Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Händelser - John Ericsson-minnet - Skånska Ingenjörsklubben 75 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnaren en regelbunden inkomst. Verkningsgraden
var dålig, men idén har flera gånger på nytt tagits
upp och förbättringar utförts. Så sent som 1926 var
en varmluftmaskin igång i Sverige. En
specialkonstruktion, bakvänd varmluftmaskin, begagnas idag
för produktion av flytande luft.
Direktör Nils Lundqvist, Sveriges Mekanförbund,
konstaterade att John Ericsson genom sin
verksamhet tjänat verkstadsindustrin. Resurserna var
emellertid små på den tiden och steget kort mellan
hantverk och industri.
Verkstadsindustrin hade vid sekelskiftet endast
några tusen anställda, idag har den ca 350 000.
Nyskapandet sker i accelererat tempo, elektroniken är
ett nytt stort utvecklingsområde och effektivare
produktionsmetoder utvecklas. Betydelsen av teknisk
utveckling står nu klar för alla.
Satsa därför på unga män med energi och
uppfinningsförmåga så att de kan föra John Ericssons
tankar vidare och göra det svenska namnet ärat och
aktat.
Som avslutning spelade man upp en
bandupptagning av en 1890 komponerad och framförd
hyllningskantat till John Ericsson. Deltagarna i
minnessammankomsten, ca 400 personer, hade därefter
tillfälle att se valda delar av filmen "John Ericsson —
segraren vid Hampton Roads" med Victor Sjöström
i huvudrollen.
En tillfällig utställning av John Ericsson-minnen
hade också anordnats. Här fanns att beskåda bl.a.
personliga ägodelar såsom plånbok, marintub,
vinkelhakar och mallar, modeller av två
varmluftmaskiner av vilka en i gång, en Monitor och en
brandspruta, skisser, ritningar och teckningar av skilda
konstruktioner samt en samling utmärkelser den
store mannen erhållit som bevis på uppskattningen av
hans uppfinnargärning.
Skånska Ingeniörsklubben 75 år. Skånska
Ingenjörsklubbens vinterfest lördagen den 10 mars
1962 ägnades minnet av klubbens 75-åriga tillvaro.
I Malmö rådhus stora sal kunde klubbens
ordförande, Ulf Widerström, på eftermiddagen hälsa ca
200 inbjudna och medlemmar med landshövding
Netzén i spetsen välkomna till en
högtidssammankomst. I kvällens bankett i Knutssalen deltog ca
250 personer.
I sitt hälsningsanförande uppehöll sig Widerström
vid klubbens historia och främst dess insatser i
samband med skapandet av ett tekniskt museum i
Malmö samt inrättandet av Lunds Tekniska
Högskola. Högtidsföredraget handlade om Skånes industri
och hölls av Sune Wetterlundh, chef för Sydsvenska
Kraft AB.
Skånska Ingenjörsklubben 1887—1962. Skånska
Ingenjörsklubben bildades den 19 november 1887 på
hotell Kramer av personer tillhörande Malmös
förvaltning samt olika företag i staden. Förste
ordförande blev R F Berg. Klubben hade i slutet av 1888
ca 50 medlemmar. Antalet steg därefter jämnt till
ca 600 1937 och är nu 1 700. I klubben samlas
ingenjörerna både för kamratlig samvaro och för
förkovran.
Föredragen var i början mest av rent allmän natur.
På grund av den tilltagande specialiseringen
bildades 1940 inom klubben särskilda fackkommittéer
för elektroteknik, husbyggnadskonst, kemisk
teknologi, maskinteknik, väg- och vattenbyggnadskonst
samt allmänna ärenden. År 1952 tillkom
fackkommittén för skeppsbyggnad och 1958 fackkommittén
för värme-, ventilations- och sanitetsteknik. Varje
kommitté ordnar i regel minst två sammanträden
per år.
