Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Händelser - Skånska Ingenjörsklubben 75 år - Internationella Astronautiska Federationen - Europeiska Rymdforskningsorganisationen - Syneförrättningar enligt 7 kap. Vattenlagen utreds - Beredskapslagring av smörjmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Södra Sverige med representanter även från Lunds
Universitet och Skånes Handelskammare.
Kommittén avgav i april 1959 en skrivelse till
Universitetsutredningen och motiverade utförligt
behovet av en teknisk högskola i södra Sverige.
Universitetsutredningen föreslog i sitt betänkande
"Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle"
att teknisk högskoleutbildning skulle förläggas till
Lund (Tekn. T. 1960 s. 201).
Detta förslag vann Riksdagens bifall. I juni 1960
tillsattes Organisationskommittén för Teknisk
Högskola i Lund och redan hösten därpå, 3 oktober
1961, inledde Lunds Tekniska Högskola sin
verksamhet med upprop för 30 tekniska fysiker. Samma
dag föreläste Woxén i klubben om LTH:s stomplan
(Tekn. T. 1961 s. 1057).
Nya hedersledamöter. Hedersledamotskap i
Skånska Ingenjörsklubben är en mycket sällsynt
utmärkelse. Tidigare fanns endast två hedersledamöter.
Till 75-årsdagen hade emellertid klubben utsett
ytterligare tre. På anmodan av klubbens ordförande
överlämnade landshövding Netzén plaketter som
tecken på hedersledamotskap till förre rektorn Fritz
Montén för långvarigt och framgångsrikt arbete som
klubbens sekreterare samt till direktör Teodor
Wint-zell och civilingenjör Sven Hellsten för insatser i
samband med skapandet av Malmö Tekniska
Museum.
Internationella Astronautiska Federationen
har till ordförande efter fransmannen professor
Pé-rèt, som avled i februari 1962, utsett dr L R
Shep-herd, Storbritannien. Till dennes efterträdare som
vice ordförande har utsetts professor E A Brun,
Frankrike.
Trettonde Internationella Astronautiska Kongressen
hålls i slutet av september 1962 i Sofia.
Europeiska Rymdforskningsorganisationen,
European Space Research Organization (Esro), har
till huvudsaklig uppgift att dra upp riktlinjerna för
och främja samarbetet bland Europas stater på
rymdforskningens och rymdteknikens område. För
detta ändamål tillskapas ett vetenskapligt forum,
som skall rekommendera och genomföra
vetenskapliga program. Den av Esro bedrivna
rymdforskningen skall vara fullt öppen och tillgänglig för alla
nationer.
I Esros introduktion sägs bl.a., att om en
europeisk organisation skulle bildas med ändamål att
utveckla raketmaterial och bedriva forskning med
avancerade framdrivningsmetoder, förutsättes ett
nära samarbete komma till stånd med denna
organisation utan att Esros autonoma ställning
därigenom påverkas. Det är vidare inte Esros avsikt att
konkurrera eller tävla med den rent vetenskapliga
forskning, som bedrivs vid universitet eller andra
nationella forskningsinstitut. I princip skall
utveckling av forskningsmateriel, genomförandet av
forskningsuppgifter samt sammanställning och
publicering av erhållna resultat utföras av de olika
vetenskapliga grupperna i resp. hemland.
Esro skall i princip omfatta ett rymdtekniskt
centralorgan, ett forskningslaboratorium, en
datacentral och ett antal stationer för satellitspårning.
Vidare föreslås, att man i Nordsverige anlägger en
raketbas för att vid denna utforska problem, som
har med norrsken och den kosmiska strålningen
att göra. Man har planer på att under de tre första
åren (från 1963) skjuta upp omkring 440
sondrake-ter inom höjdområdet 80—300 km. Under det fjärde
året tillkommer uppsändandet av mindre satelliter
och mot slutet av 1960-talet förutses större satelli-
ter på 1 ton och mer (36 jordsatelliter, 4
rymdobser-vatorier och 2 månsatelliter).
