Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Bondeskogsbrukets tekniska rationaliseringsproblem, av Niels Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att
planläggningen utmynnar i för hela
skogsbruksområdet samordnade åtgärder, som skall utföras
inom minsta möjliga antal åtgärdsområden i
syfte att få större arbetslag samt att så väl som
möjligt utnyttja specialutrustningar o.d.
Arbetet utförs av skogsägarna själva så långt deras
egen arbetskraft räcker till. Det resterande
arbetet utförs av säsongarbetare och fasta
skogsarbetare, som är anställda av
skogsägarför-eningen.
Beslutanderätten i alla ifrågakommande
åtgärder ligger således hos skogsägarna för varje i
skogsbruksområdet ingående fastighet. Bedan
det förhållandet att vederbörande skogsägare
ansluter sig till skogsbruksområdet, innebär
dock att han är intresserad av ett mer eller
mindre långtgående samarbete med grannarna.
Sedan ett skogsbruksområde bildats, gäller det
för vederbörande inspektor att åstadkomma en
så översiktlig planläggning, att han själv har
en klar uppfattning om vilka de väsentliga
gemensamma intressena är för berörda
skogsägare. Inspektorn måste också ha klart för sig,
vilka resurser skogsägarna disponerar bl.a.
ifråga om dragare och lastfordon.
Till skillnad från förvaltningen i ett
storskogsbruk kan sålunda inspektorn inte fritt besluta
om vilka redskap av olika slag, som skall
användas. Han får istället sikta på att nyttja vad
som finns.
Häri ingår givetvis att även ta vara på mera
sublima tillgångar. Det kan t.ex. finnas
skogsägare som har stort intresse för just
transporterna, och som kan stimuleras att förbättra
sina redskap och så småningom bli en sorts
entreprenörer. På så sätt kan utvecklingen
styras så att arbetets organisation och den
använda tekniken successivt förbättras.
En ytterligare förutsättning för en god
organisation är givetvis att avverkningstrakterna på
de olika fastigheterna förläggs på ett
planmässigt sätt. Härvid spelar inspektorns
administrationsförmåga en avgörande roll. I normala fall
kan avverkningstrakterna förläggas på ett
sådant sätt, att vägnätet blir rationellt utnyttjat.
Mycket stor betydelse i detta sammanhang har
gemensamma virkesavlägg. Virkesbehandling
och mätningsarbete liksom även
vidaretrans-porten underlättas genom sådana. Då stora
virkeskvantiteter kommer fram på varje avlägg
kan man också med fördel anordna
maskin-barkning.
Ett försök har här gjorts att ge en viss
belysning av den verkan som en måttlig
parcelle-ring har. Att ånge en minimiareal för ett
skogsskifte med tanke på att rationella
arbetsmetoder och redskap skall kunna användas är
omöjligt. Så mycket står emellertid klart att
storleken är beroende av bl.a. samordningen med
kringliggande fastigheter inom det naturliga
drivningsområdet. Man kan kanske säga att
enbart arbetets tekniska del inte i och för sig i
avgörande grad försvåras, om samarbetet inom
det naturliga drivningsområdet räcker till för
att lösa vägfrågorna.
Utvecklingstendenser
I det föregående har synpunkterna på den
tekniska rationaliseringen inom bondeskogsbruket
i huvudsak anknutits till transportområdet. Att
så skett sammanhänger med den uppfattningen,
att de största rationaliseringsmöjligheterna
föreligger på detta område. Därjämte framstår
behovet av planläggning och organisation av
arbetet särskilt tydligt i samband med
transporterna. Det måste dock starkt understrykas,
att förutsättningarna ifråga om klimat,
topografi, geografisk belägenhet etc. varierar så
starkt i olika landsändar och från fall till fall,
att olika organisations- och arbetsformer är
nödvändiga och försvarbara. Även om de
största rationaliseringsvinsterna nu skulle finnas på
transportområdet, kan man därutöver sätta
åtskilliga frågetecken för skogsbrukets del.
Arbetskraftsfrågorna tarvar t.ex. en lösning på
så sätt att arbetskraften i allmänhet knyts
fastare till företagen. Åretruntsysselsättning är i
det sammanhanget endast ett delproblem.
Ar-ronderingens förbättring inom skogsbruket i
allmänhet och i bondeskogsbruket i synnerhet
är en annan aktuell sak. De arbetsformer och
den arbetsteknik som i framtiden skall kunna
användas sammanhänger intimt med
organisationen av dessa förhållanden. En bättre
arron-dering ökar i och för sig givetvis möjligheterna
för ett rationellare arbetssätt överhuvudtaget.
Det måste dock understrykas, att lika litet som
samverkan skogsägarna emellan kan ersätta de
fördelar som vinns genom en bättre
arronde-ring, lika litet kan en bättre arrondering
ersätta de fördelar som vinns genom samverkan.
Vidare finns i samband med kulturarbeten,
plant- och ungskogsvård osv. tekniska
problem, vilka dock i allt väsentligt är likartade
för hela skogsbruket. Man kan förmoda att den
tekniska utvecklingen, bl.a. mot bakgrunden av
landsbygdens avfolkning, nu kommer att gå
snabbt, t.o.m. snabbare än vad som är strängt
ekonomiskt försvarbart med hänsyn till att
"felande armar" måste ersättas med maskinkraft.
Även bondeskogsbruket kommer givetvis att
beröras av denna snabba utveckling.
Slutord
Jag är medveten om den valda
exemplifieringens begränsade giltighet. Fortfarande torde
betydligt mer än halva avverkningen på
bondeskogarna hästtransporteras till avläggen, och
av den återstående delen kommer endast en
del från huggningar som nu lämpar sig för helt
mekaniserad drivning. Den relativt låga
mekaniseringsgraden sammanhänger med att av
landets ca 170 000 hästar återfinns det stora
flertalet hos bönderna. Nu är det, väl att märka,
ofta inte ett antingen—eller, när det gäller
frågan häst eller traktor, utan ett både—och.
Hopsamlingsarbetet som sker fram till
traktorbasvägarna och släpkörningen på korthåll
direkt till upplagsplatserna utförs oftast med
häst, medan basvägstransporterna görs med
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