Kommunikationsproblem har alltid väckt stort
intresse. Redan 1936 diskuterades ämnet "En bro över
Öresund" — en fråga som ännu väntar på sin
lösning. Bertil Florman spådde i ett föredrag om
"Trafikflygets utveckling", att 15 h flygtid Stockholm—
New York ej var någon omöjlighet. Denna tid är
i dag ca 8 h.
"Vattenfrågan i Malmö" togs upp till behandling
i klubben redan 1895. Man återkom till frågan bl.a.
1942 (Biologisk rening av industriavloppsvatten),
1949 ("Köpenhamns avlopp till Sundet") och 1960
("Öresund — badvatten eller kloakdike").
Krigsåren 1939—1945 satte sin prägel på många
föredrag, t.ex. "Nya synpunkter på torvens
ekonomiska utnyttjande", "Några synpunkter på frågan
om skolbarnens evakuering" (1939), "Det statliga
torvbolagets verksamhet" (1941), "Ingenjörerna och
försvaret" (1942). Efter krigsåren talades om
"Företagsekonomi i inflationstider" (1952),
"Konjunkturutsikterna" (1952) och "Kan jorden föda oss?"
(1954).
Tekniska museet i Malmö. Tanken på en egen
klubblokal väcktes tidigt i klubben. Fonder för detta
uppgick vid 50-årsjubileet till ca 82 000 kr. Är 1942
föreslog nio klubbmedlemmar att klubben skulle
skapa ett tekniskt museum i Malmö. Museifrågan
kombinerades med tanken på egna lokaler. Ett
energiskt insamlingsarbete inbragte ca 250 000 kr.
Byggnadsrestriktioner samt marksvårigheter
tillsammans med ökande byggnadskostnader fördröjde
det egna byggandet. Klubben hyrde in sig i
Malmborgen hos Malmö Hantverksförening och tanken
på åstadkommande av enbart ett tekniskt museum
växte sig starkare.
Klubben bildade 1956 med donatorernas
medgivande Skånska Ingenjörsklubbens Stiftelse för
Befordran av ett Tekniskt Museum i Malmö och
överlämnade till denna ca 420 000 kr. (Tekn. T. 1956 s.
1067). Stiftelsen startade en energisk
bidragskampanj (Tekn. T. 1957 s. 972; 1958 s. 883). Malmö stad
gav 500 000 kr. ur lämplig fond och den 22 april
1959 sattes spaden i jorden för tekniska museets
första etapp (Tekn. T. 1959 s. 539). "Spaden" var
samma handdrivna grävskopa, med vilken Frans
Suell en gång startade hamnbyggandet i Malmö
1775.
Den 26 oktober 1960 invigdes första etappen av
det tekniska museet (Tekn. T. 1960 s. 1300).
Musei-stiftelsen förbereder nu genom bl.a.
insamlingsarbete utförandet av det tekniska museets andra etapp.
Skånska Ingenjörsklubben och LTH. I oktober
1956 ordnade klubben ett föredrag över ämnet
teknikers utbildning och rekrytering. Föredraget hölls
av rektor Ragnar Woxén, KTH, och Malmö stads
tekniska högskolekommitté var inbjuden. I
diskussionen föreslog Woxén kommittén att ta kontakt
med Universitetsutredningen och anmäla intresse för
en teknisk högskola i Skåne.
I augusti 1957 föreslog klubben i en skrivelse till
Universitetsutredningen att en teknisk högskola
skulle inrättas i Skåne (Tekn. T. 1957 s. 939), antingen
i Malmö eller som teknisk fakultet vid Lunds
Universitet. En åtföljande statistik visade att, medan
andelen realstudenter av folkmängden i det
tättbefolkade Skåne var ovanligt hög, så var procenten
teknologer av realstudenter här nästan lägst i
Sverige. En teknisk begåvningsreserv förelåg i Skåne
och Skånska Ingenjörsklubben ansåg att denna
borde tillvaratas.
Efter olika kontakter med Malmö stads tekniska
högskolekommitté och representanter för Lunds
Universitet deltog Skånska Ingenjörsklubben i
bildandet av Kommittén för Högre Teknisk Utbildning
304 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
