Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 10 - Andras erfarenheter - Luftströmmars inverkan på fuktighetsvandringen i regelkonstruktioner, av BS - Organisk förening steriliserar husflugor, av SHl - Diborföreningar ur bormonoxid, av SHl - Böcker - Produktutveckling, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Fuktanhopning vid regelväggar och
bjälklag vid övertryck i det varma rummet och olika
konstruktioner pä den kalla sidan
Fuktanhopning
I väggar I bjälklag
g/m2h g/m2h
Förhydningspapp mot varma sidan
Ingen papp, bara panel ............................1,8 .—
Oimpregnerad papp, panel ....................1,5 —
Asfaltlimmad porös träfiberskiva, panel 1,0 -—
Förhydningspapp och panel ..................1,2 3,4
Diffusionstät papp och panel ................1,2 3,4
Diffusionstät papp mot varma sidan
Förhydningspapp och panel ....................0,6 2,6
papp på den varma sidan och förhydningspapp på
den kalla sidan erhåller man en fuktanhopning på
0,9 g/nrh som minskade till 0,8 om pappen utbyttes
mot diffusionstät papp. Om överkanten av väggen
upptill ventileras genom en 10 cm bred spalt som
går genom mineralullsisoleringen, ökar
fuktanhopningen vid båda pappsorterna till 1,0 g/m2h.
Sannolikt beror den försämring som fås genom den
ventilerade spalten på att det kondensvatten som bildas
i spalten rinner längs pappen på den varma sidan.
Vid väggar med ett övertryck på 0,5 mm H20 och
förhydningspapp på varma sidan blir
fuktanhopningen större, tabell 1.
I väggarna blir fuktanhopningen störst om
konstruktionen är utförd utan papp eller méd
oimpregnerad papp mot den kalla sidan. Detta beror
sannolikt på att luftgenomgången i dessa väggar är
större än i de övriga väggarna.
I bjälklaget, som är värmeisolerat med 10 cm
mineralull mellan 20 cm bjälkar, blir fuktanhopningen
betydligt större än i väggarna. Däremot får man
ingen fuktanhopning i bjälklaget, om det är
undertryck på den varma sidan. Detta beror sannolikt på
att luftrummet på den kalla sidan ventilerar bort
fukten genom små otätheter vid anslutning till
ytterväggarna. Vid övertryck på den varma sidan blir
däremot fuktanhopningen hög. Försöken tyder på
att om man har övertryck i fuktiga industrilokaler
kan fuktanhopningen i takkonstruktionen lätt bli
hög om luften i rummet är fuktig. Man bör
observera att mätvärdena gäller endast under
förutsättning att det är — 15°C på kalla sidan och 85 %
relativ fuktighet på varma sidan. Vid andra
temperaturer och luftfuktigheter blir resultatet väsentligt
annorlunda (A Torp och T Graee i Bygg 1961 s.
1—10). ’ BS
Organisk förening steriliserar husflugor
Man har i USA funnit att
hexakis(l-aziridyl)-fosfo-nitril, kallad Apholate, steriliserar husflugor, såväl
hanar som honor, när de går över den eller äter
den. Vid hittills utförda fältprov har man genom
användning av Apholate minskat
husflugepopulatio-nen med 80—98 %. Man har föreslagit kommersiell
tillverkning av den nya insektbekämparen med
början 1964 (Chemical & Engineering News 30 okt.
1961 s. 37). SHl
Di bo rf ö reningar ur bormonoxid
Borhydrider (boraner) är av intresse som
högener-getiska bränslen (Tekn. T. 1958 s. 343, 503), men
härvid ifrågakommer bara diboran eller
polybora-ner som kan erhållas genom pyrolys av diboran.
Tidigare har utgångsmaterialet för diborkemin
varit nästan uteslutande dibortetraklorid B2C14, men
det har varit besvärligt att erhålla denna förening.
Ett nyare utgångsmaterial är tetra(dimetylamino)
-dibor (Me2N)2B—B(NMe2)2, och man har nu funnit
en ny väg till dibortetraklorid över bormonoxid
(BO)x.
Tetra(dimetylamino) dibor är den första förening
med en B—B-bindning som erhållits genom en
halo-genoborans reaktion med en reducerande metall.
Den kan nämligen enkelt och bekvämt framställas,
enligt uppgift i godtycklig mängd med utmärkt
utbyte, genom reduktion av kloro- eller
bromobis-(dimetylamino)boran med finfördelat natrium.
Halo-genoboranerna erhålls genom
tris(dimetylamino)-borans reaktion med bortrihalogenider.
Tetra(dimetylamino)dibor är betydligt stabilare än
dibortetraklorid. Den senare sönderfaller långsamt
vid rumstemperatur och reagerar snabbt med syre
vid — 78°C. Den förra däremot är stabil i torr luft
vid 200°C och i rent syre vid 100°C.
Bormonoxid har framställts tidigare, men inte
mycket är känt om dess fysikaliska och kemiska
egenskaper. Man har emellertid nu funnit att den
relativt lätt kan erhållas ur
tetra(dimetylamino)-dibor. Sur hydrolys av denna vid 0°C ger
tetra-hydroxidibor i 56 % utbyte, och genom
dehydradi-tion av hydratet vid 250°C och 0,5 mb tryck erhålls
bormonoxid i 99 % utbyte.
Den är ett voluminöst, vitt, hygroskopiskt ämne,
lösligt i vatten under bildning av tetrahydroxiden,
något lösligt i metanol, etanol, isopropanol eller
ferf-butanol och olösligt i metylborat. Om
bortri-klorid leds över bormonoxid först vid 200°C och
450 mb och sedan två gånger vid 236°C, överförs
ca 20 °/o av bormonoxiden till dibortetraklorid. En
ny metod för tillverkning av dibortetraklorid,
eventuellt i stor skala, har alltså blivit tillgänglig
(Chemical & Engineering News 18 april 1960 s. 69, 3
april 1961 s. 47). SHl
I • •• •••
I
■ •
B •••’••:’•" böcker
Produktutveckling. Tekn. Medd. Ko 13, Sveriges
Mekanförbund, Stockholm 1961. 28 s., ill. 12 kr.
En produktutvecklingskommitté vid
Mekanförbun-dets konstruktionsavdelning framlade sitt arbete vid
en konferens i Linköping i november 1960.
Materialet har sammanställts i föreliggande meddelande.
Där redovisas produktplanläggning,
konstruktions-förutsättningar och konstruktionsarbete. Dessutom
beskrivs ett praktikfall från Electrolux i
utvecklingsgången för en sugbonare avsedd för den italienska
marknaden.
Rekommendationerna är så allmängiltigt hållna, att
de mycket väl kan tillämpas också utanför den
mekaniska verkstadsindustrin. De arbetssteg som
analyseras är produktpolitik, insamling av uppslag,
idégranskning, projektspecificering, projektvärdering,
produktkalender och konstruktionsförutsättningar.
De sistnämnda specificeras i tio punkter varefter
konstruktionsarbetet analyseras i nio etapper.
Det framlagda materialet är ett gott exempel på
hur produktutvecklingen bör drivas, då det gäller
t.ex. verkstadsprodukter i långa serier. Här finns
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
