Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Barkning av virke — en transportfråga, av Finn Knudsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Kemisk
barkning av
rot-stående träd
gör att barken
lossnar från
veden.
ningar. För skogsbrukets del måste emellertid
här vissa hänsyn tas. En koncentrerad drift
med mer eller mindre stationära
barkningsma-skiner medför visserligen en god utnyttjning av
maskinerna och korta ställtider, men därmed
följer fördyrade transporter av obarkat virke
och mången gång även förlängda transporter.
1 praktiken har man i viss mån sökt att
konstruera maskiner och utforma metoder
anpassade å ena sidan för stora avlägg lämpade för
stationär drift och å andra sidan för mindre
avlägg belägna närmare stubben och lämpade
för barkning med rörligare aggregat.
En allmänt gällande regel är vidare, att
maskinell drift fordrar en jämn och hög
utnyttjning av maskinparken för att en låg
kostnadsnivå skall kunna upprätthållas. Den maskinella
barkningen utgör inget undantag härifrån. Det
har emellertid mött svårigheter att bereda
samtliga barkmaskiner arbete året runt; särskilt har
sommaren och hösten medfört ståtider. Och i
dubbelskift utnyttjas maskinerna endast några
hektiska vårmånader före flottningen. Det bör
sålunda finnas grundad anledning att tro, att
den hittillsvarande kostnadsnivån bl.a. genom
att maskinparken utnyttjas bättre bör kunna
hållas fast några år framåt trots stigande
arbetslöner.
Följande kostnadsuppgifter, hämtade från
Skogsbrukets Transportutredning, må tjäna
som exempel på maskinbarkningskostnader i
skogen 1958.
Genomsnittspriset inklusive fasta kostnader är
för stationära aggregat 16,6 öre/bit och för
rörliga aggregat 19,3 öre/bit vid fallande längder
och medellängden ca 15 fot.
Särkostnaderna (dvs. kostnader, som är
möjliga att fördela logiskt på kostnadsbärare efter
orsak och ofta är detsamma som rörliga
kostnader) har beräknats för samma undersökning
och anges i tabell 2.
Vid maskinell skogsbarkning är problemet om
undanskaffande av barken aktuellt. Uppgifter
Tabell 2. Särkostnader för maskinell
skogsbarkning med olika aggregattyper
Stationära Rörliga
Bitvolym____f3/bil 1,4 1,8 2,2 1,4 1,8 2,2
Särkostnad öre/f3 8,1 6,3 5,1 10,7 8,3 6,2
om barkmängd i förhållande till vedmängd
återfinns i tabell 1. Barkavfallet från
maskinerna upptar emellertid i det "stjälpta måttet" en
betydligt större volym, särskilt som snö och
is ofta blandas in. För 1 000 f ved räknar man
vid barkning med 9—10 m3 barkavfall i stjälpt
mått. Lika väl som man från
barkningsplatser-na transporterar bort virke, är det nödvändigt
att hålla platserna fria från bark. På
landsbygden har barken tyvärr icke något som helst
av-saluvärde och följden blir att ofta en extra
kostnad om ca 2 öre/f3tr. ved uppstår för
barktransporter. Endast på vissa avlägset belägna
platser är det möjligt att bränna barken på
eller invid avlägget.
Speciella förhållanden möter vid
maskinbark-ning på is, där Vattendomstol på grund av
gällande lagstiftning efter ansökan kan utfärda
tillstånd till barkning inom vissa bestämda
områden och dessutom föreskriver hur den
sökande skall tillvarata och bortforsla barken.
Kemisk skogsbarkning
Man har i Sverige som försök och i Kanada i
praktisk drift behandlat rotstående levande
träd med kemikalier i syfte att underlätta
barkningen och samtidigt uppnå en ur
transportsynpunkt gynnsam viktminskning hos virket,
fig. 3. Härvid har man nått en viss framgång
med oorganiska preparat, t.ex.
20—40-procen-tig vattenlösning av natriumarsenik. Sådana
organiska hormonpreparat, som i skogsvårdssyfte
användes för att döda en icke önskvärd
lövvegetation, har visat sig mindre lämpliga vid
barkning.
De försök som utförts i Sverige har tytt på
att metoden är tekniskt användbar, men den
kan medföra svår missfärgning av framför allt
tallvirke. De hittills mest effektiva preparaten
är dessutom mycket giftiga för människor och
djur och därför obehagliga att hantera.
Avgörande är emellertid, att metoden, såvitt man
hittills konstaterat, liar små eller inga
möjligheter att i Sverige vare sig kostnadsmässigt
eller arbetskraftsmässigt konkurrera med
ma-skinbarkning.
Industribarkning
Att bestämma den renodlade kostnaden för
industribarkning låter sig knappast göra, emedan
processen icke kan särskiljas som en separat
företeelse i industrins vedhantering.
Industri-barkningen ingår tvärtom som en integrerad
del i tillverkningsprocessen och ändringar i
barkningens omfattning och utförande
påverkar övriga arbetsprocesser i fabriken.
Som regel passerar allt virke genom
bark-ningsanläggningen, såväl obarkat som
randbar-kat och helbarkat. Särskilt gäller detta där
virket barkas i trummor och liknande apparater
för flerstocksbehandling. Mindre
förskjutningar i virkesfångstens barkningssammansättning
påverkar därför i mindre omfattning
industri-barkningskostnaden, medan en större föränd-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
