Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 10 - Lamco och Nimba-malmen, av Bo G A Jonsson - Nybyggen - Kontinuerlig tillverkning av gjutjärnsstång, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nimbamalmen
Malmen i Nimba-berget innehåller minst 250
Mt högvärdig malm med genomsnittligt över
65 % järn samt anges vara synnerligen fri från
kritiska föreningar. Sannolika reserver på 100
Mt håller mer än 60 % järn. Den lågvärdiga
malmen med järnhalt över 40 % beräknas
uppgå till minst ett par miljarder ton. Eftersom
malmkropparna i Nimba-området är av ganska
varierande karaktär såväl i fråga om de
kemiska som de fysikaliska egenskaperna,
kommer man att bryta malm på flera platser
samtidigt, så att man får en malmprodukt som kan
ges en homogen och konstant sammansättning
under långa tider.
Stora delar av malmen är så lös att den kan
lastas direkt med grävskopa utan föregående
sprängning. Den mer solida delen av malmen
kommer att brytas i dagbrott med 12—15 m
höga pallar. Efter borrning i pallkanten av en
eller två rader hål med 150 mm diameter och
pallens djup, sprängs massorna med
ammo-niumnitrat blandat med 6 % dieselolja. Som
"tändare" avser man använda dynamit i varje
hål. Åskrisken gör att vanlig stubin och
pentyl-stubin kommer att användas i stället för
el-tändning.
Eldrivna grävmaskiner med 4,5—6 m3 skopor
skall lasta direkt i dieseldrivna malmtruckar
för 25—35 t last. Varje grävmaskin skall
betjänas av minst fem truckar. Från de olika
brytningsplatserna körs malmen till krosstationen,
en sträcka på 1 200—1 300 m i
inledningsskedet. Stationen skall ligga på ca 1 170 m-nivån
i dalen där Sandy Clark fann malmen.
Transportvägarna lutar här 7—10 % nedåt från
brytningsplatserna.
Malmen skall krossas till under 100 mm
styckestorlek och fraktas ca 3 km till järnvägens
malmbangård med hjälp av ett 1,2 m brett
transportband i 18° nedförslutning, fig. 2.
Bandet genererar ca 2 000 kW eleffekt som skall
samordnas med gruvanläggningens
dieselel-verk. Den krossade malmen lastas på
malmbangården för vidare transport till Lower
Buchanan (Tekn. T. 1962 s. 90).
Transportvägarna och den 45 m höga
krossstationen byggs nu i Nimba, och hela
verksamheten beräknas komma igång våren 1963. Vid
Buchanans styckegodskaj tog man emot det
första fartyget i september 1961, och
rällägg-ningen på järnvägen Buchanan—Nimba har
börjat.
Bethlehem Steel blir malmkund med minst
2,5 Mt/år, tretton tyska företag köper
tillsammans 2,5 Mt/år och en fransk stålkoncern har
tecknat sig för 0,5 Mt/år i fem år. Till en
början räknar man med att årligen bryta 6 Mt,
men målet är 10 Mt/år om marknaden
tillåter. BoJ
Litteratur
1. Ersman, S: Malm på Nimba, anteckningar om Liberia.
Malm 1957 h. 1 s. 1—5.
2. Beyer, M: Geolog på Nimba. Malm 1960 h. 2 s. 6—12.
3. Waldenström, E: Liberiaprojektet. Malm 1961 h. 1 s. 1—7.
Fig. 1. Maskin
för kontinuerlig
tillverkning av
gjutjärnsstdng.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
4. Hjortzberg—Nordlund, B: Den stora upptäckten. Malm
1961 h. 1 s. 8—12.
5. Ersman, S: Grängesbergsbolagets Liberiaavdelning. Malm
1961 h. 1 s. 14—19.
6. Boye, H: Gruvbrytning i Nimba. Malm 1961 h. 1 s. 20—25.
7. Swartling, A: Från hamn till gruva. Malm 1961 h. 1 s. 28
—35.
8. Nimba, Gränges "stora syster". Industria 1961 h. 7—8 s.
49—64.
nybyggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
