Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 8 - Nybyggen - Bilvägstunnel genom S:t Bernhardspasset, av BoJ - Stadsgas från Malmö till Lund, av SHl - Eriksbergs varvs tredje flytdocka, av Edvin Bengtsson - Spiralsvetsade rör i Sverige, av CS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadskostnaderna beräknas för den schweiziska
delen till ca 37 Mkr. och för den italienska till ca
39 Mkr. Tunneltrafiken skall avgiftsbeläggas och
genomfart med en bil skall kosta ca 15 kr (Road
International 1960/61 h. 39 s. 28—32; Engineer 4
nov. 1960 s. 775—776 och 1 sept. 1961 s. 383). BoJ
Stadsgas från Malmö till Lund
Lunds gasverk har nu en årsproduktion på 3,2 milj.
m3 stadsgas. Alltsedan början av 1950-talet, då
produktionen var 4 milj. ms per år, har
gasförbrukningen stadigt sjunkit. Gasverkets ekonomi har därför
inte varit helt tillfredsställande under senare år,
och det har blivit nödvändigt att försöka förbättra
den.
En utredning har givit till resultat att den bästa
utvägen är inköp av stadsgas från Malmö och
nedläggning av Lunds gasverk. Mellan Lunds och
Malmös gasverk har nu träffats en
överenskommelse enligt vilken det senare skall leverera ca 3,2 milj.
m3 stadsgas per år till det förra. Då Malmös
gasförbrukning är ca 30 milj. m3 per år, skall
Malmögasverkets produktion ökas med ca 12 % genom
utbyggnad.
I avtalet bestäms att Lunds gasuttag per dygn inte
får överstiga 13 000 m3 samt att uttaget, om Malmö
gasverk så fordrar, skall fördelas jämnt under
dygnet. Lunds gasverk kommer därför att behålla sina
gasbehållare så att belastningstoppar kan utjämnas.
Mellan de båda städerna drar man en helsvetsad
högtrycksledning av 200 mm stålrör. Den ansluts till
Malmö-gasverkets högtrycksledning i Bulltofta och
till Lunds gasverk, som ligger i stadens södra del
varigenom ledningen kommer att beröra bara
pe-rifera delar av staden. Den blir enkel utom vid
korsningen med Höje å där den blir dubbel.
Kompressorer och ledningar har dimensionerats för
en gastransport av 1 000 m3/h, motsvarande en
pumpningstid av 12—13 h vid största
dygnsförbrukning. Erforderligt övertryck vid anslutningen i
Malmö har beräknats till något under 1 kp/cm2.
Ledningen väntas kosta ca 700 000 kr.
Man skall lägga högtrycksledningen sommaren
1962, och under samma år beräknas utbyggnaden
av Malmö-gasverket bli färdig. Leveransen av gas
från Malmö till Lund beräknas börja kring årsskiftet
1962—1963 (Svenska Gasverksföreningens
Månadsblad 1961 h. 10 s. 113—117). SHl
Flytdocka: 1 11 1\ Torr-
docka
Blocklängd .................. ...... m 69 170 222 280
Längd med plattformar –– — 196 238
Lyftförmåga ................. 1 850 23 500 30 000 - -
Fartygsdräktighet ........... 2 500 30 000 65 000 130 000
Byggnadsår .................. 1915 1924 1962 1959
750 m3/h. Dockan skall kunna lyfta 30 000 t
motsvarande ett tankfartyg i 65 000-tonsklassen.
Edvin Bengtsson
Spiralsvetsade rör i Sverige
Vid Fagerstaverken har man sedan början av 1962
en modern maskin för spiralsvetsning av rör i drift,
fig. 1 (jfr Tekn. T. 1961 s. 1209). Den ger rör med
100—500 mm diameter och 1—6 mm godstjocklek.
Maskinen matas med kallvalsade bandringar med
en vikt av ca 2 t och en bandbredd på upp till
600 mm.
Materialet är rostfritt eller eldhärdigt,
företrädesvis austenitiskt krom-nickelstål. Rören framställs
genom automatisk argon-volframbågsvetsning med
Fig. 1. Fager
sta-verkens maskin
för tillverkning
av
spiralsvetsade rör.
Fig. 1. Sjösättningen av "Flytdocka IV" vid Eriksbergs varv i Göteborg
i januari 1962.
Tabell 1. Eriksbergs varvs dockanläggning i Göteborg
Eriksbergs varvs tredje flytdocka
Eriksbergs Mek. Verkstads AB i Göteborg har i
januari 1962 sjösatt den flytdocka, "Flytdocka IV",
fig. 1, som byggts i varvets torrdocka sedan
september 1961. Dockan är en svetsad sammanbyggd enhet
med U-profil. Den är på längden delad i sju
huvudtankar, som i sin tur är delade på tvären i fyra
mindre tankar, varav de yttersta är förbundna med
vallarna. Med "Flytdocka IV" har Eriksberg nu fyra
dockor, tabell 1. Samtliga flytdockor är byggda av
Eriksberg.
"Flytdocka IV" har blocklängden 222 m och är
inklusive plattformar 238 m lång (jfr Tekn. T. 1955
s. 129). Den är invändigt 34,7 m bred och utvändigt
43,3 m. Dockans djup över kölblocken är 9,8 m. Den
skall som lyftutrustning få två portalkranar för 15 t
last vardera. För lyftningen av dockan
(tankläns-ning) får den sju eldrivna centrifugalpumpar med
sammanlagt 950 hk motoreffekt och 3 700 m3/h
pumpkapacitet. Eldsläckning kan ske med två
brandpumpar för 90 m uppfordringshöjd. Dessutom får
dockan för tankprovning en pump med kapaciteten
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