Det rymdtekniska centralorganet, European Space
Technology Center (Estec), skall ha till uppgift: att
utveckla och tillverka raketnyttolaster, satelliter och
rymdsonder — dels genom egen försorg, men i
huvudsak genom beställning hos europeiska industrier,
högskolor och andra forskningsorgan; att utföra
till-lämpad forskning inom rymdtekniken med
kortfristig målsättning; att utföra tillämpad rymdteknisk
forskning på lång sikt; att bedöma och utforma
möjliga rymdforskningsuppgifter med utnyttjande av en
framtida teknisk kunskapsnivå.
Esro beräknas få en personalstyrka på inemot 1 300
personer, därav ca hälften forskare. I spetsen står
en generaldirektör med två biträdande direktörer för
administration och forskning. Man har ännu inte
bestämt var högkvarteret, forskningscentralen och
datacentralen skall placeras i Europa.
Kostnaden för hela den nu programmerade
rymdforskningsverksamheten, som sträcker sig över åtta
år från 1963, uppskattas till 1 600 Mkr. Till denna
summa skall läggas nära 1 000 Mkr. för erforderliga
bärraketer. Kostnaderna för Sveriges andel i
projektet beräknas till 8—9 Mkr/år under åtta år.
I princip säger man, att det endast är själva
satelliterna, instrumentkapslarna och mätresultaten som
intresserar forskarna, och att man avser att köpa
erforderliga bärraketer från olika leverantörer.
Syneförrättningar enligt 7 kap. Vattenlagen
Utreds. Till utredningsmän med uppdrag att utreda
metodiken vid syneförrättningar enligt 7 kap.
Vattenlagen har jordbruksministern tillkallat
kanslichefen i Statens Handelslicensnämnd Yngve Ericsson
(ordförande), laboratorn vid Lantbrukshögskolan
Sigvard Andersson, t.f. byråchefen i
Lantbruksstyrelsen Bo Hjalmarsson, lantbruksingenjören vid
Lantbruksstyrelsen Lennart Kindblom,
vattenrättsdomaren vid Nedre Norrbygdens Vattendomstol
Lennart Persson och budgetsekreteraren i
Jordbruksdepartementet Ingvar Widén.
Det aktuella kapitlet i Vattenlagen innehåller
stadganden om torrläggning av mark genom dikning,
vattenavledning och invallning. I direktiven för
utredningen framhålls bl.a., att de svåra skador, som
under senare år med riklig nederbörd har drabbat
jordbruket, till betydande del har berott på att
åkerjorden inte har varit tillfredsställande dränerad.
Bland de åtgärder som man från fackhåll har
föreslagit för att främja en bättre dränering ingår en
särskild utredning av förrättningsmetodiken vid
syneförrättningar enligt kap. 7. Förrättningarna bör
kunna göras enklare, snabbare och billigare. Det
torde vara möjligt att påskynda
förrättningsförfarandet genom att utnyttja tekniska hjälpmedel
av-olika slag, t.ex. fotogrammetriska metoder och
databehandlingsmaskiner.
Utredningen bör även överväga utbildningen och
rekryteringen av personal för syneförrättningar vid
handläggning av rättsligt och vattenbyggnadstekniskt
komplicerade torrläggningsföretag av olika
svårighetsgrad. Här inkommer i bilden bl.a. K. M:ts
medgivande maj 1961, att intagningen av studerande vid
studieriktningen för utbildning till lantbruksingenjör
inom avdelning V vid KTH tills vidare må inställas,
Beredskapslagring av smörjmedel,
överstyrelsen för Ekonomisk Försvarsberedskap framhåller
det angelägna i att man i fredstid lagrar smörjmedel
för att säkerställa försörjningen i ett
avspärrnings-eller krigsläge. I fredstid grundas
smörjmedelsförsörjningen helt på utländska produkter, som impor-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
