Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Skogsbruk i maskinåldern, av Carl Gustaf Sundberg - Ådalens sjöfart, av BoJ - Storhetsbeteckningar och måttenheter i skogsbruket, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Investeringar
Det manuella skogsarbetet kräver självfallet
mycket små investeringar i maskiner och
redskap — en huggares redskapsutrustning
representerar ett värde av endast några tiotals
kronor och en körares ca 4 000 kr. inklusive
hästen. Framtidens skogsbruk blir emellertid
kapitalkrävande på ett helt annat sätt. En
motorsåg kostar 1 500 kr., en barkningsmaskin
100 000 kr. och en modern bandtraktor med
krän, vinsch, kälkar och bandvagn 60—80 000
kr. Det kan beräknas att nyanskaffningsvärdet
för maskinutrustningen i ett högmekaniserat
skogsbruk uppgår till lägst 10 000 kr. per
årsarbetare, vilket för skogsbruket i sin helhet
skulle medföra ett investeringsbehov av över
1 000 Mkr. och en årlig kostnad enbart för
förräntning och amortering av maskiner och
redskap av storleksordningen 300 Mkr. Härtill
kommer investeringarna i vägar, som med
nuvarande utbyggnadstakt torde närma sig 100
Mkr/år. Man får därför räkna med att
finansieringen av skogsbrukets
mekaniseringsprocess kommer att erbjuda stora problem.
Slutord
Av det sagda torde ha framgått, att det framför
allt under det senaste decenniet hänt en hel
del i skogsbruket på det tekniska området.
Ändå befinner vi oss endast i början av en
process, som kommer att innebära en nästan
fullständig mekanisering även av det yrke som
längst stått emot tidens strömningar.
Produktiviteten har under det sista decenniet
otvivelaktigt stigit -— man räknar med 2—3 % per
år — men den har icke varit tillräcklig för att
kompensera de stigande arbetslönerna.
Så länge virkespriserna under 1940-talet och
i början på 1950-talet också var stigande
kunde de ökade kostnaderna kompenseras, men
de senaste 6—7 åren, då priserna på
skogsbrukets produkter stått stilla eller t.o.m. fallit, har
lönsamheten undan för undan försämrats.
Skogsbruket arbetar idag med negativa
rotvärden i stora delar av landet och om takten
i produktivitetsutvecklingen icke kan ökas,
riskeras att skogsproduktionen blir oekonomisk
inom allt större områden. Det gäller därför att
oförtrutet arbeta vidare. Personligen är jag
optimistisk om möjligheterna att bemästra det
nu alltför höga kostnadsläget. Dels har
resultaten av forskningen ännu icke helt blommat
ut i praktiken — omsättningen av de vunna
resultaten släpar efter — dels ger oss
forskningen anledning tro på ytterligare avsevärda
förbättringar. Förutsättningen är emellertid, att
vi med kraft och konsekvens ger oss i kast med
samtliga de problem, vars lösande är en
förutsättning för ett i ordets rätta mening
rationellt bedrivet skogsbruk. Vad som främst
behövs kan sammanfattas i följande punkter:
Intensifierad teknisk forskning med speciell
inriktning på långsiktiga mera genomgripande
problemlösningar.
312 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
Ökat utrymme för arbetsläran vid
skogshögskolan och skogsskolorna.
Förbättrad yrkesutbildning av skogsbrukets
arbetskraft — speciellt ungdomen — med
inriktning på de tekniska hjälpmedlens
användning.
Ökade resurser för den nu yrkesverksamma
personalens omskolning och fortbildning.
Fortlöpande anpassning av skogsbrukets
organisation till ändrade tekniska förutsättningar.
Anpassning av metoderna för skogens
anläggning och vård till framtidens högmekaniserade
drivningar.
Förbättrad arrondering av den mångenstädes
alltför sönderplottrade skogsmarken.
Ökad samverkan mellan de små skogsägarna
främst ifråga om maskinanskaffningen för
avverkningsarbetet.
Förbättrade kommunikationsleder — främst
en höjd bärighetsstandard på de allmänna
vägarna och en fortsatt snabb utbyggnad av
skogsbilvägnätet.
Ådalens sjöfart. Ådalen med sina 18
lastningsplatser är hjärtpunkten för Härnösands-distriktets
sjöfart. Under 1961 omsattes i Ådalen 60 000 std virke
och 480 000 t andra varor. Fartygen har blivit allt
större, men utlastningsposterna har klart utvecklat
sig mot allt mindre mängder beroende på den
differentierade förädlingen. I stället för 2—4 dagars
liggetid för lastning av stora poster blir hamntiderna
nu kortare och fartygsrörelsernas frekvens stegras.
Fyrsystemet i lederna som betjänar Ådalen behöver
upprustas. Ett bättre fyrsystem skulle medge
väsentliga tidsvinster för fartyg som från Ådalen skall gå
norrut (B Brounéus i SCA-tidningen 1962 h. 4 s. t).
BoJ
Storhetsbeteckningar och måttenheter i
skogsbruket. I skogliga sammanhang förekommer
en del måttenheter och storhetsbeteckningar som ej
är vanliga för ändamål utanför skogsfacket. K.
Skogsstyrelsen redovisar dessa i sitt bidrag till
Sveriges Officiella Statistik (SOS), Skogshushållning,
tabell 1 (Skogsstatistisk Årsbok 1959 s. 16). BoJ
Tabell 1. Storhetsbeteckningar och måttenheter i skogsbruket
Måttenhetens benämning på Beteckning Måttenhetens benämning på
svenska engelska
Kubikmeter fast mått m3f. Cubic metre solid wood
Kubikmeter travat mått m3t. Cubic metre piled wood
Skogskubikmeter (hel trädstams Forest cubic metre (whole trunk
volym med bark) m3sk. including bark)
Kubikfot (engelsk) f3 Cubic foot (English)
Flottningskubikfot f3fl. Floating cubic foot
Kubikfot toppmått (cylinder- Cubic foot by measuring ön the
kubikfot) f3to. top of the log
Kubikfot (topprotmätt) Ptr. Cubic foot by measuring ön the
top and the bottom of the log
Standard std Standard (Petersburg)
Helbarkad hb. Completely barked
Obarkad ob. Unbarked
På bark (med bark) ub. Under (or without) bark
Mittmått mi. Measured at the middle of the log
Brösthöjd brh. Breast height
Osorterat (sågad vara kvalitet
I—IV) o/s Unsorted
Kvinta (sågad vara kvalitet V) V Quinta
Utskott (sågad vara kvalitet VI) VI Sixths
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
