg siffra i förhållande till
framstegstakten i övrigt i samhället. Skall inte
den för hela samhället så vitala exporten av
skogsprodukter komma i underläge, gäller det
sålunda att få fart även på
fastighetsrationaliseringen i skogen.
Här är det ju emellertid inte fråga om att
enbart förbättra ägoförhållandena inom ett
begränsat område. Fastighetsbildningens roll blir
betydligt vidsträcktare än så. Det behövs också
en betydande omgruppering mellan
ägarekategorierna. Som det nu är ligger i stora delar av
landet storskogsbrukets skiften splittrade och
blandade både inbördes och med bondeskogen,
något som på senare år har föranlett en
intensiv omarrondering mellan storskogsbruket,
genom vilken de smärre skiftena ofta
sammanförts i samlade block. Men fortfarande är det
klent beställt med bytesverksamheten
gentemot bondeskogarna. Men ditåt måste man
sträva, bl.a. av det skälet, att man får räkna stora
delar av våra skogsbygder som
avfolkningsområden, där efter hand jordbruket försvinner.
Vem skall då här för framtiden ta hand om
skogen? Lämpligt förefaller vara, att i sådana
områden i viss omfattning byggs upp
storskogsbruk, medan i gengäld storskogsbruket lämnar
sina strödda skiften i de bestående
jordbruksbygderna till förstärkning av jordbruken där.
Det finns här alltså behov av omgrupperingar
i stort, inte bara inom enskilda byar,
omgrupperingar, som kan väntas leda till stora
ekonomiska vinster genom radikal koncentration till
stora sammanhängande arealer. Får man
sådana och därmed också en stark koncentration av
avverkningarna, finns andra förutsättningar att
genomföra långtgående förbättringar av
drivningsmetoderna. Denna omgruppering av
ägareinnehavet bör därför vara en av de främsta
åtgärderna för skoglig rationalisering.
Det vore emellertid felaktigt att bedöma
sådana omläggningar i samhället uteslutande ur
strikt ekonomisk synpunkt. Koncentrationen
kommer bl.a. att medföra ett ökat socialt
ansvar för storskogsbruket. En situation, där
många olika företag har sina områden
blandade med varandra, inbjuder inte till en
planmässig omvårdnad om arbetskraften med de
kostnader detta för med sig, utan snarare till
ett rent utnyttjande på billigaste möjliga
villkor av de resurser, som trakten kan bjuda. Man
ser därför också, hur anställning av fast i
stället för tillfällig arbetskraft, företagsunderstöd
till skogsarbetaregnahem och samlingslokaler,
skoglig bebyggelseplanering m.m. kommit
längst inom områden med stark koncentration
av skogsinnehavet. Som så ofta annars får
fastighetsbildning indirekt sociala verkningar.
Fastighetsbildning och
bebyggelseutveckling
Detta med skoglig bebyggelseplanering och
bebyggelsestruktur har sitt alldeles speciella
intresse för fastighetsbildaren, eftersom han ofta
är i den positionen, att han med sina åtgärder
150 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
