Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 11 - Svensk hydraulisk växellåda för bussar, av Einar Bohr och Bo G A Jonsson - Välventilerade kläder - Kvartspapper användbart vid —273 till +1650°C - Nya material - Amerikanska nioblegeringar, av SHl - Högrent litium i industriell tillverkning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bandbroms och normal hydraulisk
momentförstoring erhålls. Om föraren inom fartområdet
45 km/h ned till 27 km/h önskar
momentförstoring för bättre acceleration, behöver han
endast trycka ned gaspedalen i bottenläge
("kick-down", bottentramp).
Manöversystem
Växellådan omkopplas automatiskt mellan
olika driftförhållanden genom ett kombinerat
hydrauliskt och tryckluftsservosystem, som
påverkas av regulatorer. Dessa påverkas i sin tur
av utgående axelns varvtal och även av
varvtalsskillnader mellan de ut- och ingående
axlarna i växellådan. I vissa fall t.ex. vid
bottentramp och fördröjningen vid direktkoppling
utnyttjas även elektromagnetiskt påverkbara
ventiler i servosystemet.
Två regulatorer används i systemet. Den ena,
som huvudsakligen utnyttjas för
direktdrivningens koppling, är en kombination av en
centrifugalregulator med två manöverimpulser
och en differentialregulator, fig. 2.
Den sistnämnda består av en roterande, axiellt
förskjutbar axel med en skruv i ena ändan.
Denna passar i en roterande och vid lägre
varvtal fast mutter. Axeln drivs från
växellådans ingående axel och muttern från dess
utgående axel. Vid lika varvtal för skruvaxeln
och muttern rör sig ej axeln i sin egen
riktning. Vid varvtalsskillnader däremot förskjuts
axeln beroende på in- eller utskruvningen i
muttern. Den andra regulatorn är en
differentialregulator, som arbetar utan samband
med centrifugalregulator (Tekn. T. 1949 s.
977). Den in- och urkopplar växellådans
bandbromsar. Båda regulatorerna reglerar
tryckoljan till var sin slidventil, som i sin tur
frilägger och stänger oljekanalerna till
manövercylindrar för bandbromsarna respektive
lamellkopplingen.
Anordningen för bottentramp har en extra
slidventil, som arbetar med tryckluft och en
vid gaspedalens nedtryckning till bottenläget
elektromagnetiskt påverkad ventil. Slidventilen
reglerar oljetillförseln för direktdrivningens
differentialregulator. I det hydrauliska
systemet ingår en oljepump, som drivs från
växellådans ingående axel. Oljetrycket i
servosystemet kan uppgå till maximalt 16 kp/cmz. Oljan
renas genom ett centrifugalfilter efter pumpen,
varjämte det finns ett särskilt filter för
oljepåfyllningen och ett sugfilter för pumpen. I
tilloppsledningen till turbinhuset finns en
oljekylare. EBr — BoJ
nya material
Amerikanska nioblegeringar
Niob och särskilt nioblegeringar har på senare tid
ägnats ett betydande intresse (Tekn. T. 1957 s. 1102;
1960 s. 304; 1961 s. 242, 313). Det meddelas nu att
en ny, höghållfast nioblegering Cb-752 blivit
tillgänglig i USA. Den innehåller volfram och
zirkonium, har en brottgräns på 17,5 kp/mm2 vid 1315°C
och uppges vara det hittills "starkaste" materialet
av sin typ vid temperaturer över 1100°C. Legeringen
kan bearbetas enligt vanliga metoder inklusive
svetsning.
Vidare meddelas att man börjat tillverka tre nya
nioblegeringar för hög temperatur (980—1650°C)
i halvstor skala. Av dem består B-33 av 96 % Nb
och 4 % V, B-66 av Nb, V, Mo och Zr, samt B-77
av Nb, W, V och Zr. Legeringarna kan smidas,
valsas och klippas, ofta vid rumstemperatur (Journal
of Metals sept. 1961 s. 595; Chemical & Engineering
News 23 okt. 1961 s. 49). SHl
Välventilerade kläder är väsentligt vid tungt
kroppsarbete. Skogsarbetsintressenter har i
samarbete med Försvarets Forskningsanstalt utformat
underkläder med god ventilation, t.ex. en typ av brynja
med längsgående luftkanaler.
Kvartspapper användbart vid —273 till
+ 1650°C kan nu erhållas i USA i ark med 0,04—
2,15 mm tjocklek och 12—2 100 mm bredd.
Högrent litium i industriell tillverkning
Litium med minst 99,92 % renhetsgrad har blivit
tillgängligt i kommersiella kvantiteter i USA.
Tidigare kunde man erhålla litium med 99,88 %
renhetsgrad innehållande 40 g/t Na och ca 140 g/t N.
Denna metall är starkt korrosiv, beroende på dess
halt av litiumnitrid som angriper t.ex. rostfritt stål
troligen genom korngränskorrosion.
Den nya högrena metallen innehåller ca 70 g/t Cl,
40 g/t Na, 100—200 g/t K och 60—70 g/t N.
Litium-oxid, som är mycket korrosiv, saknas nästan helt.
Detta litium har lagrats i kärl av AISI 316 (17 %
Cr, 12 % Ni, 2,5 % Mo) vid 870°C i mer än 2 000 h
utan märkbar korrosion. Det är därför nu möjligt
att utnyttja litium som värmebärare vid hög
temperatur.
För detta ändamål är litium idealiskt. Det smälter
vid 179°C och kokar först vid 1317°C. Dess densitet
vid 20°C är 0,534 kg/dm3; dess ångbildningsvärme är
4 680 kcal/kg mot 540 kcal/kg för vatten, 1 005
kcal/kg för natrium och 496 kcal/kg för kalium.
Vidare har litium lågt ångtryck, bara 1,33 mb vid
745°C och 533 mb vid 1236°C.
Den naturliga metallen, som består av 7,39 % eLi
och 92,61 % 7Li, har 71 barn absorptionstvärsnitt
för termiska neutroner och är därför lämplig som
värmebärare i kärnreaktorer. Litium-6 har
absorp-tionstvärsnittet 950 barn och kan liksom t.ex.
haf-nium användas för att stoppa neutroner, medan
li-tium-7 med 0,033 barn tvärsnitt kan släppa fram
neutroner liksom zirkonium. Båda litiumisotoperna
kan erhållas från Oak Ridge National Laboratory.
Högrent litium levereras nu i kärl av rostfritt stål,
försedda med specialventiler genom vilka kärlen kan
fyllas med litium i argonatmosfär. Förbrukaren
behöver bara upphetta kärlet så att litium smälter och
kan sedan tappa metallen utan lufttillträde. Litium
kan vidare erhållas i form av 0,45 och 0,9 kg göt,
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 9 j[f}3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
