Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Flottningens tekniska rationalisering, av Joakim Staël von Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förr en stock, som var fäst vid en sten i botten,
numera en genom en stållina eller kätting i
botten förankrad ponton, vid vilken bommen
fästes. Vid tillverkning av sådana ledbommar
liksom de vilka användas för att hålla ihop
virkespartier som avlastas på sjöar har man
under senare år haft mycket god hjälp av de
lätta borraggregat, som numera finns i
marknaden, fig. 7. De utgörs av en vanlig motorsåg,
där sågsvärdet ersatts med ett växelhus, i
vilket borren fästs. Bomlänsorna sammanhållas
av "bomkoppel", en ca 1,5 m lång kätting
försedd med en speciell låsanordning, som träds
genom de borrade hålen. Det är stora tids- och
kostnadsbesparingar som gjorts genom att man
övergått till maskinell borrning från den gamla
metoden att för hand borra hålen med navare.
Även i avseende på bomkopplen är man på väg
mot en väsentlig förbättring, framför allt ur
transportsynpunkt. Genom att övergå till
seg-härdad kätting har man kunnat minska
dimensionerna på kopplen och därigenom
förbilligat transporten av de stora kvantiteter koppel,
som årligen skall transporteras ut till
virkes-avläggen.
Inom Umeåförvaltningen har vi ca 100 000
bomkoppel för tillfälliga bommar i omlopp
årligen. Genom övergång till koppel av seghärdat
stål kan transportvikten minskas med 300 t.
Snöfordon
Yid bomningsarbetet, som i regel sker på
snö-före under våren, var man tidigare hänvisad
till att använda hästen som dragare. Numera
går ju knappast hästar i erforderlig
omfattning att uppbringa och dessutom är hästen en
långsam och dyr dragare i jämförelse med de
bandfordon som kommit fram efter kriget.
Jag åsyftar då de "vesslor", köpta som
"surplusmaterial", vilka efter kriget infördes i
landet i stort antal. De torde ursprungligen varit
avsedda som lätta transport- och
rekognosceringsfordon och var utförda så, att de kunde
vada över vattendrag. Här i landet visade det
sig att de var utomordentliga snöfordon, och
det är många som fått göra hård tjänst i
skogarna, sedan de pensionerats från militärt
bruk. Nya typer är nu under tillverkning, och
vi har i redogörelsen för försvarsplanen ÖB 62
fått veta, att armén nu skall använda ett nytt
bandfordon, huvudsakligen konstruerat för god
framkomlighet i snö. Typen är troligen lämplig
även för civilt bruk. Dessa bandfordon används
i stor utsträckning för bomningsarbetet. De
kan lätt och snabbt ta sig fram med manskap,
bomkoppel, borrmaskiner m.m. till de många
avlägsna platser, där virke avlastats.
Snöfordonen används även då det gäller att bereda
goda och bärkraftiga avläggsplatser för virke
på is.
Snöpackning. Isförstärkning
Genom att packa snön, helst även röra om den
med en tillkopplad "snökvarn", får man ett
hårt och jämnt underlag för virkesavlastningen
och en genomfrysning av isen, så att den blir
Fig. 7.
Bomborr-ningsaggregat
i arbete.
starkare. Virkesavlägg på is kan ytterligare
förstärkas med hjälp av motordrivna
uppvatt-ningsaggregat (jfr Tekn. T. 1960 s. 1288).
Vatten pumpas upp på det packade avlägget som
snabbt får bärkraftigare is, så att man kan
köra ut med de tunga fordon som nu används
för framtransport av virket, antingen lastbilar
eller traktorer. Genom att förstärka isen får
man även längre torkperiod för det virke som
lagts på isavlägget.
Rännor
Det finns passager såväl i de stora vattendragen
men kanske oftare i bivattendragen, som man
inte kan rå på vare sig genom rensningar eller
bomläggning. Det är de branta fallen. Dessa
har övervunnits genom rännor. De rännor som
byggs i flottningsföreningarnas egen regi
torde i regel utföras som trärännor av en typ som
de flesta sett prov på någon gång. Förr
byggdes rännorna av rundvirke, som bilades ihop
på platsen. Nu bygger man dem av
tryckim-pregnerat, spontat virke, som färdigtillverkats
vid sågverk så långt det är möjligt, och så att
arbetet på byggnadsplatsen huvudsakligen
utgörs av hopplockning av en färdig byggsats.
Rännan är en dyr form av flottled, varför man
Fig. 8.
Flott-ningsränna vid
Harrsele
kraftverk i Ume älv.
278 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
