Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Oljeledningar i Sverige? av civilingenjör Henry Åberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörliga kostnader
Mkr.
Rörliga kostnader
Mr.
io milj.mVàr
fasta kostnader
Fig. 4. Kostnad per är för tre olika oljeledningar med samma lördiameter; W energi, /// ränta och
avskrivning, o o O driftpersonal och administration, x x x underhåll.
derna (avsatta nedåt i fig. 4), har det största
inflytandet på årskalkylen, även när
transportkapaciteten utnyttjas till den i praktiken
vanliga övre gränsen. Räntans successiva höjning
under årens lopp inom den allmänna
lånemarknaden har varit så stor, att högst avsevärda
jämkningar uppåt måste göras vid omräkning
till nuvarande förhållanden av 1940-talets
kalkyler.
Oljeutredningen, som lade 1947 års
förhållanden till grund för sina beräkningar,
kalkylerade med 3 % ränta på upplånade medel och
Index
120
Fig. 5. Kostnadsindex 1950—1960 för - 150 mm
vattenledning i mark och–-pumpstationsutrust-
ning.
4 % ränta efter avdragen bolagsskatt på det
tilltänkta ledningsföretagets eget kapital. Som
bekant har man just nu att räkna med ca 7 %
ränta vid nyteckning av industrilån.
Man kan i dag inte säga om och på vilka
villkor erforderligt kapital kan uppbringas för ett
oljeledningsprojekt, eftersom man ännu saknar
praktisk erfarenhet av hur kapitalbehov för
sådana projekt förmår hävda sig i konkurrensen
med de gängse kapitalbehoven i Sverige.
Anläggningskostnader
Verkningarna av den ogynnsamma
ränteutvecklingen förstärks genom
anläggningskostnadernas ökning för såväl ledningar som
pumpstationer. Statistiska uppgifter på
kostnadsökningen för oljeledningar finns inte, men en
uppfattning om utvecklingen för markledningar i
allmänhet kan erhållas, fig. 5. Under
tioårsperioden har som synes anläggningskostnaden
för rörledningar stigit med ca 60 %. Grovt
räknat har kostnaden för pumpstationsutrustning
fördubblats under samma tid.
Det kan antas, att kostnadsutvecklingen för
oljeledningar och därtill hörande
pumpstationer inte mera väsentligt avviker från
uppgifterna i fig. 5. Sannolikt har ökningen av
byggnadskostnaden för själva rörledningen varit
mindre, på grund av att det senaste årtiondets
intensiva byggnad av oljeledningar i andra
länder och världsdelar drivit fram en
rationalisering, vilken saknar motsvarighet vid övrigt
rörledningsbyggande.
Oljeledningsprojekten har varit av sådan
storlek, att det lönat sig att satsa på konstruktion
av maskintyper samt på utarbetande av
förfaranden och en arbetssystematik, som inte
lämpligen kan utnyttjas vid andra, mindre
ledningsarbeten.
Detta har också medfört lägre kostnad genom
att byggnadstiden förkortats. Fullständig
färdigställning av ledningssträckor på några km,/
dag och däröver anses vid stora projekt vara
en tämligen normal prestation inom
slättbygdsområden, när projektet är väl planerat och
förberett.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
