Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Oljeledningar i Sverige? av civilingenjör Henry Åberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan beslut om ett ledningsprojekt väl
fattats, är högsta möjliga tempo i genomförandet
av största vikt. Räntekostnadernas
accelererade tillväxt under byggnadstiden och
nödvändigheten att därför snabbt få projektet att ge
avkastning gör varje förskjutning av
oljetransporternas igångsättning till en tidigare
tidpunkt betydelsefull. Investeringarna i
maskiner och specialutrustning för påskyndande av
färdigställandet kan göras större vid
oljeled-ningsprojekt än vid de flesta andra
byggnadsföretag, utan att forceringskostnaderna blir för
höga i förhållande till vad som vinns.
Anläggningskostnaden för en oljeledning i
Sverige kan ännu inte kalkyleras med samma
grad av säkerhet som andra ledningsföretag.
Anläggningens storlek och geografiska
utsträckning både medger och nödvändiggör en
avsevärt längre driven uppdelning av arbetet på
specialutrustade avdelningar för olika
arbetstempon efter linjen, än vi har erfarenhet av.
Motsvarande osäkerhet råder i fråga om
rörpriser och annan materiel. Sonderingar ger vid
handen, att rörgrossisterna vid offerter för en
oljeledning omedelbart kan överge gängse
rabattsatser tack vare att rörverken får
koncentrera leveranserna till en enda dimension.
Vilka priser som därigenom kan nås kan inte
bedömas utan längre gående undersökningar.
Anläggningskostnaden för ett
oljeledningspro-jekt beror förutom på den kapacitet linjen skall
ha på hur tung olja som skall kunna
transporteras vintertid. En ökning av
transportkapaciteten ger en proportionellt sett mycket måttlig
höjning av anläggningskostnaden, som
väsentligen beror på rördimensionens ökning och
höjningen av pumpstationernas kapacitet.
Betydligt större konsekvenser får ett krav, att
t.ex. även eldningsolja 3 skall kunna pumpas
vintertid, utan att kapaciteten därvid blir
alltför låg. Anläggningskostnaden blir då
väsentligt större. För att kunna befordra
eldningsolja 3 måste man i Mellansverige lägga
ledningen på närmare 1,5 m djup om oljans
temperatur under den kallaste månaden inte skall
bli lägre än att dess viskositet hela tiden
medger ekonomiskt pumptryck. Till
kostnadsökningen för det större läggningsdjupet kommer
extra kostnader för att ge pumpstationerna
högre arbetstryck eller öka deras antal.
Kan transportprogrammet planeras så, att de
tyngsta oljorna inte behöver pumpas under den
kallaste perioden, minskas kravet på
läggningsdjup och pumpningstryck. Man kan således
redan genom en allmän planering av
transporterna under olika säsonger gynnsamt påverka
både anläggnings- och driftkostnaden. Under
vissa betingelser vinner man fördelaktigare
ekonomi genom att på jämna mellanrum
utefter linjen ordna uppvärmningsstationer, i
vilka oljan vintertid med värmeväxlare ges en
för pumpningen lämplig temperatur. Ett
dylikt system medger mindre läggningsdjup.
Vid en anläggning för ljusa oljor behöver
läggningsdjupet ej göras större, än att
erforderlig skyddstäckning mot åverkan av
jordbruksredskap m.m. erhålls. Normalt kommer
djupet på större delen av linjen att bestämmas
av de dräneringsdiken som ledningen
passerar. Särskilt gynnsamma är förutsättningarna
om ledningen kan placeras direkt på marken
eller på enkla stöd utan risk för skador genom
åverkan, t.ex. intill järnvägslinjer och kanaler.
Transportkostnader
Transportkalkylen för en oljeledning (fig. 4)
domineras av kapitalkostnaderna och
kännetecknas i övrigt bl.a. av att de rörliga
kostnaderna, utom energikostnaden, över lag är
praktiskt taget konstanta och alltså utgör
tom-gångskostnader. Dessa är relativt små, ehuru
inte utan betydelse. Större roll spelar
energikostnaden, den enda variabla kostnaden.
Vid transport av ljusa oljor får den, även vid
låg temperatur, ingen större betydelse i
totalkalkylen, förrän man börjar överskrida 85 %
av den lämpligen utnyttjningsbara kapaciteten.
Detsamma kan sägas gälla även eldningsolja 1,
så länge ledningens temperatur håller sig åt-
Rörtiqa kostnader
öre/m3
Rörliga kostnader
öre/m1
■ V
öre/m3
Fasta kostnader
3.5
öre/m3
Fasta kostnader
IßmtljmVàr
ko
örc/m3
Fasta kostnader
Fig. 6. Kostnad per kilometer och transporterad kubikmeter olja för ledningar med samma rördiameter;
^ energi, /// ränta och avskrivning, o O o driftpersonal och administration, x x x underhåll.
272 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
