Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Fermi- och Hallam-reaktorernas ånggeneratorer, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t/h, 151°C) ger 114 t/h mättad ånga av 277°C
vid kontakt med tubernas 240 nr värmeyta.
Ångan går över en ångdom till överhettaren i
vilken dess temperatur höjs till 445°C vid 200
m2 värmeyta.
Tack vare isoleringsrören kan man använda
returtuber trots de stora
temperaturdifferenserna längs tuberna i såväl pannan som
överhettaren. Genom att bara tubernas ena ända är
fäst i en gavel undviks spänningar mellan
tuber och mantel, mellan enskilda tuber eller
mellan benen i U-tuber. Det återstår bara
tämligen små spänningar mellan den inre och
yttre tubväggen och de som uppstår genom
hydrostatisk tryck och temperaturgradienter i
tubväggen.
I pannan träffar snabba ändringar i natriets
temperatur inte direkt den dubbla tubväggen
utan i stället det tunna centralröret som är
flexibelt infäst. Genom att skillnaden mellan
ångans och det utgående natriets temperatur
är liten kan ändringar i effektuttaget ge bara
små termiska spänningar i tubernas
infästningar. I överhettaren blir spänningarna också
små genom att skillnaden mellan ångans ocli
det ingående natriets temperatur är liten.
Man har gjort tuberna dubbelväggiga så att
en eventuell läcka kan upptäckas innan
natrium kommer i kontakt med vatten. Rummet
mellan tuberna och den tillhörande
kontrollkammaren är fyllt med helium som cirkulerar
genom innertubernas refflor. Gasen står under
ett tryck mellan ångans och natriets; avtar
trycket, finns det en läcka på innertuben, och
växer det, finns läckan på yttertuben.
Konstruktionens fördelar är bl.a. att tuberna
kan stumsvetsas vid gavlarna, och svetsarna
kan röntgas. Inga springor som orsakar
spalt-korrosion kan uppstå. Genom att ångtrycket
är mycket högre än natriumtrycket tenderar
eventuella sprickor i tuberna att gå ihop. Det
heta natriet i tuberna ger god värmeövergång
till tubväggen. Pannan är stabil i drift, dvs.
snabba effektändringar från 10 till 100 % av
den maximala orsakar bara små ändringar i
vattennivån.
Då mantelboltnen och tubernas ytterytor kan
blåsas under drift, kan man använda mindre
rent matarvatten än till Fermi-generatorn. Åtta
månaders prov med en Hallam-generator har
visat att ett värmeövergångstal på 4,5—5 kW/
°C m2 kan upprätthållas. Detta värde har be-
räknats för rena ytor och erhölls i praktiken Fig. 2.
Hallam-trots ett 10—20 jan tjockt oxidskikt på tub- generatorn.
ytorna.
En olägenhet är att Hallam-generatorn blir ca
3,5 gånger så dyr som Fermi-generatorn på
grund av tubkonstruktionen. Vidare är
retur-tubernas användbarhet begränsad, eftersom det
troligen inte är praktiskt att gå upp till mer
än 100 b tryck på ångsidan.
Material
I båda generatortyperna används kolstål till
delar i kontakt med vatten eller ånga och
natrium under 340°C samt stål med 2,25 % Cr
och 1 % Mo för hetare delar.
Fermi-generatorn är gjord av det nämnda
kromstålet som är det starkaste ferritiska
materialet för vatten, ånga och natrium vid upp
till 4o5°C. Vid högre temperatur löser natriet
ut kol ur stålet vars brottgräns härvid faller
20 %. Man har dimensionerat tuberna med
hänsyn till denna hållfasthetsminskning. På
vattensidan skyddas de av en väl vidhäftande
blå oxidhinna. I Hallam-generatorn används
ett ferritiskt stål med 5 % Cr och 0,5 % Mo
i kontakt med natrium med över 455°C
temperatur, men i pannan utnyttjas samma stål som
i Fermi-generatorn. SHl
Irinertubsgavel Yrtertubsgavel
244 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 11
Yttertubshuv
/nnertubshuv
Fig. 3. Tub för
Hallam-
generatorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
