Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbruk i maskinåldern, av Carl Gustaf Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ett kuriosum i skogen, så dock lika
sällsynt, som traktorn var för fem eller tio år
sedan.
Virkets hopsamling i terrängen, lastning,
lossning och uppläggning i olika etapper utfördes
till för endast något decennium sedan helt
manuellt. På detta område pågår nu ett intensivt
utvecklingsarbete och ett stort antal typer av
kranar, vinschar och andra lastningsapparater
har kommit fram, fig. 1. Vissa moment — t.ex.
lastning av bilar och traktorer — är idag helt
mekaniserade och även ifråga om övriga
arbetsoperationer börjar lösningar skönjas. Detta
är av stor betydelse då terminalkostnaderna
tidigare varit oproportionerligt höga i
skogsbruket, samtidigt som arbetet har varit mycket
tungt.
På flottningens område har rationaliseringen
jämväl varit betydande. Schaktningstraktorer
för rensning och underhåll av flottlederna,
maskinell utvältning av virket och det första
hel-mekaniserade skiljeställets —- Tägten i
Dalälven — start (Tekn. T. 1962 s. 289) är
exempel på maskinteknikens intrång på
skogsbrukets traditionellt mest romantiserade
arbetsområde.
Övriga arbetsområden
Även på andra områden än
avverkningsarbetet har maskintekniken gjort framsteg.
Vägbyggnadsarbetet är sålunda sedan ett
decennium helt mekaniserat, och även ifråga om
skogsvårdsarbetena har maskinanvändningen
ökat.
Traktordrivna markberedningsaggregat för
upptagning av sådd- eller planteringsfläckar,
röjningsmotorsågar samt flygspridning av
konstgödsel eller kemiska preparat för
lövbekämpning får räcka som exempel härpå.
Organisation — personal
Med det nämnda har i korthet antytts
utvecklingstendenserna på det tekniska området. Lika
viktiga är emellertid de organisatoriska
förändringar som skett och som delvis
framtvingats av den tekniska utvecklingen. Genomgående
för all maskinanvändning är, att arbetsobjekten
måste vara stora för att maskinerna skall
komma till sin rätt. Flyttningen av maskinerna drar
stora kostnader och ofta fordras
förberedelsearbeten av olika slag i en helt annan
omfattning än vid de gamla manuella metoderna.
Små arbetsobjekt blir därigenom dyra. Det har
därför genomförts en mycket kraftig
koncentration av arbetena till färre och större
avverkningstrakter. Tidigare var det vanligt att
varje skogvaktare hade avverkningar igång på
20—30 olika platser en och samma säsong —
nu är antalet ofta bara 2—3. Förutom att
maskiner och redskap därigenom utnyttjas
effektivare, underlättas reparations- och
underhållstjänsten, liksom planering och kontroll av
verksamheten.
De ofta mycket dyrbara maskiner som
används i skogsbruket, måste begagnas året runt
för att icke bli för dyra i amortering och
förräntning. Den gamla metoden med
avverkningarna koncentrerade till månaderna
november—april har därför måst ersättas med
"året-runt-drivning". Detta är även nödvändigt med
hänsyn till arbetskraftens utnyttjande. Ännu
har vi emellertid en markerad topp under de
egentliga vintermånaderna men utvecklingen
går snabbt mot en säsongutjämning speciellt
inom "storskogsbruket". Som exempel härpå
från Stora Kopparbergs Bergslags AB kan
nämnas, att vi hade 67 % av innevarande säsongs
avverkning huggen och 33 % därav framkörd
till bilväg eller flottled den 1 januari.
Motsvarande siffra för 15 år sedan brukade röra sig
om 30 respektive 5 %.
Samordningen mellan de olika
arbetsmomenten — huggning, utkörning och
vidaretrans-port -— får ökad betydelse i och med en
tilltagande mekanisering. Det är ofta avgörande
för ekonomin att de olika operationerna
samordnas på ett effektivt sätt. De mekaniserade
arbetsmetoderna kräver därför en
omsorgsfullare planläggning och en effektivare
arbetsledning än de gamla manuella metoderna.
Den omställningsprocess, som skogsbruket
genomgår, ställer självfallet stora krav på
omskolning och utbildning av personalen — såväl
den förvaltande och arbetsledande, som
arbetarna. Mycket har uträttats men tyvärr
långtifrån tillräckligt ■— resurserna har icke räckt
till. Det måste ihågkommas att det här gäller
att inom loppet av något decennium omskola
och nyutbilda mer än 100 000 personer. Det är
jämväl betydelsefullt att strävandena mot en
kontinuerligt sysselsatt, yrkesmedveten
skogs-arbetarkår fullföljs. Det gamla systemet med
tillfällig, säsongmässigt sysselsatt arbetskraft
är icke förenligt med ett mekaniserat
skogsbruk. Allteftersom mekaniseringen tilltar ökar
jämväl behovet av teknisk expertis i
skogsbruket.
Skogsvård och teknik
Slutligen bör framhållas att metoderna för
skogens anläggning och skötsel måste
anpassas till de ändrade tekniska och ekonomiska
förutsättningar som maskinålderns inträde i
skogsbruket innebär. Det är nödvändigt att
tillse, att skogsskötselmetoderna i största möjliga
utsträckning utformas så, att de medger
användning av framtidens tekniska hjälpmedel,
samtidigt som kraven på en hög och värdefull
produktion upprätthålls. Vi står här inför en
både svår och viktig uppgift, där det
ekonomiska samspelet mellan produktionens storlek
och värde samt kostnaderna för virkets
avverkning och transport är
huvudkomponenterna. Det torde, främst beroende på den långa
tid som i skogsbruket förflyter mellan sådd
och skörd, aldrig gå att med matematisk
exakthet fixera det ideala samspelet, men det är
likafullt nödvändigt att ägna problemet all
uppmärksamhet och att därvid söka se så långt in
i framtiden som möjligt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13 ^11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
