Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Optimal produktionsplanering, av Alde Nilsson - De skandinaviska ländernas handelsflottor, av N Lll - Europas kolproduktion 1961
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sulterar i kostnader av icke oväsentlig storlek.
Det är fullt möjligt att teoretiskt beräkna
kostnadsökningen vid leverans i rätt tid av alla
order gentemot leverans i tid av 90 % av
orderna. Denna ökning som blir tiotals procent
skall naturligtvis försäljaren vara medveten
om. Kostnadsökningen kan givetvis praktiskt
men även teoretiskt påvisas.
Slutord
En omläggning av planeringsrutiner till ett
mönster i stil med här angivna synpunkter kan
inte göras över en natt. Personligen är jag av
den uppfattningen, att det här inte endast
räcker med att omskola planeringspersonalen,
utan även arbetsledarna måste vara
införstådda därmed.
Som bekant är situationen alltid enklast för
en arbetsledare, om han alltid kan hålla
samma man sysselsatt på samma arbetsplats. Ett
sådan förfarande kallar jag
sysselsättningsterapi och sådan ingår definitivt inte i ett
produktionsprogram. Om man bortser från en ren
standardtillverkning, där
produktionsutrustningen är avstämd för varje arbetstempo med
hänsyn till kapaciteten, vill jag påstå, att ingen
planeringsavdelning med någon som helst
variation på beläggning kan åstadkomma nämnda
fördelar för arbetsledarna. De senare måste
läras att förstå, att personalen är flyttbar, och
det åligger arbetsledaren att se till att han har
sin personal utbildad så att den kan vara
effektiv på mer än en arbetsplats. Dessutom bör
kontakten mellan planeringsavdelningar och
resp. arbetsledare resultera i att arbetsledaren
i princip åtar sig att utföra ett planerat arbete,
som han sedan under sådana förhållande
automatiskt blir ansvarig för gentemot
tidsprogrammet.
Dessutom vill jag än en gång framhålla, att de
stora kapital produktionsutrustning och
material tillsammans representerar motiverar
väsentliga insatser från produktionsplaneringen.
Det är fullt möjligt, att på teoretisk väg
fram-räkna vissa riktlinjer för vår verksamhet.
Dessutom är statistiken över förlorad kapacitet på
grund av frånvaro, kassation,
reparationsarbete och dylikt visserligen approximativ men
fullt användbar tillsammans med ett gott
omdöme. En undersökning skall säkert visa, att
lönsamheten beträffande här avsedda insatser
blir minst lika stor som på många
investeringar, vilka vi kanske hittills har ansett mera
självklara.
I dessa synpunkter på produktionsplanering
har avsiktligt inga planeringsrutiner och dylikt
behandlats, ej heller planeringssystem
jämförbara med cyklisk planering eller liknande. I
dylika frågor vill jag endast framhålla
nödvändigheten av att man bedömer
planeringsrutiner och system med hänsyn till den
produktionsart man skall planera. Det finns
nämligen inte något konventionellt
planeringssystem, som är användbart för all slags
produktion.
De skandinaviska ländernas handelsflottor.
Norges handelsflotta visade 1961 en bruttoökning av
140 fartyg om 1 341 800 brt, varav 40 tankfartyg om
629 900 brt, 3 malmfartyg och 30 bulklastfartyg om
tillsammans 456 500 brt. I Norge byggdes för norska
redare 44 motorfartyg och en turbinångare om
tillsammans 301 800 brt. I utlandet byggdes 65
motorfartyg och 7 turbinångare om tillsammans 922 200
brt, varav 13 tankmotorfartyg och 7
turbintankfar-tyg om tillsammans 418 900 tdw, 23 bulklastfartyg
om 318 000 brt och 3 passagerarfartyg.
Bruttominskningen var 132 fartyg om 547 600 brt, varav 34
tankfartyg om 318 900 brt. Norges handelsflotta vid 1961
års slut utgjorde 2 805 fartyg om 11 985 000 brt,
varav 544 tankfartyg om 6 425 000 brt.
Sveriges handelsflotta hade 1961 en bruttoökning
av 84 fartyg om 312 600 brt, varav 6 tankfartyg om
127 200 brt. I Sverige byggdes för svenska redare 44
motorfartyg och 2 turbinångare om tillsammans
266 500 brt. I utlandet byggdes 31 motorfartyg om
39 600 brt, varav ett bulklastfartyg om 14 611 brt,
24 fiskefartyg och en bogserare. Bruttominskningen
var 82 fartyg om 165 000 brt, varav 9 tankfartyg om
63 400 brt. Sveriges handelsflotta vid 1961 års slut
utgjorde 1 254 fartyg om 3 988 000 brt, varav 167
tankfartyg om 1 339 000 brt.
Danmarks handelsflotta hade 1961 en bruttoökning
av 107 fartyg om 173 000 brt, varav 8 tankfartyg om
28 800 brt. I Danmark byggdes för danska redare
27 motorfartyg och en turbinångare om tillsammans
81 600 brt. I utlandet byggdes 43 motorfartyg om
74 200 brt, varav 3 tankfartyg för flytande gas om
2 600 brt, ett bulklastfartyg om 23 548 brt, 4
passagerarfartyg och färjor, 7 fiskefartyg och 2 andra
specialfartyg. Danmarks handelsflotta utgjorde vid
1961 års slut 903 fartyg om 2 364 000 brt, varav 94
tankfartyg om 889 000 brt (enl. Det Norske Veritas).
NLll
Europas kolproduktion 1961. Enligt ECE:s
preliminära kolstatistik skulle den totala europeiska
stenkolsproduktionen (exklusive Sovjetunionens) ha
fortsatt att sjunka även under 1961, tabell 1.
Minskningen var ca 6 Mt eller densamma som från 1959
till 1960. Ser man på de enskilda länderna, sjönk
produktionen i Belgien (ned 1 Mt), Frankrike (ned
3,6 Mt), Storbritannien (ned 3,3 Mt) och
Tjeckoslovakien (ned 1.2 Mt) och steg i Polen (upp 2,2 Mt)
och höll sig nästan oförändrad i de övriga länderna.
I Sovjetunionen steg stenkolsproduktionen med 2
Mt, medan produktionen av brunkol sjönk med 5,2
Mt (enl. United Nations Economic Commission for
Europé).
Tabell 1. Den europeiska stenkolsproduktionen 1960
och 1961 i milj. ton
1960 1961 Förändring
1960—1961
»/o
22,5 21,5 — 4,5
Frankrike ........................ 56,0 52,4 — 6,4
Nederländerna .................... 12,5 12,6 + 0,8
104,4 106,6 + 2,1
13,8 13,8
Storbritannien .................... 196,8 193,5 — 1,7
Tjeckoslovakien .................. 27,6 26,4 — 4,3
Västtyskland ...................... 142,3 142,7 + 0,3
övriga Europa (utom Sovjet-
unionen) ......................... 15,8 16,0 + 1,3
Hela Europa (utom Sovjetunionen) 591,7 585,5 — 1,1
Sovjet, stenkol ................... 374,9 376,9 + 0,5
brunkol (< 5 500 kcal/kg) 134,7 129,5 — 3,9
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 9 _/77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
