Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Flottningens tekniska rationalisering, av Joakim Staël von Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Ny
flottled under
byggnad.
för att få tillräcklig vattenmängd för den korta
men intensiva bäckflottningen. Flertalet av
dessa dammar är kanske än i dag så utförda,
att man knappast kan tala om teknik i
samband med dem. De är gamla sten-, trä- och
betongdammar, byggda på enklaste sätt och i
ett utförande, som väl torde vara allmänt
bekant. Här kanske bör nämnas något om den
typ av damm byggd av fabrikstillverkade
betongplattor, fig. 2, som används på många
ställen i Norrland. Anledningen till detta
byggnadssätt är svårigheten att till de i de flesta
fall avlägset belägna dammbyggnadsplatserna
transportera fram de för betonggjutningen
erforderliga materielen samt bristen på kunniga
betongarbetare. Det ligger därför nära till
hands att vid cementgjuteri tillverka färdiga
plattor av standardformat, så utförda, att de
lätt kan transporteras på vinterföre till
byggnadsplatsen samt att de sedan med enkla
redskap kan sättas ihop till en stark och
tillförlitlig damm, oftast grundlagd på en timrad
kista.
Forsar och fall
De svåraste passagerna i den naturliga
flottleden utgörs i regel av forsar och fall, där man
riskerar att vattendjupet fort blir för litet, se-
Fig. 6.
Grävmaskinen har
förkortat
flottleden.
dan vårflodstoppen passerat. Här har man sökt
efterlikna kanalformen genom att tränga ihop
vattnet mellan ledmurar av sten eller trä, på
senare tider även av betongplattor, fig. 3, av
samma typ som till dammarna. Sedan stora
traktorer och grävmaskiner efter det senaste
kriget blev tillgängliga, kunde man i våra
flottleder göra arbeten av en omfattning och
verkan som man tidigare icke vågat drömma om.
Rensningar
I många fall kan de gamla kistorna och
skärmarna ersättas med rensningsarbeten på de
besvärliga sträckorna. Om
bottenförhållandena är sådana att traktorer kan användas är
detta det billigaste och effektivaste sättet att
samla vattnet till en djupare fåra, fig. 4 och 5.
Det torde ha varit i samband med
rensningsarbeten i flottleder, som man först kom
underfund med i hur hårt material man
verkligen kan arbeta med bandtraktorer, samt att
man kan arbeta i vattendjup på över en meter
utan någon olägenhet.
I många fall har den moderna
sprängningstekniken medgivit, att kanaliseringar i berg
kunnat göras till överkomlig kostnad. De
moderna borraggregaten, antingen det gäller
kompressordrivna borrmaskiner för större
arbeten eller små bärbara handborrmaskiner på
avlägsna sprängningsplatser, har medfört en
stor ökning av verkan av arbetsinsatsen. Det
är kanske framför allt i bivattendragen, som
många gånger är mycket krokiga och
svårflot-tade, som grävmaskiner använts för att på
särskilt besvärliga sträckor helt gräva om
bäckfåran och där verkligen göra den idealiska
kanalen, fig. 6.
Yid alla åtgärder, som här nämnts, och där
man arbetar under den naturliga vattenytan,
skall vattendomstolens tillstånd inhämtas. Vid
smärre arbeten skall i varje fall
överenskommelse träffas med alla berörda parter, framför
allt kanske med fiskeintresset.
Bommar
Som tidigare nämnts är det endast korta
sträckor, som kunnat rensas och justeras. På de
långa sträckor, där flottaren har att kämpa
emot stora vattenståndsvariationer och därmed
förenad risk att virket skall torka in på
långgrunda stränder, har den enda effektiva
åtgärden i alla tider varit och är fortfarande att
lägga ut bommar, så att virket hålls samman
i den djupaste delen av vattendraget. Hur
många mil bommar som finns i de svenska
flottlederna är svårt att uppge, men bara inom
Umeå flottningsförenings område är längden
över 750 km. Problemet i dag är att få tag
i virke för att förnya dessa långa bomsträckor.
Ännu har man inte konstruerat någon
ersättning för den gamla bomslanan av senvuxen
fura eller gran. Snart torde vi vara tvungna
att hitta på något nytt, då virket i våra
skogar tenderar att bli alltmera frodvuxet och av
allt klenare dimension.
Bommarna hålls på plats genom "vakarstöd",
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
