Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 10 - Nybyggen - Brittisk 14 m lång bärplansbåt, av BoJ - Andras erfarenheter - Luftströmmars inverkan på fuktighetsvandringen i regelkonstruktioner, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För skrovet har använts hårdaluminium av
marintyp (NSöVs) och överbyggnaden är av 6 och 9
mm kryssfaner. De två sexcylindriga
dieselmotorerna är vardera på 70 hk. Driftkostnaderna anges till
3,50—6,00 kr/sjömil i hastighetsområdet 17—50
knop. Båten anses ge plats för 30—40 passagerare
och kan ge konstruktionsunderlag för större båtar
med 120 passagerare och 50 knops fart.
Det främre bärplanet, "skidstabilisatorn", kan
pi-votera och ansmyga sig till våglutningen, fig. 2,
varigenom maximal lyftkraft erhålls och slag mot
bottnen hindras. Båten bärs i övrigt av huvudbärplanet
samt den luftkudde som anges bildas mellan
skrovet och bogvågssprutet. Huvudbärplanet hindrar
också förens tendens att resa sig (Sliipbuilding &
Shipping Record 7 dec. 1961 s. 739—740;
Engineering 24 nov. 1961 s. 668). BoJ
0 andras erfarenheter
Luftströmmars inverkan på
fuktighetsvandringen i regelkonstruktioner
Ett omfattande arbete har lagts ned för att
klarlägga fuktvandringen vid diffusion och
kapillärsugning. Däremot har litet intresse ägnats åt
fuktighetsvandring med luftströmmar vid olika tryckfall.
Hur stort tryckfallet blir och vilken riktning det
får beror på vind, temperaturer ute och inne,
ventilations- och uppvärmningsanordningar m.m. Den
sida av huset som utsättes för vind får ett övertryck
och läsidan ett undertryck. Otätheter i byggnaden
gör att man vanligen får ett undertryck inne i
förhållande till det yttre lufttrycket. En stark vind kan
ge en betydande tryckskillnad. Om vindhastigheten
är 2, 4 och 10 m/s uppgår det maximala övertrycket
till 0,25, 1 och 6 mm H„0.
Om temperaturen är olika ute och inne i huset,
får man även en tryckskillnad som huvudsakligen
beror på att varm luft är lättare än kall luft. Om
temperaturskillnaden mellan ute och inne är 30°C,
får man vid normal rumshöjd ett övertryck i övre
delen på ca 0,15 mm H„0 och i undre delen ett lika
stort undertryck. Vid 5 m rumshöjd blir
övertrycket vid taket ca 0,6 mm H„0. I tvåplanshus, där
rummen står i förbindelse med varandra, får man
ofta stora övertryck i övervåningen. Särskilt på
lä-sidan i övervåningen inträffar då lätt kondens i
3’tterväggen.
Ventilations- och värmesystem inverkar även.
Utsugning av ventilationsluften ger ett undertryck inne
under det att inblåsning av luft ger ett övertryck,
om inte utsugningen är mycket kraftig.
Värmepannor, kaminer och öppna spisar ger undertryck.
Enligt norska undersökningar uppgår
luftgenomgången vid tryckskillnaden 1 mm H.O för
cellulosapapp till ca 6, för porösa träfiberskivor till ca 0,5
och för förhydningspapp till ca 0,005 m3/m2h mm
HjjO. För en normalt utförd regelvägg med papp
ut-och invändigt blir motsvarande värde ca 0,05. För
väggfält med bjälkupplag blir luftgenomgången
normalt 10 gånger så stor.
Undersökningar på förhydningspapp med ytan 200
cm2 visar att en tryckskillnad på 4 mm H20 endast
ändrar fuktighetsgenomgången med 10 %. Om man
gör ett spikhål i pappen med diametern 0,5 mm,
blir fuktgenomgången densamma under förutsättning
att det inte finns något tryckfall över pappen. Vid
undertryck på den fuktiga sidan minskar
fuktgenomgången något genom luftströmmen från den
torra sidan. Om man däremot har övertryck på den
fuktiga sidan, ökar fuktgenomgången betydligt eller
med ca 20 % per mm R.O. Om man har övertryck
på den varma sidan, kan spikhål och andra hål i
pappen leda till en betydande ökning av
fuktgenomgången.
I klimatlaboratoriet vid Norges Lantbrukshögskola
har undersökningar utförts på olika regelväggar
insatta mellan ett kylrum med temperaturen — 15°C
och relativa fuktigheten 80—85 % och ett
omgivande rum med temperaturen + 15°C och relativa
fuktigheten 85 %.
Beräkningarna är utförda för en vägg med
förhydningspapp såväl ut- som invändigt, fig. 1. Det
beräknade ångtrycket ligger över mättningstrycket i
den yttre halvan i väggen. Eftersom ångtrycket ej
kan bli högre än mättningstrycket kommer
mättningstrycket i gränsskiktet mellan
isoleringsmaterialet och pappen på kalla sidan att bli avgörande
för ångtryckskurvans förlopp.
Vid beräkning av det verkliga ångtrycket kan man
gå ut från det invändiga ångtrycket. Man kan
därifrån beräkna ångtryckskurvan, eftersom
ångtryckfallet i de olika skikten är proportionellt mot
diffu-sionsmotstånden i samma skikt. Eftersom den
dif-funderade fuktighetsmängden är proportionell mot
ångtr}’ckfallet över skiktet visar den verkliga
ångtryckskurvans förlopp att den vattenmängd som
diffunderar in i väggen är ca 80 % högre än den som
fås enligt vedertaget beräkningssätt.
Varje mätning pågick o—6 månader. Vid väggen
med ett undertryck på 0,4 mm H„0 och förhydnings-
Temperatur
Fig. 1. Temperatur, mättningstrgck och ångtryck
genom kylrumsväggen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
